Söderby sjukhus anlades mellan åren 1907 – 1910 som sanatorium för Stockholms Stad och var Sveriges största vårdinrättning för tuberkulospatienter.
Historia om begravningsplatsen
Avlidna från sanatoriet gravsattes till en början på Salems nya begravningsplats (nuvarande Säby begravningsplats). Denna var dock inte avsedd för det stora antalet avlidna från sjukhuset som kom från hela Sverige, så därför beslutades år 1917 att dessa begravningar måste upphöra.
Stockholms Stad planerade och färdigställde år 1919 en ny begravningsplats norr om sjukhusområdet. Arkitekt till både portal och begravningsplats var Harald Wadsjö, en av dåtidens tongivande kyrkogårdsarkitekter.
Harald Wadsjö uttalade sig om den nya begravningsplatsen så här: ”i förhållande till solbelysning är (läget reds. anm.) ypperligt, så ock i förhållande till terrängens lutning. Hela området är bevuxet med ett kraftigt tallbestånd med inslag af ung gran… bör platsen kunna erbjuda anblicken af lugn, hvila och samlad ro. Således äfven ur estetisk synpunkt särdeles lämplig…. Då ju gravvårdarna hafva ett utomordentligt inflytande på begrafningsplatsens trefnad och skönhet, är det lämpligt att endast vissa fastställda typer komma till utförande…. De vanliga s.k. grafkullarna böra ej här tillåtas, utan bör en liten svag och mjuk förhöjning vara ur skönhetssynpunkt bäst. På så sätt erhålles stora, hela och lugna fält utan söndertrasande och förfulande onödiga gångar.”
I skogen anlades en ”processionsväg” från gravkapellet på sjukhusets område, genom parkområdet, över bäcken ned till begravningsplatsen.
Den sista begravningen ägde rum år 1948 och då hade 580 personer fått sin sista vila på denna plats. År 1988 överlämnades begravningsplatsen av Landstinget till Salems församling.