Johannes Döparen är orolig. Han vet inte vad han ska tro. Trots att han själv har döpt Jesus och såg vad som hände vid dopet är han inte säker. Så han skickar sina lärjungar med frågan till Jesus: ”Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?” Jesus svarar inte med ett enkelt ”Ja” – det är väl inte riktigt Jesus stil, kanske. Istället säger han till Johannes lärjungar: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. Salig den som inte kommer på fall för min skull.” Och nog är det ett svar som räcker och blir över! Och kanske något av en anklagelse, eller i alla fall en liten pik. Som ett ”det borde du väl ha hört vid det här laget, Johannes, så varför vågar du inte tro?” Och Johannes får bekräftelse på att han verkligen har röjt väg för självaste Messias.
Ibland predikar vi om att vi ska vara som Johannes döparen. Att vi ska hjälpa till att bereda väg för Jesus. Och på ett sätt kanske vi ska det, men ändå inte. För Jesus har redan kommit! Jesus är här, mitt ibland oss! Sen behöver vi kanske hjälpas åt att inte glömma det, och kanske kan vi hjälpa varandra att fokusera på Jesus när världen runt omkring snurrar på så snabbt att vi knappt hinner med.
För mitt i all julstress så anar vi krubban med barnet som väntar längre fram. Mitt i alla frågor som hur julen ska bli och vem vi får träffa så kan vi nästan redan höra änglasången i fjärran. Så eftersom den här julen ändå kommer att bli annorlunda, så kanske vi kan ta bort lite av hysterin och ångesten i år. Vi kanske inte kan resa, men vi kan ringa. Vi kanske inte behöver alla 114 rätterna på julbordet om ingen äter dem ändå. Vi kan äta lite mindre, kasta mycket mindre och dela med oss till dem som saknar det vi har istället.
Det är visserligen inga gudstjänster i våra kyrkor just nu, men vi får ändå snart fira att Gud föds som människa. Jesus kommer till oss. För vår skull! För världens skull! För julen är inte inställd, vi kan bara inte fira den som vi brukar. Vår tro är inte inställd! Hoppet lever! Kärleken hittar nya vägar om vi låter den!
Amen