Vårda sommarsjälen

På S:t Lukas mottagning i Uppsala möter Camilla von Below olika människor i sitt jobb som psykolog, och även om hon tror många ser fram emot en skön ledighet, finns det en viss oro hos en del.
– Man har kanske inte hunnit tänka på semestern, och så kommer förväntningarna, nu ska allt hända. Kommer jag hinna återhämta mig, hur ska det gå att umgås med släktingarna? Kanske också en oro när man är mitt i det, hur ska allas önskningar tillfredsställas? Eller, hur ska vi ha råd?

Det kan också vara så att man inte barn eller av olika anledningar inte är med sina barn under sommaren.
– Då kan man känna sig osäker på vad man ska göra, som att sommaren mer är för dem med barn, säger Camilla.

Det behövs några lugna dagar för att ställa om och lagom med krav på vad som ska hinnas med, om Camilla får råda.
­– Inte minst barn behöver det, kanske tillåta några sovmorgnar.  

I bonusfamiljer kan det bli svårt om det är stora åldersskillnader mellan barnen.
­– De vill äta olika tider, vaknar olika tider. Då får man göra upp med sin idealbild. Vad är möjligt för just oss? Sedan måste man inte göra allt med familjen, tipsar Camilla. 

Hon påminner om att det kan vara rätt arbetsamt att upprätthålla strukturer under sommaren.
­– Man kan försöka ha lägre krav på till exempel matlagningen. Och fråga sig, vad tycker jag verkligen är viktigt av allt det här? Är det att umgås, att laga jättegod mat eller hinna med så mycket som möjligt? Alla saker går kanske inte ihop.

Hur undviker vi konflikter?
– Prata igenom innan vad som är viktigt för var och en. Kan det viktigaste rymmas? Tydliggör vad som är jobbigt, vilket kan vara ganska små saker, till exempel vem som förväntas göra vad om man samlas i ett hus på sommaren. Vem lagar maten? Hur ofta ska vi städa?

Hur hanterar vi alla förväntningar?
Ett konkret tips är att avstå från sociala medier – om man mår bättre av det.
– Då är man inte med i tävlingen om vem som har bästa semestern. Vi är mycket för att jämföra med andra. Men vad man vill göra är kanske rätt olika. Man bör ha sin egen måttstock, fråga sig ”vad tycker vi om i just vår familj?”. Vad tycker vi är semester? Gillar vi att umgås? Ja men det måste vi ju inte göra i Grekland om vi inte har råd i sommar, det kan vi göra någon annanstans. 

Att veta vad man gillar är lättare sagt än gjort. Camilla tror att det är vanligt att inte veta.
– Man är inte i kontakt med sig själv. Och då kommer den där jämförelsen.

Enligt forskning behöver vi inte ha en lång semester för att känna oss utvilade, flera korta går också bra.
– Studier visar att vi återhämtar oss bäst när vi gör något annat än vi gör i vanliga fall. Så sitter du stilla i ditt jobb kan det vara semester att springa, cykla eller vandra.

Forskning visar också att när vi har semester kan stora tankar, oro och sorg ta mer plats än vanligt.
­– Det är bra att dela sina tankar, ofta blir de mindre ledsamma eller skrämmande då. Om det är sorg, tillåt dig att tänka på och prata om dem som är borta och dela minnen med varandra. Om det är mycket oro, fundera på hur mycket plats det får ta? Försiktigt och vänligt styra sin uppmärksamhet till något annat, säger Camilla.

Medan oro kan vara bra att begränsa är det annorlunda med existentiella frågor.
– Här måste man få tillåta sig att tänka, säger Camilla och påminner om att tiden utanför vardagen också är en möjlighet att få fatt i det som känns viktigt, som vad man vill i livet.

När ska man söka hjälp?
– Handlar det om en depression behöver du hjälp. Eller om du bär på en oro som aldrig går över, stor oro för ditt barn, mycket relationsproblem som känns outhärdliga.

Det kan vara särskilt tufft och behövas stöd i familjer där det finns barn med svårigheter.
– Att känna ”hur ska jag orka det här, det blir ju ingen semester för mig!” är vanligt då, liksom att tycka det är skönt när skola och rutiner börjar, säger Camilla och menar att det sista egentligen gäller för nästan alla.
– Det är okej att tycka det räcker med semester efter ett tag.  

Text: Sophie Ekman