Pastoratets orglar

Börstils kyrka

Börstils läktarorgel är byggd av Olof Schwan år 1783. Olof Schwan var den siste orgelbyggaren i den s k ”Stockholmskolan” som började med Hans Heinrich Cahman ca 1680 och fortsatte med sonen Johan Niclas Cahman , Olof Hedlund, och Gren och Stråhle. Olof Schwan var elev hos Gren och Stråhle när dessa två båda avled år 1765. Han avlade orgelbyggarexamen 1771 och etablerade sig i Stockholm där han fortsatte traditionen från sina läromästare att bygga orglar av mycket hög kvalitet. När orgeln i Börstil byggdes var Olof Schwan Stockholms och förmodligen också Sveriges främste orgelbyggare. Han hade redan byggt stora två-manualiga instrument till S:t Olai kyrka i Norrköping, Maria Magdalena kyrka, Adolf Fredriks kyrka och Tyska kyrkan i Stockholm.

Vid projekteringen av den nya orgeln i Börstils kyrka hade församlingen att välja mellan både en- och tvåmanualiga alternativ. De bestämde sig så småningom för en orgel med en manual och bihangspedal. Naturligtvis skulle ett tvåmanualigt alternativ ha varit mer flexibelt för bl a repertoarspel. Den enmanualiga orgeln som byggdes är dock ett suveränt gudstjänstinstrument vilken har en fyllig klang som med lätthet kan leda en fullsatt kyrka med sina 12 stämmor.
Orgeln tjänstgjorde i oförändrad form ända fram till 1933 när den kom att byggas om av John Vesterlund från Leufsta Bruk. Han utökade dispositionen med en 4-stämmig andra manual och en självständig pedal med Subbas 16’ samt gjorde orgeln pneumatisk med ett fristående spelbord på norra sidan av kyrkan. Dessvärre visade sig detta arbete inte hålla godtagbar kvalité, orgeln krävde därför regelbundet underhåll under de följande decennierna. Redan på 1960-talet bestämde sig församlingen för att åtgärda den gamla orgeln. Det tog emellertid femton år och en stark insats från Riksantikvarieämbetet innan församlingen beslutade sig för att restaurera Schwanorgeln till ursprungligt skick och komplettera församlingens musikaliska behov med en tvåmanualig kororgel.

Båda arbetena kom att utföras av firman Magnusson från Göteborg under åren 1978-79. Många av de tidigare avlägsnade delarna från Schwanorgeln hittades på kyrkvinden och kunde återmonteras i renoverat skick, inklusive ett flertal av piporna. Pneumatiken togs bort, spelbordet och mekaniken återställdes till dess ursprungliga kondition och de saknade stämmorna rekonstruerades. Intonatören Herwin Troje ägnade mycket tid åt att fastställa det ursprungliga lufttrycket och återge orgeln sin forna gläns. Särskilt anmärkningsvärt är de robusta tungstämmorna i 16’, 8’, och 4’- läge som är ytterst ovanliga och ståtliga för en enmanualig orgel. Det bör också nämnas  att tonhöjden återigen är ”korton,” d v s A – 460 Hz. Orgeln är stämd efter en historisk svensk modell av H T Scheffler från 1748 som är den enda i Sverige kända och dokumenterade tempereringen från denna tid som praktiserades av orgelbyggarna.

Disposition, Schwanorgel

Manual
    
Borduna  16’
Principal    8’
Gedact    8’ 
Octava     4’
Rörfleut 4’
Qvinta  3’   
Octava    2’
Decima    1 3/5’
Mixtur  IV
Trompete 16’
Trompete 8’ B/D
Trompete 4’ B

Pedal
Bihängd

Kororgeln i Börstil byggdes av firman Magnusson 1979 som ett modernt komplement till läktarorgeln. Men sina 21 stämmor delade på två manualer och pedal kan kororgeln hantera ett brett sortiment av orgelrepertoaren.  Den är ritad av orgelkonsulten Carl-Gustaf Lewenhaupt vars föresats var att orgeln på ett diskret sätt skulle smälta in i kyrkans miljö.

Disposition, Magnusson kororgeln

HV 1     
Fugara    8’
Rörflöjt    8’ 
Principal 4’
Täckflöjt 4’
Kvint  2 2/3’ 
Waldflöjt 2’
Ters  1 3/5’
Mixtur  III
Tremulant
 

SV II
Spetsgamba 8’
Gedackt 8’
Koppelflöjt 4’
Principal 2’
Nasat  1 1/3’
Cimbel  II
Krumhorn 8’
Tremulant
 

Pedal
Subbas  16’
Principal 8’
Borduna  8’
Pommer 4’
Rauschkvint III
Fagott  16’
 
I/P, II/P, II/I, I 4’/P, II 4’/P

Forsmarks kyrka, Pehr Strand orgel

Pehr Strand var till stor del en självlärd orgelbyggare som under sin verksamma period 1791-1824 byggde ett flertal mindre orglar och spelur. Ett av Pehr Strands spelur återfinns idag på herrgården i Leufsta Bruk.
Idag är Pehr Strand mest ihågkommen som far till Pehr Zacharias Strand  som under första halvan av 1800-taket kom att bli en ledande gestalt inom orgelbranschen. Pehr Strand lärde inte endast sin son grunderna i orgelbyggandet utan även Gustav Andersson som liksom Pehr Zacharias kom att bli en välkänd orgelbyggare under nästa generation. Orgeln i Valö är ett av Gustav Anderssons instrument.
Orgeln i Forsmark byggdes år 1800 och är ett exempel på en orgel som skapats av en uppfinningsrik orgelbyggare. Forsmarks orgel är placerad i en sidokammare till höger om altaret. Väderlådan till huvudverket är delad, dess två halvor står på var sin sida av orgelkammaren medan öververkets väderlåda är placerad ovanför huvudverket på orgelkammarens andra våning. På orgelkammarens andra våningen finns även luftsystemets reglage. Luftförsörjningen består av två kilbälgar som är placerade på vinden ovanför orgelkammaren men som trampas av calcanten underifrån, som står bredvid öververkets väderlåda på andra ”våningen” i orgelkammaren.

Spelbordet är fristående och omvänt vilket gör att organisten blickar ut i kyrkan. Detta är ett tidigt exempel på en sorts komplicerad mekanik som kom att bli vanligare under senare år. Komplexiteten beror på att mekaniken måste löpa neråt från klaviaturen och sedan horisontellt under golvet tills den kommer fram till väderlådorna. Orgelns design är ett verk av den gustavianska tidens strävan efter symmetri. I var sitt hörn, i kyrkans främre del finns nämligen på båda sidor om altaret två identiska skåp vari det vänstra rymmer predikstolen och det högra Pehr Strands orgel.

Orgeln har omdisponerats ett flertal gånger sedan den byggdes år 1800. De mest omfattande ingreppen gjordes 1932 av John Vesterlund från Lövsta Bruk och 1953 av firman Lindegren, Göteborg. Vid dessa tillfällen ersattes mycket av spel- och registermekaniken, många stämmor byttes ut eller förändrades och en självständig pedal installerades – en transmission av Borduna 16’ från huvudverket. Den ursprungliga pedalen var bihängd och Borduna 16’ var en omarbetad quintadena.

Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad gavs 1990 uppdraget att restaurera orgeln till ursprungligt skick. Spelbordet fick en grundlig genomgång med ny mekanik till registerandragen och trakturen. Huvudverket har delade register på samtliga stämmor som resulterar i ett stort antal registerandrag som är uppdelade på båda sidor av spelbordet. De gamla piporna är återställda till ursprungligt skick och de saknade stämmorna är rekonstruerade efter förebilder från bevarade Strandorglar i Rosersberg och Närtuna. Även här är tungstämmorna anmärkningsvärda med en kraftig och fundamental ton.
Disposition, Pehr Strand orgel

HV 1 
Borduna 16’ B/D
Principal    8’ B/D
Rörflöjt    8’ B/D
Salicional 8’ B/D
Octava     4’ B/D
Octava    2’ B/D
Mixtur  III B/D
Trompet 16’ B/D
Trompet 8’ B/D
 

Oberwerk
Gedackt 8’
Quintadena 8’
Spetsflöjt 4’
Principal 2’ B/D
 

Pedal
Bihängd C-h

Manualkoppel

Forsmark Gustavsson kororgel

Församlingen i Forsmark har under lång tid upplevt att Strandorgelns placering i sidokammaren inte gynnade dess klang, vilken upplevdes undangömd och avlägsen. Innan Strandorgelns restaurering kunde man dessutom inte till fullo lita på dess tillförlitlighet. Därför bestämde sig församlingen för att införskaffa en orgel som kom att placerades längst norra väggen mitt i kyrkan. Denna orgel byggdes 1981 av Robert Gustavsson från Härnösand i samarbete med intonatören Mads Kjersgaard som även ritade fasaden. Dispositionen bestämdes i samråd med dåvarande domorganist Rudolf Löfgren efter en liknande kororgel i Tierps kyrka.

Disposition, Gustavsson orgel

HV 1     
Hålflöjt  8’
Fugara  8’
Principal 4’
Quinta  3’ 
Octava 2’
Ters 1 3/5’
Mixtur  III

I/P, II/P, II/I

BV II sv
Trägedackt 8’
Gemshorn 4’
Täckflöjt 2’
Sedecima 1’
Regal  8’
 

Pedal
Subbas  16’
Gedacktbas 8’
Fagott  16’
 

Gräsö kyrka

Inte förrän 1842 fick Gräsö kyrka sin första orgel. Den byggdes av den berömde orgelbyggaren Pehr Gullbergsson.
Fasaden och orgelverkets disposition är bevarade i ursprungligt skick. Vissa fasadpipor är ljudande. Orgeln restaurerades och återställdes i sitt ursprungliga skick 1997 av Thomas Svenske.

Orgelfasaden och orgelverkets disposition har bevarats i sitt ursprungliga skick från 1842 då Gräsö fick sin första orgel byggd av orgelbyggaren Pehr Gullbergsson, Lillkyrka. Vissa av orgelns fasadpipor är ljudande. Orgeln restaurerades 1997 till sitt originalskick. 1 manual med bihangspedal.

Principal 8´

Dubbelflöjt 8´

Vox Candida 8´

Octava 4´

Octava 2´

Trompet 8´

 Hargs kyrka

Setterquist 1904 15 stämmor

Orgeln i Hargs kyrka byggdes år 1904-05 av E A Setterquist i Örebro som även byggde läktarorgeln i Östhammars kyrka. Dispositionen i Harg bestod av 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Setterquistorgeln placerades i ett orgelskåp som härstammade från den föregående orgeln som byggdes 1778-79 av Jonas Ekengren. Denne man var en stolsmakare och oexaminerad orgelbyggare som under sin levnad byggde ett flertal orglar i Uppland.
Setterquistorgeln i Harg byggdes om både 1945 och 1953 av Bo Wedrup, Uppsala, då dispositionen utökades till 15 stämmor. Orgeln restaurerades 1989 av Åkerman & Lund och den ursprungliga dispositionen återställdes. Orgelhusets tillbyggnad avlägsnades och den ursprungliga bakre väggen rekonstruerades. Det mesta av de ursprungliga piporna fanns bevarade fast i delvis omarbetat format, de många kapade piporna fick påskarvningar. I dagens tillstånd ger orgeln en klar blick av hur en liten sekelskiftsorgel klingade och hur, trots sin ringa storlek, en sådan orgel klarar av både liturgiskt spel och en förvånadsvärd bred repertoar.

Disposition, Harg Setterquistorgel

Manuel 1  

Borduna  16’
Principal 8’
Gamba  8’
Octava  4’
Trumpet  8’
  
 

Manuel II
Salicional 8’
Rörflöjt 8’
Violin  4’
 

Pedal
Subbas  16’
Violoncell 8’

Valö kyrka

Orgeln i Valö kyrka är byggd av Gustav Andersson år 1831. Gustav Andersson föddes 1797, samma år som Pehr Z Strand och fick sin utbildning hos orgelbyggaren Pehr Strand tillsammans med sonen Pehr Z. De två unga männen gjorde sällskap på en studieresa genom Tyskland år 1824 och återvände sedan för att bygga upp var sin verksamhet. Både Gustaf Andersson och P Z Strand var kända som skickliga orgelbyggare. Andersson byggde mestadels mindre orglar för en eller två manualer.

Orgeln i Valö kyrka är ett utmärkt exempel på en av dessa mindre orglar. Förmodligen byggde Andersson dessa i serier. Orgeln i Valö har ett syskoninstrument i Vittinge, Fjärdhundra kontrakt väster om Uppsala som nära på är identisk. Denna orgel är dock troligtvis intonerad av en gesäll till Gustav Andersson. I Valö däremot är förmodligen orgeln monterad och intonerad av Andersson själv.

Valöorgeln har omdisponerats ett antal gånger varvid många av de gamla stämmorna har bytts ut eller kraftigt omintonerats. Även det ursprungliga luftsystemet har ersatts, något som troligtvis gjordes 1929 när den nuvarande magasinsbälgen installerades.
 Den senaste stora orgelreparationen utfördes 1971 när instrumentet till stor del återställdes till ursprungligt skick av Bröderna Moberg. Nya pipor rekonstruerades till tre av principalstämmorna och Fugara 8’ återställdes till ursprunglig kondition. Dulcian 16’ som installerades 1957 behölls i stället för trompeten som ingick i originaldispositionen. Delar av den ursprungliga trumpeten hittades 1995 på vinden ovanför prästgårdens ladugård. Delarna jämfördes med den gamla Anderssontrumpeten i Vittinge kyrka och stämman kompletterades 1996 av orgelbyggaren Karl Nelson. Denna åtgärd gjorde att orgeln med undantag av luftförsörjningen åter kan sägas vara i ursprungligt skick.

Trots sin ringa storlek och sitt relativt låga lufttryck har orgeln en kraftig klang som till stor del kan förklaras av kyrkans fina akustik. De två 8’ labialstämmorna kombineras för att ge en kvasi-principalklang vilket gör att orgeln klingar större än sina åtta stämmor.

Disposition, Gustaf Andersson orgel

Manual
    
Fugara    8’
Gedact    8’ 
Principal     4’
Fleut  4’
Qvinta  3’   
Octava    2’
Scharff  III
Trompete 8’ B/D

Pedal
Bihängd

Öregrund kyrka

Det nuvarande orgelverket tillkom 1996 och ersatte tidigare orgelverk från 1914. Det ursprungliga orgelverket var från 1836.

Orgelfasaden är troligen från 1836 då Pehr Gullbergsson från Lillkyrka lät bygga en orgel till Öregrunds kyrka. Den ersattes 1914 av en orgel med okänd orgelbyggare vilken senare restaurerades och moderniserades 1958 av orgelbyggare Frede Aagaard, Lyrestad. Den nuvarande orgeln byggdes 1996 av Ålems orgelverkstad, Sune Fondell

Orgeln har 2 manualer och pedal med växelregister

Manual 2                      Manual 1                      Pedal

Gedakt 8´                     Principal 8´                  Subbas 16´

Vox humana 8´            Dubbelflöjt 8´växelr     Fleut 8´växelr

Fugara 8´                     Oktava 4´växelr           Oktava 8´växelr

Panfleut 4´                   Fleut 4´                                                             

Spetsfleut 2´                 Trompet 8´växelr         Trompet 8´växelr

                                    Oktava 2´

                                    Quinta 3´

                                    Vox candida 8´

Östhammars kyrka, Lindegrenorgeln

Läktarorgeln i Östhammars kyrka har genomgått en lång rad förändringar. Kyrkan fick sin först orgel år 1811 av Pehr Strand, denna ersattes dock med en helt ny orgel 1875 vilken byggdes av E A Setterquist från Örebro. Allt sedan det korta samarbetet med P L Åkerman hade Setterquist byggt orglar i den nya kontinentala, romantiska andan. Setterquist var vid tidpunkten för tillkomsten av Östhammars nya orgel en av Sveriges ledande orgelbyggare. Orgeln som endast hade 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal hade ett relativt stort orgelhus som gjorde ett praktfullt intryck.
1934 genomgick orgeln en stor ombyggnad som utfördes av John Vesterlund, Lövstabruk. Vid detta tillfälle utökades orgelns disposition till 21 stämmor. Ytterligare en ombyggnation skedde 1952 av orgelbyggare Lindegren från Göteborg då orgeln fick sin nuvarande form och storlek. I dagens läktarorgel är en stor del av det gamla pipverket och skåpet från den ursprungliga Setterquistorgeln.

Disposition, Östhammars Lindegrenorgel

HV 1     
Borduna 16’
Principal 8’
Spetsflöjt 8’
Gedackt 8’
Oktava     4’
Flöjt  4’
Kvinta  2 2/3’ 
Octava    2’
Mixtur  IV-V
Trumpet 8’

I/P, II/P, II/I, I 4’, II 16’/I, II 4’/I, II 16’, II 4’
 

SV II
Salicional 8’
Rörflöjt 8’
Principal 4’
Täckflöjt 4’
Blockflöjt 2’
Ters  1 3/5’
Nasat  1 1/3’
Scharff  III
Krumhorn 8’
Tremulant
 

Pedal
Principal 16’
Subbas  16’
Octava  8’
Flöjt  4’
Rauschkvint III
Skalmeja 4’
 
Kororgeln, Östhammars kyrka - Nelson 2000

Östhammars kororgel byggdes år 2000 av Karl Nelson, Lidköping. Redan då var läktarorgeln i behov av  renovering, och församlingen önskade en mindre orgel som kunde leda liturgin under tiden när den eventuella renoveringen utfördes. Den nya orgeln skulle också kunna fungera som continuoinstrument samt för att ackompanjera kören. Orgeln står framme till höger i kyrkan mellan två fönster som har ett avstånd på två meter, alltså ett relativt litet utrymme för en orgel med en 8’ principal i fasaden. Inspirationskällan till orgelhuset kommer från en orgel i Östra Ljungbys kyrka som byggdes1707 av Johan Georg Amdor. Barockformen är stilmässigt enhetlig med både predikstolen och altaret. Orgeln är stämd i en mild oliksvävig temperering – Kellners ”Bach” temperering – som ger en fördelaktig klang i de vanligaste tonarterna. Luftsystemet består av en stor kilbälg som står i ett litet skåp till höger om orgelskåpet.

Disposition, Nelson kororgel

HV 1   

Præstant 8’
Rörflöjt 8’
Octava  4’
Octava 2’
Sesquialtera
Mixtur III
Trumpet 8’
  

I/P, II/P
 

BV II
Gedackt 8’
Flöjt  4’
Waldflöjt 2’
Cornet II
 

Pedal
Subbas  16’