Mitt i en värld som blöder på grund av krig, kapprustning och social oro och miljöhot, så vill jag ändå tala om betydelsen av bönens kraft. Bön är inte en världsfrånvänd handling, utan tvärtom ett sätt att bli mer närvarande. Genom bönen blir vi mer mänskliga.
Hur menar jag nu?
Bön är nämligen botemedlet mot vår egen självupptagenheten. Med bön kan de inre mörka tankarna inte hålla oss fångna. Därmed är bönen en kraft som håller oss upprätta. Livet kan andas inom oss. Vi får kraft att se våra med-
människor.
Bön är alltså ett sätt att vara mer närvarande i världen.
Det är fasta nu inom kristenheten. En tid av reflektion fram till påsk. Det kan vara en tid då vi särskilt ger en gåva till någon hjälporganisation. Det kan också vara en tid vi övar oss i bön. I en psalm i Psalmboken står:
”Öppna mig för din kärlek.
Världen behöver mig.
Världen behöver din kärlek
strömmande genom mig.”
Bönen är ett sätt att öppna oss för Guds kärlek. Det är också ett sätt att tillåta livet strömma genom oss. Detta ger oss närvaro. Det ger kraft till att se våra medmänniskor. Bönen handlar om en inre samling, för att leva närvarande och aktiv här och nu.
Lars Viper, kyrkoherde