Möklinta kyrka

Vardagar och helger endast i samband med förrättningar och gudstjänster.
För överenskommelse om öppnande av kyrkan på andra tider, kontakta
vaktmästare Annika Ekstrand, 0224-67 54 58 eller e-post: annika.ekstrand@svenskakyrkan.se.
För bokning av dop, vigsel, begravning eller urnnedsättning, kontakta expeditionen, tfn 0224-67 54 00.

Foto: Biskop Mikael Mogren, Västerås stift.

 

 

 

Denna kyrka, som genom påtagliga byggnadstekniska likheter och en tegelornering som påminner om närbelägna och samtida kyrkor i bl.a. Västerlövsta och Enköpings Vårfrukyrka, liksom även den s.k. Torsångsgruppen av tegelornerade kyrkor i norra Svealand kan därför dateras till tiden omkring 1470. Valven i kyrkan har välvts omkring år 1490. En äldre kyrkobyggnad torde emellertid ha funnits redan på 1200-talet med hänsyn till förekomsten av befintliga inventarier.

 

Kyrkans nuvarande exteriör vittnar bl.a. om Sture-tidens blomstrande och rika byggnads- och arkitektkultur. Rundbågefriser, ornerade gavelrösten med trifoliumnischer, korsformade strömskiftsytor på både öst- och västgavlar samt vapenhus överensstämmer med tidigare nämnda kyrkors dekor i Fjädrundaland (Fjädrundaland, som med tiden ändrats till Fjärdhundraland).

 

Det utsökt vackra flandriska mysterieskåpet i kyrkans högkor härstammar från Antwerpen omkring 1510. Dess huvuddel ”corpus”, innehåller ett 50-tal gestalter, skulpterade i ek. Denna del kan helt slutas av flyglar eller dörrar, vars målningar härrör från samma tid. Det helt slutna altarskåpet framställer i olika medeltida målningar som huvudtema nattvardens mysterium. Det helt öppna altarskåpet visar i en rad nischer i nedersta delen: Bebådelsen, Marias och Elisabets möte, Betlehems krubba, De vise männens tillbedjan, Omskärelsen samt Jesu frambärande i templet. 

 

Dopfunten i Mariakoret är av sent datum. Den skänktes år 1948 av Kyrkliga syföreningen och utfördes av skulptören Erik Sand, Strängnäs. Den kompletterades vidare år 1959 av samma givare med en dopfuntsinsats, bestående av silverfat, förfärdigat år 1950 av Samuelssons silversmedja i Stockholm. Dessutom disponerar kyrkan en äldre dopskål i tenn från år 1785, som har sitt tidigaste ursprung i en av Johanna Johansdotter Warg skänkt skål från 1689, som emellertid redan år 1765 betecknas som söndrig. 

 

Den till dags dato äldst kända orgeln byggdes år 1644 till en kostnad av 700 daler K:mt och utrustades med åtta stämmor. Möjligen kan den ha föregåtts av en 1500-talsorgel. Under lång tid synes 1600-talsorgeln ha varit föga tjänlig för sitt ändamål. År 1864 beställdes av orgelbyggare Frans Andersson en ny orgel, utrustad med tretton stämmor, två manualer samt fyra koppel. Orgelns gamla plats i koret intill gapskullen ändrades i samband med tillbyggnaden av västra läktaren och placerades där år 1824.

 

Den stabila och ålriga port, som leder in till vapenhuset, torde från äldsta tid ha varit placerad som innerdörr mellan vapenhus och långhus. Delar av densamma är otvetydigt från 1400-talet, möjligen kan också vissa delar järnbeslag, nyckelhålssmide med kraftigt markerade franska liljor ha tillhört ett tidigare skede. De övriga fria ytorna på porten pryds av ett sirligare gren- och bladverk jämte pentagram, vapensköldar m.m. som kan ha tillhört en senare tidsperiod.