Sala Sockenkyrka

Vardagar och helger endast i samband med förrättningar och gudstjänster.
För överenskommelse om öppnande av kyrkan på andra tider, kontakta vaktmästeriet.
För bokning av dop, vigsel, begravning eller urnnedsättning, kontakta expeditionen, tfn 0224-67 54 00.

 

 

 

Fram till början av 1500-talet var Sala socken en helt vanlig bondsocken med den medeltida kyrkan som centrum. Omkring 1510 inträffade en händelse som innebar en revolution i bygdens historia. Då upptäcktes silverfyndigheterna i Salberget. Bönder, soldater och köpmän övergav sin vanliga verksamhet och ägnade sig åt bergsbruk för att finna lyckan. Stormän blev delägare i fyndigheterna för att vinna makt och rikedom. Riksföreståndaren Sten Sture och senare konung Gustaf Vasa gjorde sitt bästa för att kontrollera verksamheten och bevaka hela rikets intressen. Det skedde i form av skatteuppbörd.

 

Kyrkan anses ha byggts vid tiden omkring år 1300. En viss typ av kyrkor framträder vid denna tid. Karakteristiska drag är en hög takresning, ett tredelat fönster i korgaveln och ett tunnvalv av trä. I Sala kyrka bör man också lägga märke till de höga portalerna, både i vapenhuset i i ingången till kyrkan. Gerda Boëthius, senare professor vid Zornmuséet i Mora, forskade i bygdens kyrkor redan på 1910-talet. Hon ansåg att Sala, Kila och Kumla kyrkor är byggda vid samma tid, kanske också under ledning av en och samma person, som hon kallar för ”mästaren från Sala landsförsamling”.

 

I kyrkans sydöstra hörn finns en ståtlig runsten inmurad. Ristningen är ovanligt konstnärligt utformad mästaren Livsten. Det s.k. runstensdjuret är utarbetat med många eleganta slingor som är flätade i varandra. 

 

Altarskåpet är ett verk av Brüsselmästaren Pasquier Borman, son till den berömda mästaren Jan Borman som gjort altarskåpet på högaltaret i Strängnäs domkyrka. Detta altarskåp försvann från kyrkan vid mitten av 1700-talet och tog stor skada genom olämplig förvaring. En lång tid var det deponerat hos Västmanlands Fornminnesförening. Det återfördes till kyrkan i samband med restaureringen 1931.

 

Kyrkans medeltida målningar av Albertus Pictor frilades vid en restaurering 1931. Motivkretsen är unik: Antikrists historia och Yttersta domens femton förebud. En ofta avbildad framställning är S:t Mikael och draken som finns på en av väggpelarna mot södra muren. 

 

I vapenhuset finns en mycket ovanlig typ av gravsten från början av 1500-talet. Den är gjord till minne av makarna Lasse och Margit Ingwallsson i Bråsta.

 

Den nuvarande orgeln är ett verk av G A Setterquist i Örebro. Den tillkom i samband med restaureringen 1890. Orgelfasaden ritades av C F Ekholm. Den förenklades något 1931. Den föregående orgeln var ett verk av Gren & Stråhle från år 1761.

 

Klockstapeln byggdes 1926 efter ritningar av arkitekt Arre Essén. En äldre stapel från 1600-talet har stått som förebild. Denna klockstapel blev med tiden fallfärdig och måste rivas år 1806. Klockorna sattes upp på bockar som stod direkt på marken. Efter en tid byggde man in dessa bockar i ett skjul av bräder och detta provisorium varade fram till år 1926.