Jag minns andakten i kapellet. Vi var ett gäng ungdomar som samlats till bön och lovsång, som vi brukade göra på torsdagskvällarna under mitt år på bibelskolan. Jag hade spelat piano och en vän hade lett lovsången. Nu blev det stilla och vi var i tysthet en stund. Någon började be högt för olika böneämnen. Det är då han, min vän, säger orden, riktade till Gud :”jag tackar dig Gud att för dig är ingenting möjligt”. Det blev först tyst och sedan lite fnissigt. Alla förstod att han råkat säga fel och försökte skärpa sig och han själv suckade åt sig själv men fortsatte sedan: ”jag tackar dig Gud att för dig är allting omöjligt! ”
Där sprack det totalt. Vi började tokskratta flera av oss. En felsägning kan man klara av men inte två när det är kväll, man är ung, fnissig och trött. Jag minns det som att vår kvällsandakt hastigt avslutades där. Vi tackade Gud för glädjen och för vissheten i att Gud ändå förstod bönen bakom orden som kom ut fel och gick vidare för att fika.
Vi skrattade åt att det var svårt för min vän att få orden rätt i munnen den där kvällen men i efterhand inser jag att det inte kommer så naturligt för oss människor att säga just de där orden. Orden som ängeln Gabriel så enkelt kan proklamera men som är svårare att hosta fram mellan mänskliga läppar. Orden som uttalas i dagen evangelietext: ”Ingenting är omöjligt för Gud!”
Jag tänker mig att ängeln Gabriel nog uttalade meningen med pondus och trovärdighet när han hade ett allvarligt snack med Maria. De pratade om det stora uppdrag Gud tilldelat henne; att bli gravid på gudomlig väg och föda Guds Messias. Ett uppdrag som mänskligt sett verkade enormt komplicerat och svårt både fysiologiskt, känslomässigt och kulturellt och som Maria själv ärligt ifrågasatte hur det skulle kunna ske. Men Gabriel sa bara, som om det vore det mest självklara i världen, att ”ingenting är omöjligt för Gud”.
Personligen händer det ofta att jag stakar mig på den meningen, för å ena sidan inser jag att om Gud verkligen är Gud så är ju inget omöjligt för Gud. Då skulle ju Gud inte vara Gud. Men å andra sidan finns det så mycket i vardagen, i livet, i mina upplevelser och mina erfarenheter som bekräftar att mycket är just … omöjligt. En del saker går bara inte! Rent matematiskt, rent fysiskt eller oavsett träning och övning. Det går inte! Min vän stakade sig på meningen och jag är lik honom där. Änglar kan måhända säga orden trovärdigt men vi människor tvivlar och tvekar mycket mer.
För Maria verkade ändå ängelns ord landa som en försäkran, någon slags trygghet för att hon inte behövde oroa sig fastän att ängeln just lämnat henne ett uppdrag som man skulle kunna göra det – oroas sig alltså – väldigt mycket över. Vad kommer hända i min kropp nu? Vad kommer folk säga? Mamma, pappa, Josef? Och hur uppfostrar man Guds Messias? Vem kan man fråga om råd i den frågan? Ingen släkting har erfarenhet och Google har inga svar. Vilka krav ska man sätta på barnuppfostran, religionsutövning och potträning till Guds Messias? Hur kommer framtiden döma mig?
Frågorna borde ha varit oändliga för henne och troligtvis bubblade en mening upp inom henne som en respons till ängeln: Meningen ”det går inte! Det är inte möjligt!” Men innan hon hann forma de orden var Gabriel där med sina änglabevingade ord och tydliggjorde: ”ingenting är omöjligt för Gud”.
Och orden verkade slå bort alla tvivel och istället för ett ifrågasättande hörde hon hur hennes mun sa: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt”. När det är sagt skriver författaren Lukas kort och koncist att ”ängeln lämnade henne”. Då var Gabriels uppdrag på jorden avklarat och han vände tillbaka till himlen.
Ingenting är omöjligt för Gud. Den meningen blev till tillit och hopp för Maria.
Ingenting är omöjligt för Gud. Den meningen fick henne att acceptera sin kallelse.
Jag tänker och tror att väldigt mycket av det som änglar säger i Bibeln håller över tid. Våra liv kan förändras, politik, etik, värderingar, mode och trender kan skifta men jag tänker att bevingade änglaord liksom är hämtade direkt från Guds tron och därför håller i alla tider. Därför tror jag att Gabriels ord till Maria är lika aktuella idag som då: detta att ingenting är omöjligt för Gud. När vi kommer till Gud med de böneämnen som känns svårast att sätta ord på, det som är känsligast och gör mest ont- låt ängelns ord få ligga som ett raster bakom dina suckar; att ingenting är omöjligt för Gud. När du tvekar över din plats på jorden, din kallelse, vad du ska göra och vad andra ska tycka- låt Gabriels ord till Maria, som var i samma situation, ljuda, att ingenting är omöjligt för Gud.
När jag växte upp kunde man i många hem hos äldre och i bönhus och församlingshem se broderade bonader med bibelord. Jag kan slås över att de knappt finns längre och det finns någon slags sorg i det. Jag minns att jag på flera bonader sett just detta bibelord – kanske broderat i korsstygn eller kedjestygn ”ingenting är omöjligt för Gud”. Som tonåring tyckte jag ibland att de var lite omoderna och kanske till och med töntiga, men idag kan jag känna hur orden påminner mig om just något oerhört relevant de få gånger jag ser dem och jag blir tacksam till sömmerskan som säkert för varje stygn själv mediterat på vad hon vill förmedla.
Jag har inte kommit igång med broderi än, men om jag skulle börja så är risken stor att jag kommer råka brodera en bonad med texten: ”För Gud är allt omöjligt” eller ”För Gud är inget möjligt” – för det blir lätt så. Orden, tron och nålen slinter liksom. Men jag behöver påminnas om - och säkert du också - att ”För Gud är ingenting omöjligt!” Det kan änglar intyga!