Station 1
Öknar är landområden med mycket sparsam nederbörd, där få växter och djur klarar av att gro. En öken är en tom och hård plats att överleva på med otrolig hetta om dagen, och förstenande kyla om natten. Det är en plats som man helst undviker, och om man måste ta sig igenom den så är det bra att vara väl förbered på vad som väntar en.
Många har dock vandrat ut i öknen utan att ha kunnat förbereda sig, utan att veta att det var en öken de vandrade ut till. Därför kan öknar, platser på jorden, fungera som en bild för platser i livet som vi kommer till, där det känns tomt, torrt och grymt.
Vi går igenom många och olika öknar i vårt liv, men varje gång vi gått genom en, får vi med oss ett redskap i vår ryggsäck att använda till nästa vandring.
Vilka redskap har du med dig? Hur kan du använda dem på din färd genom livet, dess öknar och oaser?
Station 2
Jag har ofta frågor Herre, men så sällan har jag svar.
Jag står ofta vid ett vägskäl, och jag tvekar vid mitt val.
Många gånger är jag ensam, mina frågor saknar ord.
Jag har ofta frågor, Herre, men så sällan har jag svar.
(Sv psalm 218)
I Motgångarnas öken kan varje kliv vara en kamp. Törsten efter vatten slocknar aldrig. Varken orken eller viljan finns där, det är knappt att man ens kan. Det onda har inte alltid svar, det är en del av livet. Men låter vi oss känna smärta kan vi lättare ta hand om den.
Station 3
En känd kristen berättelse heter fotspår i sanden. Berättelsen handlar om en man som har en dröm. Han går på en strand och i sanden ser han spår. Hans egna och Guds fotspår som går bredvid hans, men när han haft det som värst i livet ser han bara ett par spår. Han frågar Gud varför inte Gud gick med honom när han hade det som tyngst. Gud svarar att Gud alltid finns med honom, när mannen bara ser ett par fotspår så är det för att Gud bar honom. (Okänd författare, omskriven)
Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg. (Psaltaren 23:4)
Station 4
En öken är inte bara en plats som man hamnar i, utan också en plats man kan välja att gå ut i. Jesus valde många gånger att dra sig undan. En av gångerna var han 40 dagar i öknen för att be och reflektera. Då träffade Jesus djävulen som försökte fresta honom. Vi kan ibland behöva söka oss till ensamhetens öken och möta det onda i oss själva, be och reflektera, för att gå ut ur öknen starkare. Fastan kan vara ett sätt att avstå från det goda för att växa som person och, som Jesus, våga möta det onda.
Finns det något du behöver möta i öknen?
Station 5
I öknen vandrar vi inte alltid ensamma. Moses vandrade i öknen tillsammans med sitt folk. Från slaveri i Egypten vandra de tillsammans för att hitta hem. Det finns ofta någon som har vandrat din väg tidigare, som går med dig, som förstår, tillsammans kan vi lättare ta nästa steg. Om ingen annan finns där, så finns Gud där.
Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:20)