Skrudarna

Sverige var länge ett fattigt land och många textilier sparades, även de katolska efter reformationen. Sverige har också en kulturminneslag som härstammar från 1500-talet och som hela tiden har krävt vård och underhåll av kyrkans inventarier. I Uppenbarelsekyrkan finns prästens kläder från det att kyrkan byggdes år 1913 fram till nutid.
– Det finns mycket intressant i kyrkans historia om hur en präst ska vara klädd. Varje församling har till exempel egna liturgiska skrudar som används i gudstjänstlivet. De är ofta dyrbara. Här i sakristian kan vi se en del av det allkonstverk från Ferdinand Boberg skapade, säger kyrkoherde Lars Viper, och visar mässhakarna från kyrkans tillkomst i sakristian.
Till prästens skrud hör bland annat mässhake, stola, röcklin och alban. I glasmontern hänger två svarta kappor som prästen hade över sin ämbetsdräkt långt in på 1900-talet.
– Den här är Söderblomska kappan. Den hade prästen på begravningar bland annat. Den stående klädseln var alltid kaftanen med elvan och den svarta kappan över. Man klädde sig ofta varmt eftersom det var kallt i kyrkan, säger Lars. 
Bredvid de båda kapporna hänger en vit mässkjorta med broderade detaljer. Idag kallas den för alba och är fotsid med långa ärmar. 
– Mässkjortan som vi ser här är väl använd, som Lars tar fram ur glasmontern. Det är också Ferdinand Boberg som tog fram den och det är en vacker underdräkt till mässhaken, säger Lars. 

I skrudskåpet finns mässhakar som följer kyrkans liturgiska färger. En är svart med broderier.
– Det här är skänktes till kyrkan i samband med Knut A. Wallenbergs begravning 1938. Övriga mässhakarna har vi på gudstjänsterna på söndagar samt högtidsdagar och färgen på mässhaken följer kyrkoåret. Mässhaken ska föreställa Jesu mantel. 
I Svenska kyrkan är en förtroendevald ansvarig för textilierna tillsammans med kyrkoherden. Här i församlingen är det en av kyrkvärdarna som har ansvar för de kyrkliga inventarierna tillsammans med kyrkoherden. Det krävs ofta kurser och specialintresse för att bevara kyrkans textilier på rätt sätt. Församlingens inventarier vårdas på ett föredömligt sätt med stort engagemang av inte minst den inventarieansvarige kyrkvärden, framhåller Lars.
– Vi har ett uppdrag att bevara kyrkans kulturarv där textilierna är en stor del, säger Lars. 

Idag klär sig inte präster med långa kappor utan bär oftast en prästskjorta och krage, vid högtider har de en kaftan med elvan som är en krage med snibbar.
– Hade jag haft på mig den svarta långa Söderblomska kappan idag så hade jag kanske påmint om någon från förgången tid och förefallit lite skrämmande i allt svart säger Lars och skrattar. 
Men vid högtider och begravningar bär Lars sin kaftan och elvan. 
Varför finns de liturgiska kläderna? 
– Prästen ikläder sig en tjänst (vigningstjänst) occh representerar inte sig själv utan Kristus i gudstjänsten. Skrudarna är också ett sätt att skilja mellan vardag och fest/högtid. De hjälper oss att leva i Guds tjänst, avslutar Lars.

Text: Emelie Simmons