Församlingsinstruktion 2024

Här kan du läsa församlingsinstruktionen 2024 som PDF.

Salems kyrka står stiligt vid Bornsjön intill E4:an söder om Stockholm och har vuxit fram genom århundranden. Många är de som vill boka bröllop i kyrkan efter att ha sett den från vägen, och många är de i närmiljön som vill fira sina livs viktigaste gudstjänster i den. Vi firade nyligen dess 900-årsjubileum.

Vid årsskiftet 2023/24 bodde 17.451 personer i Salem och av dem tillhörde cirka 48%, 8300 personer, Svenska kyrkan. När ”Salemstaden” byggdes blev det viktigt att ha en kyrka i centrum, nära och vardaglig. Säby kyrka ligger i Salems centrum och firar 50 år under hösten 2024. Kyrkan byggdes som vandringskyrka. 

Församlingsinstruktionen - ett identitetsdokument för den kyrkans kropp som är Salems församling

Kyrkans ena ben är kyrkans tradition och liv, allt det som kyrkan varit och är genom historien och runt om i världen. Där är Svenska kyrkan är ett trossamfund som leder sin historia tillbaka till de äldsta kristna församlingarna och bekännelsen till Kristus. Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och delar den kristna bekännelsen och lovsången till en treenig Gud. Den kristna kyrkan bekänner en enda Gud – Fadern, Sonen och den heliga Anden – som skapar, frälser och ger liv. 

Ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund har stor frihet att utforma sin organisation utifrån vad som i varje tid bedöms som mest ändamålsenligt. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen upprättas. Det benet kallar vi här för församlingsbeskrivning. 

Kyrkans andra ben är vårt här och nu, platsen och tiden. Samhället och världen har alltid varit en faktor i kyrkan, eftersom vi lever och kommunicerar i en särskild tid och på en särskild plats och inte kan kliva utanför vårt sammanhang. Vi har uppdraget att göra oss förstådda i vår omvärld och att låta Ordet inkarneras, bli kropp, att låta evangeliet anta bestämd form. Det benet kallar vi här för omvärldsbeskrivning. 

Analysen handlar om hur dessa påverkar varandra, möts och förenas, inte endast står sida vid sida. Vi har fyra olika evangelier som utifrån fyra olika perspektiv berättade för sina åhörare, där till exempel Matteus betonade för judarna att Jesus var Guds son och Markus skrev till hedningarna och förklarar allt det judiska för att berätta om Jesus Kristus. Vår analys handlar om hur vi efter bästa förmåga och med Guds hjälp är kyrka här och nu. 

Gudstjänsten är församlingens centrum, där mötet med Kristus i ord och sakrament äger rum. Den är kärnan där församlingens hela verksamhet strålar samman, liksom den punkt varifrån all verksamhet utgår. Huvudgudstjänst firas varje söndag och kyrklig helgdag. I mässan bär vi fram våra liv och får del av försoningens och uppståndelsens mysterium. I nattvarden framträder gudsfolkets djupaste gemenskap.  

Mission är ytterst Guds handlande gentemot människan och hela skapelsen. Mission ses här som kyrkans huvud, en central del som påverkar övriga delar. Mission är sändning: Gud är den som sänder och vi är insatta i det stora sammanhang där kyrkan på olika och ofta gränsöverskridande sätt når ut med evangeliet i den värld den är satt att tjäna. Vi är insatta i det skeendet när vi tar emot och ger vidare. 

Diakoni är kyrkans ena utsträckta arm, som visar på medmänsklighet och tron på rättfärdighet mellan människor och kyrkans etiska uppdrag. Kristen tro betonar ansvaret för skapelsen och medmänniskan. Vi utmanas i vårt diakonala uppdrag i varje tid av evangeliet och aktuella situationer. 

Undervisningen är kyrkans andra utsträckta arm. Församlingens undervisning har sin grund i dopet, som en livslång process, med möjlighet att växa i den kristna tron. I dopet är vi kallade att föra ut evangelium och vara ett tecken och ett redskap för gemenskapen mellan Gud och människor. 

Församlingsinstruktionen är ett identitetsdokument. Vi är en kropp och vi är det tillsammans, i vad vi gör och är. Vi ger en bild av hur vi gör nu och hur vi vill utvecklas. Detta ”hur” handlar om förhållningssätt. Församlingens förhållningssätt ska gå att känna igen genom all verksamhet. I bilden av kroppen kan förhållningssättet liknas med blodomloppet som genomströmmar allt. 

Att arbeta med församlingens förhållningssätt och identitet är ett grundarbete. Utifrån det kan sedan mål sättas och verksamhet planeras. 

Salems församling - en församlingsbeskrivning

Förord

Uppdraget: dopet och församlingen som en allmänmänsklig plats för
gemenskap.
Församlingen har två huvuduppdrag. Det ena baseras på det kristna uppdraget formulerat i Jesu missionsbefallning som läses vid varje dop- och konfirmationsgudstjänst. Det andra baseras på den samhällsbärande institution som kyrkan blivit i vårt land tack vare hela befolkningens resurser organiserat genom historien av kungahus, präster och så småningom av en demokratiskt folkvald riksdag. Den första delen ger oss i uppdrag att tjäna människor genom att göra dopet tillgängligt för så många som möjligt och skapa möjligheter till lärande om vad dopet handlar om. Den andra delen påminner oss om ansvaret att finnas till för människor av alla sorters tro som efterfrågar de allmänmänskliga och kulturella värden som kyrkan traditionellt stått och står för så som till exempel gemenskap, skönhet, stillhet, mening och bearbetning av livsfrågor.

Ledord för kommande år.

ÖPPENHET är viktigt för oss och ska vara så framgent. Gå ut och gör alla folk till lärjungar säger Jesus i Missionsbefallningen från Matteusevangeliet kapitel 28 som läses vid alla dop- och konfirmationsgudstjänster.
Salems församling är en öppen församling. Människor möts av en öppen dörr i vårt församlingshem med möjlighet till en kopp kaffe och ett kyrkorum som erbjuder en stilla stund där vi samlas till bön eller mässa varje dag. Öppenheten handlar inte bara om ett rum utan också om mötet som uppstår i rummet. Mötet människor emellan och mellan Gud och människa. Vi går regelbundet ut med en kaffekorg till en bänk utanför församlingshemmet och möter människor som passerar förbi. Sankt Botvids pilgrimsled som invigdes 2019 och vår vardagliga pilgrimsvandring i Salems centrum innebär också ett särskilt rum för möten både med skapelsen och varandra. Nu är det dags att gå ut och stärka övriga mötesplatser och att även upptäcka nya sådana!
Under kommande år vill församlingen undersöka möjligheterna till att stärka öppenheten ytterligare genom att öka eller förändra användningen av lokaler, utforska pilgrimsleden och vara öppna för att ta vara på fler platser varhelst mötena redan sker och kan ske.
INKLUDERING och tillgänglighet kan visas både fysiskt med låga eller icke-existerande trösklar men också socialt och andligt med vårt sätt att vara mot varandra och vårt sätt att tillbe. …den som är minst av er alla, han är stor. Detta säger Jesus i Lukasevangeliet kapitel 9 verserna 46–48.
Vi människor är alla både stora och små i olika avseenden. Men vårt samhälle har gjort en del av oss mindre än vi skulle behöva vara.
 
Till dessa hör barnen som ofta får leva på vuxnas villkor och även människor som avviker från normen gällande till exempel fysisk rörlighet, sexuellläggning eller könstillhörighet. Församlingen betonar alla människors lika värde och ser mångfald som en tillgång.
Under kommande år vill församlingen fortsätta identifiera områden där människor gjorts små av olika omständigheter. Vi vill planera för hur de kan synliggöras i församlingen och genom lokal samverkan bidra till ett samhälle där mångfald ses som en rikedom.
Känslan av DELAKTIGHET och gemenskap är fundamental för att hålla hoppet vid liv. Jag kallar er vänner, därför jag har låtit er veta allt jag hört av min fader. Ni har inte utvalt mig utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består. Johannesevangeliet 15:15–16.
Utan sina medlemmar hade församlingen inte funnits och utan sina medarbetare – ideella och anställda – finns ingen verksamhet. De anställda medarbetarna bär en stor del av verksamheterna på uppdrag av övriga medlemmar genom de förtroendevalda. Men verksamheten hade inte kunnat blomstra som den gör utan de ideella medarbetarna. Detta är en avgörande och växande del av församlingen då den samhälleliga sekulariseringsprocessen gör att antalet medlemmar går ner och församlingens ekonomi förväntas minska.
Under kommande år vill församlingen öka känslan av delaktighet och hopp genom medveten kommunikation. Ideella medarbetare bör tas i anspråk i högre grad. Större bredd behövs i inriktningen på arbetsuppgifterna för de ideella så att fler diakonala och pastorala behov kan mötas. Vi vill utveckla de anställdas arbete med att handleda och inspirera ideella att ta mer ansvar inom de områden det är möjligt.
 

Omvärld

Det som en gång var och hur det är nu
År 1283 omnämns sockennamnet Slaem för första gången i ett brev från kung Magnus Ladulås. Det nuvarande namnet Salem började allmänt användas under 1600-talet. Kristen närvaro fanns tidigt i Salem, historiskt markerad genom Sankt Botvid. Han begravdes i det som nu är Salems kyrka år 1120 men nio år senare flyttades hans kvarlevor till det som så småningom blev Botkyrka kyrka. Enligt vissa källor uppkom därmed namnet Slaem, med betydelsen ’den fattiga kyrkan’ – inte bara för avsaknaden av Botvids kvarlevor utan också för att de inkomstbringande pilgrimerna försvann. Salems församling har samma geografiska yta som Salems kommun. Nere vid Bornsjön där Salems kyrka ligger vackert och väl synlig från motorvägen låg fram till 1903 flera gårdar i det som hette Säbyn men dessa revs då sjön blev Stockholms vattenreservoar och sedan dess får inget nytt byggas i området. Däremot bebyggdes mellan1966 och 1975 området mellan Salems kyrka vid Bornsjön och Rönninge station. En helt ny stadsdel skapades och den fick namnet Salem. Så småningom fick församlingen sin andra kyrka ”mitt i byn” vid Salems centrum. Denna kyrka är byggd 1974 och den övertog det gamla namnet Säby kyrka. Säby kyrka är en så kallad ”vandringskyrka”, byggd för att kunna plockas ner i delar och flyttas vid behov.

Ekonomi och hälsa

I kommunen finns hela den sociokulturella spännvidden vi ser i samhället representerad. Många är aktiva, företagande och pendlande personer som uppskattar närheten till naturen. En övervikt finns på sammanboende par med barn i småhus som pendlar till jobbet.
Inom Salems församling förvärvsarbetar drygt fyra femtedelar av befolkningen. Den öppna arbetslösheten är ett par procent lägre än i riket. Knappt en tredjedel av befolkningen är högutbildade vilket följer riksgenomsnittet. Genomsnittliga inkomsten ligger något högre än i riket.

Arbetsliv och skola

Utmärkande för Salem är att många fler arbetspendlar ut från församlingen än in. Många pendlar till arbete i Södertälje eller Stockholm. Den största arbetsgivaren är kommunen med cirka 1100 anställda. Även små företagsbyar finns, de flesta är en- eller tvåmansföretag. Det finns ett stort antal föreningar av olika slag. Skolor från förskoleklass till årskurs nio finns på flera platser i kommunen och det finns en gymnasieskola.

Bostad och livsmiljö

Många har valt att bosätta sig i Salem för egnahemmens och naturens skull. I Salems kommun finns många familjer, i vilka de vuxna själva vuxit upp i kommunen och valt att stanna kvar eller återvända för att bilda familj. Salem har varit den av Sveriges kommuner med den genomsnittligt yngsta befolkningen, men nu ökar andelen äldre, många av vilka flyttade in då Salemstaden byggdes på 1960-talet. En nutida förtätning med nybyggnationer sker där det är möjligt utifrån rådande regler enligt Stockholm vatten.

Civilsamhället och samverkan

Med kommunen har församlingen ett aktivt samarbete inom flertalet områden, exempelvis kring POSOM, trygghetsråd och fritidsgård. Ett samarbete är påbörjat ett kring säkerhet och beredskap.
I församlingen finns två stora idrottsföreningar; RSF, Rönninge Salem fotboll och Salems IF som idkar sporten innebandy. Dessa samverkar församlingen med gällande konfirmation och viss övrig ungdomsverksamhet. Tillsammans med hembygdsföreningen och PRO genomförs flera arrangemang varje år.

Religion/ekumenik

I Salem finns förutom Svenska kyrkan Equmeniaförsamlingen Skogsängskyrkan men Syrisk- ortodoxa kyrkan och Pingstkyrkan har många medlemmar som bor i Salem. Även om de kyrkorna ligger utanför Salems gränser möjliggör det en bredare ekumenik. Boende som tillhör andra kyrkor och religioner finns också. Det gör att Svenska kyrkan är en kyrka bland många, där vi är en del av en större kristen gemenskap och har en svenskkyrklig roll. På grund av kristet engagemang på annat håll för många av de troende ser vi vår roll som viktig för dem av oss som är mindre aktivt tillhöriga. Vi vill ha betydelse också för de som ännu inte känner sig hemma i en tro eller söker kyrkan främst av kulturella och historiska intressen.
 

Salems församling

Antalet kyrkotillhöriga uppgår 2023 till ungefär 8 300 personer, vilket utgör cirka 48 % av befolkningen.

Medarbetare – anställda och ideella

Från den stund som Jesus samlade lärjungar omkring sig har det funnits ett medarbetarskap kring att sprida det goda budskapet. Att varje människa är kallad till ett uppdrag och till gemenskap är därför grunden för församlingen. Salems församling har en god struktur för detta medarbetarskap när det gäller allt från föreningen Svenska kyrkans unga till internationell grupp, ideellt aktiva på söndagar och körsångarna. Till stöd för detta har församlingen de anställda medarbetarna. Huvuduppgiften för medarbetarna är att främja gemenskap som ger hopp om livet, att tillgängliggöra dopet och övriga kyrkliga handlingar samt undervisa om Jesus och att möta diakonala behov.
Arbetet med församlingsinstruktionen tog sin början i januari 2023. Anställda medarbetare och en grupp förtroendevalda utsedda av kyrkorådet träffade en stiftsrepresentant. Därefter har arbetsprocessen skett bland medarbetare under ledning av kyrkoherde som stått i dialog med kyrkoråd via deras arbetsutskott och sammanträden. Det pastorala området har anställda medarbetare arbetat med i grupper i samråd kyrkoherde varvat med att hela arbetsgruppen beretts möjlighet att ge respons på varandras områden. Grunden för framtagandet av instruktionen är att kyrkoherde sett och tolkat i skrift det goda som redan finns i församlingen och utifrån det arbetat tillsammans med medarbetare samt formulerat inriktning framåt.

Klimat och miljö

Att bidra till omställningen för en klimatsmartare framtid är en självklarhet utifrån uppdraget till mänskligheten i Första Moseboken att ansvara för djur och natur. Smärtsamt medvetna om våra tillkortakommanden som mänsklighet är det ändå församlingens uppdrag att gör det som är möjligt för att bidra till hållbarhet andligt och socialt men även fysiskt. Församlingens bil körs på el och det finns möjlighet att ladda sin elbil vid församlingens båda kyrkor och församlingshem. Inom begravningsverksamheten byts maskinerna succesivt ut till eldrivna motsvarigheter och solpaneler med batteriuppladdning är planerade att byggas. Församlingen källsorterar och återvinner och ett ständigt förbättringsarbete pågår på området.

Mångfald och inkludering

Vi lever i ett alltmer polariserat samhälle, både globalt och nationellt. Ingen människa, och inte heller ett samhälle, är en ö, varför detta märks mer eller mindre även på lokal nivå. Ett samhälle som Salem, som kännetecknas både av närheten till landsbygden och närheten till storstaden, har att hantera dessa utmaningar på samma sätt som alla andra, men har också en kanske unik möjlighet att bidra med lösningar. I utkanten och mellanrummet kan broar byggas. Där kan nya mötesplatser etableras och redan befintliga fortsätta verka utan att de tar ut varandra.
 
Utan gränser står vi förvirrade. Precis som det finns vägar måste också upptrampade stigar finnas för vår utveckling och vårt inre själsliga liv. Men precis som de gränser som dras exkluderande mellan människor och identiteter riskerar att kväva det som vill födas, frodas och leva, riskerar gränser som upprätthålls endast av tradition att marginalisera allas vår längtan efter nåd och befrielse.

Salems församling vill betona alla människors lika värde och varje individs rätt att vara sig själv. Det är inte där gränserna ska dras. Gränserna ska bara dras när någon riskerar att fara illa, av utsatthet, orättvisa eller annan reducerande inställning till medmänniskan. Salems församling vill vara en öppen mötesplats med Kristi sista bud på korset som ledande ord: ett sista bud ger jag er, ni ska älska varandra.

Barnkonsekvensanalys

Barnen har en särställning i kristen tro och i vår kyrka. Jesus uppmanade alla att ta emot honom som ett barn, att släppa fram barnen till honom och att inte hindra dem då himmelriket tillhör sådana som dem.
Barnkonventionen lyfter fram att alla barn är lika mycket värda, har samma rättigheter och inte ska diskrimineras. Vid alla beslut som berör barn ska barnets bästa och vilka konsekvenser beslutet kan få för barnet tas i beaktande. Barn har rätt till liv, utveckling och överlevnad och rätt att komma till tals och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. En barnkonsekvensanalys har gjorts på det pastorala programmet.
Utifrån detta har församlingen i arbetet med församlingsinstruktionen gett barn och ungdomar som närvarar i församlingens verksamheter möjlighet att beskriva vad de tycker om i verksamheten, vad som är bra och vad som kan förbättras. Detta har skett genom ett så kallat klotterplank där barn och unga fått skriva och rita, men också genom samtal med äldre ungdomar i samband med verksamheter. Genom detta har vi kunnat sätta mål och riktning framöver i verksamheter som direkt riktar sig till barn och unga. För exempel, se bilaga 1.2 på sidan 12–14.
De verksamheter som församlingen bedriver riktat mot barn och unga bidrar till att barn får möjlighet att utforska kyrkan, kristen tro och skapa en gemenskap, men även vända och vrida på tankar kring etik, moral och tro, vilket är en del i att ha rätt till både religionsfrihet och utveckling. Även genom verksamheter som riktar sig till föräldrar kan barns livsvillkor påverkas positivt, exempelvis om föräldrarna får möjlighet att samtala om föräldraskap eller får ekonomiskt stöd för att avvärja nöd eller främja barns fritidsaktiviteter. Församlingen och kyrkan blir också en verksamhet där barns livsvillkor kan synliggöras och andra myndigheter som exempelvis socialtjänsten kan kopplas in vid behov.

 Bilder av barn och ungas input

Bilderna (se pdf:n) visar vad barn och ungdomar skrev under två veckor då de deltog i barn- eller diskantkör, ledarutbildning, konfirmandgrupp, ungdomskväll eller fredagsmys. Frågorna togs fram av församlingspedagog i samråd med övriga som möter barn och ungdomar i församlingen utifrån viljan att ta reda på om det finns samstämmighet mellan församlingens ledord för kommande år och vad de unga tycker är viktigt.

 
 
Det pastorala programmet

Mission

Åt mig har getts all makt i himmelen och på jorden, gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den Heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.
Matteusevangeliet 28:18–20.

Missionsarbetet de kommande åren utgår från uppmaningen gå ut. Nu och de närmsta åren tänker vi på missionen i vår församling inom det kommunikativa området. Med dopet som utgångspunkt vill vi nå ut med möjligheten att bli en del av en större gemenskap – kyrkans världsvida familj. Uppdraget sträcker sig också långt bortom vad de som hörde orden första gången kunde föreställa sig men också längre än vad vi i vår tid föreställer oss. Därför är det viktigt att lyfta fram kyrkorna som viktiga platser för att uppleva gemenskap, stillhet och rekreation i samklang med naturen så väl som viktiga bärare av områdets historiska och kulturella värden. Kommunikation är både att vara och att göra. Vi bör fortsätta samverka tillsammans med andra krafter – framför allt på lokal nivå – som också verkar för det goda samhället där människor kan känna framtidshopp och hitta vägar till gemenskap.

Inriktning de kommande tre åren:

•    g6öra barn och ungdomar som är aktiva i församlingen till ambassadörer för församlingen så att fler blir positiva till kyrkan. Vi vill engagera fler ungdomar i församlingen och få dem att känna stolthet över vad de åstadkommer.
•    Allt handlar om att bygga relationer. Vi behöver god kontakt och samverkan med skolor, föreningar och äldreboenden i kommunen.
•    Kommunikationen handlar om att vara och verka i mission, att vara ett föredöme och att vara det som vi uttrycker utåt. Genom handlingar ska vi visa vad Gud och kyrkan är.
•    Alla församlingsbor ska på olika sätt få en bit av kyrkan. De ska få veta vad kyrkan gör och vad de genom kyrkoavgiften är med och bidrar till. Detta gör vi exempelvis genom tryckt information, på församlingens hemsida och i sociala medier.
•    Vi vill också på ett synligt sätt finnas ute i närområdet genom att vi medarbetare vistas på allmänna platser och samtalar med församlingsbor.
•    Öppenhet / Inkludering / Delaktighet – Vi ska visa på ett välkomnande och ta till vara på ideellas kompetenser genom korta små uppgifter där de inte behöver binda upp sig för ett långt åtagande.

Barnens plats

Här blir barnens rätt till information och delaktighet särskilt uppmärksammat och det finns en plan för hur detta ska uppnås. Genom att involvera och engagera barn och unga och sprida information på plattformar där de rör sig – framför allt genom personlig närvaro - så kommer barn och unga att få en mer framträdande roll och lättare kunna söka och få information.
 

Gudstjänst

Församlingen har utbildad organist.
För att spegla vår idé om gudstjänsten har vi valt detta bibelord från Galaterbrevet 3:27–28: Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
Om vi utgår från texten i Galaterbrevet innebär gudstjänsten en helt ny gemenskap, som sträcker sig utöver givna normer och gränser, bortom inte bara tid och rum utan också bortom mänskliga tendenser att begränsa och utesluta. Det vackraste med alla gudstjänster blir därför att de i sin symbolik sträcker sig åt alla håll utan att för den skull förlora kontakten med vår verklighet. Vår vilja in i framtiden är att denna symbolik ska genomsyra alla våra gudstjänster på ett ännu tydligare sätt, vardag som helg. Anpassning och flexibilitet blir då nyckelord som hjälper oss framåt till en gudstjänst som präglas av inkludering och delaktighet, allt med gemenskap som yttersta målsättning. Den stora gemenskapen i Kristus.
Vi firar mässa som huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag med några få undantag enligt kyrkohandbok för Svenskakyrkan 2017. Dessutom firar vi lunchmässa respektive kvällsmässa en gång i veckan. Till detta kommer andakter och gudstjänster/mässor på vård- och omsorgsboenden samt i barn- & ungdomsverksamhet.
Under ekumeniska böneveckan firar vi gudstjänst tillsammans med Equmeniaförsamlingen. Vartannat år predikar de i vår gudstjänst och vartannat predikar vi hos dem.
Sedan en tid tillbaka finns i alla huvudgudstjänster momentet ”Barnens ljus”, där ett ljus tänds och ställs på altaret som en påminnelse om barnens betydelse och om att också vi andra behöver anta barnets perspektiv för att ta emot Guds rike.

De kommande tre åren vill vi:
•    Hitta former för gudstjänstutveckling där både anställda och ideella tas i anspråk.
•    Ytterligare stärka det andliga tilltalet i gudstjänsten genom musikens plats, t ex genom körmedverkan.
•    Stärka samarbetet över samfundsgränserna t ex genom att fira ekumeniska gudstjänster oftare, främst med vår närmsta granne Equmeniakyrkan.
•    Genom gudstjänstgrupper stärka församlingsbornas delaktighet i gudstjänstfirandet
•    Återuppta söndagsskolan och även på andra sätt stärka barnens plats i gudstjänsten.
Barnens plats
Genom momentet ”Barnets ljus” synliggör vi barnen i alla mässor och vi gör även barn delaktiga genom att erbjuda dem att tända barnens ljus och/eller bära in korset i kyrkan om vi har minderåriga besökare. Vi vill också under de kommande åren arbeta vidare med barnens plats i gudstjänsten, vilket kan stärka barns delaktighet och deras känsla av tillhörighet i församlingslivet. Detta ger också barns rätt till religionsfrihet och att utöva andlighet en större plats i församlingslivet.
 

Undervisning

Församlingen har utbildad församlingspedagog.

Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Kolosserbrevet 3:16.
Vår pedagogiska grundsyn är att lärandet är en process där vi lär tillsammans. Vi ser möjlighet till undervisning och lärdom överallt där vi alla både ger och tar emot. Med utrymme både för lek och allvar, skratt och gråt blir det också rum för lärande om människolivets många dimensioner. Lärandet är därmed mer än kunskapsförmedling och inbegriper en stor del av erfarenhets- och upplevelseutbyte.
Utgångspunkten är uppmaningen från Jesus i missionsbefallningen: ... och lär dem. Lärandet kommer som en naturlig konsekvens av dopet. Genom vårt samarbete med förskolor och skolor där barn bjuds in att delta i jul- och påskspel, kyrkvandringar och Bibeläventyr så når vi ut med undervisning oavsett dop, konfirmation och religionstillhörighet.
Varje år bjuds de som fyller 14 år in till konfirmationsundervisning som bedrivs enligt riktlinjerna. Varje grupp leds av präst, pedagog och flera ungdomsledare. Församlingen följer svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete i Strängnäs stift.
Huvuduppgiften för både anställda och ideella medarbetare är att göra dopet tillgängligt och centralt i och genom kyrkliga handlingar, undervisning, bemötande i all verksamhet. Enligt Svenska kyrkans statistik finns ett glapp mellan antal döpta och antal konfirmerade. Viktiga frågor för oss framåt är därför hur når vi dessa? Och på vilka andra och nya sätt kan vi arbeta med lärande och undervisning?
De kommande tre åren vill vi:
•    Bjuda in till undervisning i all enkelhet i alla våra möten med både allvar och lek.
•    Utöka antalet olika mötesplatser på helg och kvällstid med pedagogiskt innehåll som syftar till att fördjupa kunskapen om dopet och konfirmationen. Detta för att nå de församlingsbor som arbetar eller går i skolan på dagtid.
•    Gjuta liv i vuxenundervisningen som utgår från människans längtan genom att låta vuxna komma före mässan på söndagar för frukost och föreläsning eller fördjupande samtal efter.
•    Arbeta fram en handlingsplan för konfirmation.
•    Arbeta kring hur vi når fler unga med fördjupad dopundervisning och hur vi kan utveckla arbetssätt kring lärande och undervisning med barn och unga.
•    Utöka samverkan med biblioteket och kommunen kring föreläsningar med bredare andligt eller socialt innehåll.
 

Barnens plats

Salems församling finns ett flertal undervisningsmoment som direkt riktar sig till barn och unga, inte enbart konfirmationsläsning. Genom samverkan med förskolor och skolor nås de flesta barn i församlingen av information och kunskap om Jesus, kyrkan, församlingen och kristendomen i stort. Detta främjar barns rätt till religionsfrihet och rätt att söka och pröva andlighet och, om de vill, även välja bort detta framöver. Vi främjar också barns rätt till information och skapar chanser för barn och unga att fatta informerade val kring deras eventuella fortsatta kontakt med kyrkan.

Diakoni

Församlingen har vigd diakon.
Liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus. Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka.
1 Korinthierbrevet 12:12–13.

Ovan beskrivs en församling där varje del är viktig och har en meningsfull funktion. Oavsett ursprung, kön, ålder, erfarenheter eller annat som bidrar till våra olikheter är vi ett i Kristus. Vårt mål i Salems församling är att ha inkluderande och tillgängliga verksamheter där vi välkomnar individer och grupper som i andra sammanhang kan vara osynliggjorda och/eller stigmatiserade samt ge stöd och hjälp till självhjälp. Alla medarbetare i församlingen har ett ansvar att med ett diakonalt förhållningssätt möta varandra och dem som kommer till kyrkan med medmänsklighet. Våra diakoner har som uppgift att bedriva de diakonala verksamheterna samt vägleda kollegor i det diakonala förhållningssättet. Navet för vår diakonala verksamhet är församlingshemmets kafeteria som erbjuder fika, tidningar, en plats att sitta ned på och möjlighet till samtal. Diakonerna är också delaktiga i andakter, gudstjänst varje söndag och andra verksamheter både i kyrkan och ute i samhället.

De kommande tre åren vill vi:

•    Stärka det diakonala förhållningssätt som syftar till att identifiera och förstärka medmänniskans egen förmåga och det som fungerar samt stödja där behov finns med exempelvis fondansökningar och stödinsatser från andra aktörer.
•    Fortsätta arbeta för att göra Guds vilja synlig och bidra till att skapa goda livsvillkor för människor och värna skapelsen, naturen och miljön.
•    Den profetiska diakonin som klarsynt manar till förändring är viktig för att närma sig fred och frid i en vision av Guds rike. Diakonerna i Salems församling vill vara delaktiga i att vägleda människor att kunna få sina rättigheter tillgodosedda och vid behov bedriva påverkansarbete genom samverkan med andra samhällsaktörer.
•    I vårt internationella arbete finns den internationella diakonin i arbetet för rättvisa, klimatåtgärder, reproduktiv hälsa och akuta katastrofinsatser. Vi vill även fortsätta stödja Act Svenska kyrkan genom vår internationella grupp med ideella som arbetar med detta.
 

Barnens plats

Inom det diakonala arbetet och de diakonala verksamheterna möter vi både barn och vuxna. De flesta stödsökande inom diakonin är vuxna och många av dem är föräldrar. Genom stöd som ges, både ekonomiskt, praktiskt och emotionellt, möjliggörs för föräldrar att ge sina barn vad de behöver i form av mat, kläder, en meningsfull fritid och emotionellt stöd.