Vid den tiden utfärdade kejsare Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen.
Jag tror att de flesta av er känner igen den meningarna; inledningen till julevangeliet. För många är orden en del av jultraditionen. Julevangeliet ska läsas – annars blir det ingen jul! Och många av oss har vi hört meningarna så många gånger att vi liksom kopplar bort hjärnan när texten läses upp. Vi lyssnar inte på vad som egentligen sägs. Men om vi gör det, så kan man slås av att texten berättar om en världshistorisk unik händelse: Kejsare Augustus utfärdar en förordning som gäller hela världen – ja, hela romarriket då. Även om det inte är hela världen, geografiskt sett, så är det inget litet område. Det innefattar de länder som ringar in Medelhavet och Svarta havet. Folk i bl.a. nuvarande Spanien, Egypten, Tunisien, Grekland, Italien, Israel och Turkiet. Det är en förordning som gäller massor av människor! Och det är den första skattskrivningen. En liknande förordning har alltså aldrig tidigare utfärdats. Detta är något helt nytt!
Vi lever ofta i tron på att Romarriket var välordnat och strukturerat, och det var det väl, om man jämför med tidigare riken, men Rom hade också sina problem. Varje provins hade sin ledare som ville använda pengarna på sitt sätt. Och detta med skatterna sköttes med någon slags auktion. Den som bjöd högst, kunde få in mest pengar till provinsen, fick uppdraget. Nu vill kejsare Augustus försöka få någon ordning i detta. Han vill veta hur mycket folk som faktiskt bor i riket och räkna på hur skatterna kan tas ut, och sedan antar jag att han tog fram miniräknaren och ett Excel ark och klurade på vilka skattesatser som kunde användas var och hur pengarna skulle fördelas.
Det var en helt ny förordning som gällde hela riket – varje människa, såväl politiker, präster, bönder och snickare. Alla var berörda. Alla skulle bege sig till den stad som man hade sin bakgrund i och skriva in sig där i en bok. Man skulle skriva in hur stor ens familj var och kanske även årsinkomst?
Vi kan väl ana att vanligt folk i riket inte var så glada åt detta. Det orsakade besvär. Vilka skulle resa och vart? Hur lång tid skulle man vara borta och var skulle man bo under resan? Vem skulle ta hand om djuren där hemma? Och de ekonomiska omkostnaderna hade man inte budgeterat för innan. Nån som var sjuk undrade hur han skulle orka resa. Nån som var gammal tyckte inte det var lönt att han reste. Och många var säkert oroliga för rövare och våldsmän som lurade längs vägarna. Det var en speciell tid.
När väl folk kommit på fötter började det myllra av folk längs vägarna i Romarriket. Folk överallt. Kanske var det trevligt att träffa nya och gamla vänner, men det var säkert också obehagligt, stressigt och utmanande. Man visste inte om hotellrummen skulle räcka till folk eller maten i affärerna. Det var en väldigt speciell tid.
Idag lever vi också i en speciell tid. En förordning har gått ut från WHO – Världs-hälsoorganisationen – om att vi ska distansera oss, nysa i armvecken, hålla god hygien, undvika resor och bara umgås med de vi bor med. En förordning som drabbar hela världen. Alla berörs. Det är en förordning som aldrig tidigare utfärdats! Den första förordningen och den hölls när Stefan Lövén var statsminister i Sverige. Det är också en väldigt speciell tid.
Även denna förordning väcker känslor och frågor. Kan jag bli sjuk? Måste jag som är ung begränsa mig? Tänk om mormor dör? Vem tar kostnaderna för mina uteblivna intäkter på restaurangerna? Och mitt i detta växer ensamheten. För en del är den skön och efterlängtad. Man slipper stress och sociala kontakter, men för andra är den förödande och blir destruktiv. Det är en speciell tid.
Mitt i den speciella tiden ”då Quirinus var ståthållare i Syrien” kom Gud! Mitt i det annorlunda, stressande, oroliga och kaosartade kom Gud till mänskligheten. De flesta av människorna i riket uppmärksammade det inte – men Gud kom! Gud låter sig födas mitt i detta. En stjärna markerar det, änglar sjunger om det, herdar blir vittnen till det. Gud har inte glömt sitt folk som lever i en konstig tid och måste göra uppoffringar och förändringar – Gud kommer till sitt folk!
Det samma gäller idag. Gud kommer till oss – vi som lever i restriktioner, uppoffringar, oro och förändringar. Gud har inte glömt oss. Gud kommer till oss.
Det barnet som föds på julnatten, i krubban i Betlehem, får namnet Jesus – frälsare. Han kommer också att kallas Emmanuel – det betyder ”Gud är med oss”.
Alla julars budskap är att världens frälsare kommer till oss och att Gud är med oss. Det gällde den första julen – bland skattskrivningar, långa resor och folkmyller, och det gäller idag – i Coronarestriktionerna, bland provresultat, reseförbud och isolering. Gud är med oss.
Gud är med dig – du som saknar släkt och vänner den här julen.
Gud är med dig – du som är sjuk och är orolig för hur viruset ska spridas i din kropp och till andra.
Gud är med dig – du som vakar vid en anhörigs dödsbädd.
Gud är med dig – du som väntar barn och undrar vilken värld som väntar din nyfödda.
Gud är med dig – du som tvingas sitta uppkopplad på möten och lektioner och inte får putta på, krama eller möta vännerna ansikte mot ansikte.
Gud är med dig – du som är ensam i vanliga fall också, och som därför inte kan uppleva någon skillnad från detta år jämfört med andra år.
Gud är med dig – du som jobbar mer än du behöver och inte får någon ledighet i jul.
Gud är med dig.