Lyssna

Var inte rädd!

Sussie Kårlin predikar i Åby kyrka på Jungfru Marie bebådelsedag den 22 mars.

Predikan Jungfru Maria bebådelsedag 2020

Var inte rädd!

Ja, men det är ju lätt för en ståtlig ängel att säga. Det är betydligt svårare att leva efter och ta emot när man står där och får hela ens framtid omkullkastad inom loppet av några minuter.

Bara att se en ängel kan få vem som helst att skrika till av rädsla. Nu är det inte bara det. Allt som Maria tänkt sig inför sin framtid förändras. Som så många andra tonårstjejer kan vi tro att hon hade en plan för hur hennes liv skulle te sig. Hon hade nog tänkt att hon skulle få vara vanlig okänd tjej och leva ett normalt liv ett bra tag till, sedan gifta sig och förhoppningsvis få barn med Josef. Nu förändras allt.

En ängel berättar att hon ska bli gravid nu, och få bära Guds son i sin livmoder. Hon funderar kring vad mamma och pappa ska säga. Hon får panik över vad de religiösa ledarna ska tycka och undrar hur i hela världen hon ska kunna förklara detta för Josef! Och hur kommer hennes kropp reagera den närmsta tiden och vad menar ängeln egentligen att hennes uppdrag är? Allt förändras för denna tjej. Så klart att hon blir rädd, orolig och helt skräckslagen.

Kanske är det just då som orden: ”Var inte rädd ” behövs mest? Ängeln vet det och Gud vet det.  Meningen ”Var inte rädd” nämns över 80 gånger i Bibeln för att vi människor konstant blir just… rädda!  Det är mänskligt, normalt och inget att skämmas över.  Det Gud vill uttrycka när ängeln säger meningen: var inte rädd är inte att påpeka att vi är svaga som är rädda, utan Gud vill förmedla att vi inte behöver vara rädda- För Gud är med oss! Vi är inte lämnade ensamma.

Rädsla verkar vara ett eget litet virus som har en förmåga att fortplanta sig i en enorm hastighet när vi är just ensamma. I ensamheten gror tankarna och vi börjar tvivla på det vi ser och hör. Vi känner efter lite extra hur sjuka vi är när vi blir ensamma, ser spöken i garderoben och ifrågasätter och grubblar. Ofrivillig ensamhet kan förstärka rädsla.

Igår valde 30 europeiska radiostationer att vid en speciell tidpunkt spela samma låt över hela Europa på 180 radiokanaler: sången var ”You´ll never walk alone” med Gary and the pacemakers. Det var en låt för den som ligger hemma sjuk eller isolerad, den som fyller på toapapper i affärerna, städar, vårdar, fraktar, inte hinner sova eller äta, fattar stora beslut eller är ledsen för att något viktigt tas ifrån dig, för dig som är orolig: Du är inte ensam.  Bara den kunskapen kan nämligen dämpa rädslovirusets framfart.

Var inte rädd, Maria, säger ängeln. Jag totalt älskar att ängeln säger hennes namn! Det är inte så att ängeln är på genomresa genom Israel och råkar gå in i första bästa hus och ge uppdraget till den han först ser och att det råkar bli den här tjejen som städar i köket. Det är inte heller så att ängeln fått en lapp av Gud på vem han ska kontakta men tappat den och glömt vad hon heter och säger; Du, äh, vad var det du hette? Nej, ängeln och Gud har koll på Maria. Gud känner Maria. Gud har utvalt Maria för just detta uppdrag.

Precis som Gud har koll på oss alla, känner oss alla, ger av sin uppmärksamhet och kärlek till oss alla. Gud känner oss vid namn. Gud vet ditt namn. Gud vet vem du är, vad du kämpar med, vilken humor du har och vad du längtar efter.

Och Gud vet hur du har det idag när vi också står inför en framtid som vi inte alls har koll på. När allt som vi planerat för plötsligt rycks undan för oss. Evenemang bokas av, möten förhindras, friheten inskränks, ekonomin är osäker och sjukdom lurar bakom hörnet och kanske till och med att döden kommer att komma ruskigt nära. Allt förändras och det skapar oro och det gör en skräckslagen.

Mitt i detta behöver vi också höra ängelns ord: var inte rädd. Och jag anar att änglarna idag också har fullt upp med att springa runt och säga till oss var och en; Var inte rädd- och så ditt namn.  I den viskningar blir det tydligt att Gud också känner dig, vet ditt namn och bär dig.

Ängeln berättar vidare att Maria har funnit nåd hos Gud.  Det är det första ängeln uttalar, efter att ängeln på klassiskt änglavis fått markera att hon inte behöver vara rädd. (Änglar brukar genomgående få börja sina konversationer så, eftersom änglabesök väcker en viss bävan hos oss.) Därefter berättar ängeln att Maria: du har funnit nåd hos Gud.

Nåd, detta underbar ord, som betyder gratis. Det är som om ängeln vill förklara sig: Maria- det här uppdraget du får, det Gud ger dig – det får du av nåd. För att Gud vill ge dig det. Det är inget du ärver för att du har en känd släkt, inget du kan köpa dig till och dina betyg påverkar inte detta. Resultatet på högskoleprovet hade inte påverkat det heller, om du undrar eftersom du inte får göra det nu. Nej, nåd handlar om att man får ta emot gratis. Stå med öppna armar och en tom korg och låta sig fyllas på.  Gud ger av nåd – sin omsorg, sin närvaro, sin gemenskap, sin förlåtelse och sin frid.  Inget av detta är något som vi förtjänar utan som vi bara får ta emot.

Jag slås så många gånger av att människor har en bild av allt som man måste göra för att vara kristen- det man får göra och inte får. Det man förväntas säga och hur man bör leva. Men ingenstans i Bibeln ser vi att Maria utvalts av Gud för detta uppdrag utifrån sina meriter – andliga meriter eller utifrån sin samhällsklass eller sin ekonomiska standard – eller sitt perfekta liv eller sina betyg och fantastiska CV. Nej, Maria du har funnit nåd hos Gud. Gud ger dig av sitt liv och du får ta emot det.

Kristen tro handlar om att få ta emot. Nu vet ni att det är inte så lätt att ta emot.  Jag vet att det i dagsläget finns gott om människor i samhället som alltid varit de som själva hjälper andra men som nu måste förlita sig på att andra hjälper dem, t ex att handla eller ta hand om sommarstugan som man själv inte kan ta sig till. Att ta emot den goda gåvan att någon ställer matkassen på trappen och ta emot att någon städat stugan och till och med rensat trädgården kan vara jobbigt. Det tar emot att ta emot.

Vi har det inbyggt i oss att vi vill klara oss själva och det gäller kanske främst vi svenskar. Därför är det lite svårt att även våga ta emot Gud. Nämen inte ska väl jag, Gud? Får jag inte betala? Kan jag få ge en motprestation åtminstone?

Nej, är det som att Gud säger. Jag vill bara ge dig av detta.  På flera ställen i Bibeln talas det om att vi behöver bli som barn och här tror jag att det är en sådan sak. Ett barn tar bara emot en julklapp, en present, en godispåse. Säger förhoppningsvis tack, men njuter av gåvan, river upp papperet och leker sedan hejvilt med presenten. Ingen diskussion om att: inte borde du väl och då måste jag få bjuda dig på middag som tack – bara ta emot.

Det samma tror jag vi kan lära av Maria. Ta emot nåden. Ta emot Guds son i våra liv. Ta emot av Gud med öppna armar.

När ängeln berättat om nåden berättar Gabriel vidare om hennes uppdrag: Du ska föda en son, ge honom hans namn och underförstått fostra honom så att hans uppdrag kan fullföljas.

Marias uppdrag är på ett sätt helt unikt. Ingen människa innan henne och ingen efter, utifrån min bibeltolkning, kommer ha det uppdraget att i sin kropp bära Guds son i 9 månader, känna hans sparkar, må illa av hans existens och krysta ut honom i den värld som Hans fader skapat. Ingen annan kommer amma honom och blåsa på hans ben när han ramlat och fått skrubbsår. Marias uppdrag är unikt på det sättet. Men på ett annat sätt är hennes uppdrag likt alla kristnas; att ge Jesus till andra. Att ge Jesus kärlek till världen.

Vi kallas också att dela med oss av Jesu kärlek till den värld som vi möter. Och varje människa har där ett unikt uppdrag utifrån de gåvor du har, de relationer du har och den tid du är satt att leva i. Alla kan vi förmedla gemenskap som gör att rädsla förtvinar.

Tjänst och kallelse är viktiga delar av den kristna tron. Det är inga medel för att bli rättfärdiga, men det är ett uppdrag som ges oss för att göra världen mänskligare, mindre rädd och mera kärleksfull.

Precis som Maria så kan vi vara tveksamma till hur det ska gå till. Hur ska jag kunna ge kärlek till andra- jag som är så osäker.

Hur ska jag våga jag som är så blyg.

Maria hade också sina frågor och samma svar som ängeln gav Maria får vi: Guds ande ska bistå. Guds ande hjälper oss i uppdraget. 

Vi är inte ensamma här. You ’ll never walk alone. Anden, hjälparen, vandrar med oss och styrker, utrustar och utmanar oss.

Tittar man på de här korta verserna från evangelietexten idag så kan man nästan se dem som en sammanfattning av hela den kristna tron:

1.      Vi behöver inte vara rädda- Gud är med oss

2.      Gud nämner oss vid namn och känner oss var och en

3.      Vi får ta emot av vad Gud ger oss- av nåd

4.      Vi kallas ut att ge Jesus kärlek vidare – och vi går aldrig ensamma, Guds Ande leder oss

5.      Och det har jag inte sagt något om, men det får stå för sig själv: En mening som är viktig att påminna sig om i varje tid och när omständigheter ser omöjliga ut runt en: ingenting är omöjligt för Gud.  Det är ängelns ord och vårt hopp i mörkret: ingenting är omöjligt för Gud.

Kyrkoherde Sussie Kårlin