Musik
Sång, spel, rytmik och rörelselekar finns med i alla våra samlingar. Genom musik och rytmik upplever barnen glädje, gemenskap och får också motorisk träning.
Vi lyssnar, skapar och rör oss till musik ur olika genrer, till exempel barnvisor, klassisk musik, pop- och rock, schlager.
Vi pratar om notvärden (helnot, halvnot, fjärdedelsnot, och åttondelsnot) och om vad de olika tonerna heter.
Vi stimulerar barnen att sjunga i grupp men också att våga framträda en och en.
Barnen får hitta på och framföra egna sånger, och de får prova på att sjunga i mikrofon.
Att våga agera inför andra stärker självkänslan
Vi spelar rytminstrument och på Djembetrummor.
Vi sjunger sånger som har med våra teman att göra, årstidssånger, språkträningssånger m.m.
Vi målar och skapar till musik. (skrivdans)
Vi vilar och utför avslappningsmassage till lämplig musik.
Vi framträder vid årets olika högtider samt vid andra festligheter på förskolan.
”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans” (Skolverket 2018 s 13)
Lek
I leken prövar barnen handgripligen sina tankar och lär sig använda sin fantasi.
Barnen….
…övar olika roller och bearbetar sina upplevelser och intryck.
…lär sig samarbeta och lösa konflikter.
De kan leva sig in i hur det är att vara någon annan. De leker vuxnas roller och yrken, att vara stor och ha makt eller liten och hjälplös, tama djur och vilda. De kan upprepa sådant som varit roligt och spännande eller som känts svårt. De leker liv och död, krig och annat hotfullt för att försöka förstå vad det är.
Leken utvecklar tanken, fantasin, skaparkraften, språket och en mängd andra förmågor.
Barnens naturliga sätt att lära är i leken, och ett redskap för dem att förstå. Men också ett fantastiskt redskap för oss vuxna att hjälpa barnen att förstå.
Vi vuxna kan genom delaktighet i leken hjälpa de barn som behöver extra stöd i sin sociala utveckling. Vi hjälper dem att förstå lekens innebörd, men också att bli förstådda av de andra barnen. På så sätt kan vi förhindra utanförskap och mobbingtendenser.
”För barn är det lek i sig som är viktigt. I lek får barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. På så sätt kan de bilda sig en uppfattning om sig själva och andra människor. Lek stimulerar fantasi och inlevelse.
Därför är det viktigt att ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Lek ska ha en central plats i utbildningen” (Skolverket, 2018 s 8)
Språkträning
Att utveckla barnens språk och förmåga att kommunicera, prata och lyssna.
Sagostunder, sagopåsar, rim, ramsor, sånger och språklekar är dagliga ingredienser som ger språkträning.
Barnen stimuleras att i samlingar berätta vad de har gjort, vad de tycker om eller inte tycker om. De får ta med sig saker hemifrån som de berättar om inför gruppen. Barnet får då stå i centrum för allas uppmärksamhet och den vuxne hjälper och stöttar barnet språkligt. Vi ställer frågor för att visa att det barnet berättar är intressant, och för att få barnet att öva sig på att minnas.
Att öva sig på att tala tydligt och med lagom ljudnivå är viktigt. Att försöka förklara och tala så att alla förstår. Men också att lyssna, förstå, och reflektera över vad någon annan säger.
Många tillfällen till samtal skapas. Barn lär sig språk bäst i situationer där de kan vara aktiva, kan påverka och få tillfälle till dialog och respons. Det kan ske till exempel vid blöjbyte och vid matsituationer.
Barn börjar tidigt intressera sig för att läsa och skriva ord. Vi arbetar med namnlappar, lappar med veckodagarna och månaderna. Barnen stimuleras att skriva sina namn på teckningar, eller till exempel: Till mormor från Nisse, på teckningar som de vill ge bort, där den vuxne som stöd kan skriva före. Vissa barn vill själva skriva och berätta vad teckningar föreställer.
Vi lånar böcker på biblioteket och vi har även ett rikt eget bibliotek på förskolan. Vi använder oss också av en flerspråkig bilderbokstjänst, Polyglutt, för att arbeta med språkutveckling och litteratur i förskolan.
Vi deltar vidare i Region Värmlands språkprojekt ”Den kreativa språkresan” med syfte att förstärka och utveckla läs- och berättarupplevelser för och med barn tidigt i livet.
Dagligen läser vi sagor och faktaböcker där vi sedan pratar och reflekterar över innehållet. Barnen kan sitta ensamma och titta i böcker och också berätta för varandra.
”Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften” (Skolverket, 2018 s 14)
Utevistelse och miljö
Vi är ute flera gånger varje dag. Vi har en fin gård som ger goda möjligheter till lek och rörelse. Barnen cyklar, gungar, klättrar, åker rutschkana, leker i kojan, blåser såpbubblor, hoppar längd- och höjdhopp, bygger ”frökenfällor”, bakar och bygger vägar i sandlådan, ja fantasin tar aldrig slut.
Varje vecka går vi skogspromenader. Vi går och hälsar på hästarna, och leker vid vårt fina vindskydd där vi ibland träffar Skogsmulle. Skogsmulle brukar lämna brev till barnen med olika uppdrag och äventyr. Mulle har spännande saker att lära oss om djur, natur, miljö, och vad allemansrätt innebär. Förskolan är ansluten till Friluftsfrämjandets koncept ”Skogsmulle i Vid vindskyddet grillar vi, äter mellanmål och leker På vägen dit och hem är upptäckarglädjen stor. Roliga pinnar, vattenpölar, små grodor, myror och andra kryp, svampar, blåbär och fina blad. Ett rostigt rör som nog är en kanon från en riddarborg. Allt går att utforska.
Syftet med att gå till skogen är att tidigt göra barnen nyfikna och medvetna om vår miljö. Vi vill lära barnen medkänsla och respekt för allt som lever och växer i vår natur. Vi återkommer ofta till samma plats i skogen där vi kan följa årstidernas skiftningar och barnen kan leka fritt med det material som erbjuds.
Vi äter även ofta lunch och mellanmål hemma på gården. Att till exempel sitta uppflugen i en stor snöhög och äta pytt i panna med stekt ägg, är härligt.
Utevistelsen är mycket viktig för våra barn, och för dem finns verkligen inget dåligt väder.
Vi arbetar också med miljön på så sätt att vi komposterar och återvinner det vi kan. Vi följer kretsloppet efter årstid och vi sår frön och odlar i vårt växthus.
Vi handlar själva all mat till förskolan och kan på så sätt välja så miljövänliga alternativ som möjligt.
”Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling och förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket, 2018)
Motorisk träning
Vi vill utveckla varje barns grov och finmotorik genom medveten rörelseträning. Barnen tränas i motorikens grundrörelser: rulla, åla, stödja, balansera, gå, springa, hoppa, klättra - klänga och kasta - fånga.
Vi vill att varje barn ska upptäcka sin kropp och dess möjligheter och förmågor.
Vi använder oss av rörelse genom rörelselekar, rytmik och dans.
Varje vecka har vi motorisk rörelseträning, där barnen med hjälp av bollekar, redskapsbanor, balansövningar och springlekar tränar sin kropps- och rumsuppfattning. Vi vill att barnen ska tycka att det är roligt att röra på sig och lära sig nya färdigheter.
Aktiviteterna anpassas efter barnens utveckling, mognad och önskemål.
Barnen tränas även på att lyssna och förstå enklare instruktioner samt öva samspel med andra barn och vuxna.
Motoriken tränas också när vi är ute i skogen eller på gården där barnen cyklar, klättrar, balanserar, går i ojämn terräng, och springer.
Den motoriska och språkliga utvecklingen hör ihop. Därför arbetar vi aktivt och lekfullt med att utveckla båda dessa sidor. Genom detta stärker vi barnens läs- och skrivinlärningsförmåga.
”Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2018 s 13)