Vi lever i den del av världen som på flera sätt och vis saknar trons språk. Vi saknar ett språk som kan bearbeta alla våra frågor och känslor. Våra framgångar och motgångar, nederlag och erfarenheter. Vi har tappat en tolkningsmöjlighet. Inget annat har kommit i stället: dikter eller större litterära texter. Kyrkan har tolkningsnycklarna genom sina texter.
Uppenbarelsekyrkan är alltså inte bara ett vackert konstverk. Kyrkan är självklart mycket vacker som byggnad, men först och främst är Uppenbarelsekyrkan en plats för bön, gudstjänst och reflektion. Kyrkorummet vill påminna oss om vår livsuppgift − att bli människor med empati både för andra och oss själva! Det är vår stora kallelse genom dopet om vi så vill.
110 år har Uppenbarelsekyrkan stått här i Saltsjöbaden. Kyrkan är full av bilder och särpräglade former. Vackert och bländande. En fantastisk gåva av Knut och Alice Wallenberg 1913! Kyrkorummet har inbjudit till gudstjänstfirande. Här har församlingsbor, präster och musiker samlats. I kyrkorummet har Saltsjöbadsbor sökt förstå och tolka livet. De har anat ett tilltal i ord som förkunnats, psalmer som sjungits och böner som formulerats. Det handlar om ord, perspektiv och livstydning då som nu. När livet drabbar oss hårt, så behöver vi tolka det som sker på något sätt. Vi behöver en tolkningsram för livets olika skeden. Det kan handla om dop, avsked, högtid eller en stilla stund inför ett tänt ljus.
Ärkebiskop Nathan Söderblom (1866–1931), som var med och skapade Uppenbarelsekyrkan, har sagt de kloka orden som är aktuella än i dag: Kristen tro är inte en grav att vårda, utan ett liv att leva. Kristen tro handlar alltså om det liv du och jag har att leva. Tron handlar inte om uppdraget att vårda ett minne eller ett konstverk. Tro är inte en historie- lektion, utan ett här och ett nu. Kyrkans texter vill hjälpa oss att sammanfoga våra liv, och allt som händer där vi är, i ett större sammanhang. Tro handlar om att erbjuda en tolkningsnyckel, som hjälper oss genom svårigheterna till nya goda insikter. Tro handlar om en närvaro.
Prästen Dietrich Bonhoeffer (1906–1945) sammanfattar kyrkans uppgift med orden: ”Kyrkan finns till för andra människor och uppmanar till hjälp och tjänst och finns till för mänskligheten” (fritt tolkat från ”Brev och papper från fängelset”)
Det är Uppenbarelsekyrkans fortsatta viktiga uppgift, att inspirera dig och mig till att hjälpa och tjäna människor. Det har varit uppdraget under 110 år och det är det fortsatta uppdraget framöver under kommande år för kyrkan mitt i byn!
Lars Viper, kyrkoherde