Ett svartvitt sameporträtt tryckt på en spånskiva står i Uppsala domkyrka.
Lyssna

Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket

Ärkebiskopen framförde Svenska kyrkans offentliga ursäkt till det samiska folket en andra gång i samband med konferensen Ságastallamat i Luleå 2022. Se den och gudstjänsten i Uppsala som helhet eller som sammandrag.

Den 23 oktober 2022 framförde ärkebiskopen ursäkten en andra gång vid en högtidsgudstjänst i Luleå domkyrka. Både gudstjänsten i Luleå och Uppsala spelades in och kan ses nedan.

Det är symboliskt viktigt att ursäkten också uttalades i Sápmi vid sidan om att den uttalades i nationalhelgedomen i Uppsala den 24 november 2021. Det visar också att försoningsarbetet står i en process där också Svenska kyrkans ursäkt får ta tid och uttalas två gånger över närmare ett års tid.

Ursäkten följs av åtta åtaganden som genomförs under tio år. Läs mer om åtagandena på olika språk.

Se hela högtidsgudstjänsten i Luleå

Se ett sammandrag av högtidsgudstjänsten (20 min)

Se ett sammandrag av gudstjänsten i Uppsala

Läs vittnesmålen och ärkebiskopens ursäktstal

Samiska vittnesmål – på flera språk

Vittnesmålen berättar om vad det samiska folket har utsatts för. Läs dem på svenska, nordsamiska och engelska.

"Vi ber om ursäkt"

I försoningsarbetet ber Svenska kyrkan det samiska folket om ursäkt. Läs ursäkten på svenska, nord-, syd-, lule- och umesamiska, samt engelska.

Därför ber kyrkan om ursäkt i stället för förlåtelse

Det är av goda skäl som ordet ursäkt brukar användas av både stater och kyrkor i försoningsprocesser med urfolk, skriver ärkebiskop Antje Jackelén.

Läs om Svenska kyrkans åtta åtaganden, som är en följd av ursäkten

Åtta åtaganden i försoningsarbetet med samiska folket

Kyrkostyrelsens arbetsutskott har i juni 2021 beslutat om åtta åtaganden som utgångspunkt för arbetet i försoningsprocessen med det samiska folket, de kommande 10 åren.

Därför ber Svenska kyrkan om ursäkt

Försoning mellan grupper och med skapelsen

De steg som gäller för försoning mellan personer är nödvändiga för försoning även mellan grupper.

Samernas religion förtrycktes hårt

Kyrkan och kronan, det vill säga svenska staten, gick hand i hand och ställde krav som blev omvälvande för det samiska samhället och kulturen.

Kyrkan bidrog till rasistiskt tänkande

Företrädare för Svenska kyrkan bidrog till ett rasistiskt tänkande och en splittring av samer som ännu består.

Kyrkan tog över mark av samer under oklara former

Kyrkan tog i äldre tid över stora markområden från samerna. Marken blev grunden för dagens prästlönefastigheter, som Svenska kyrkan förvaltar, men med tiden har kyrkans markinnehav minskat.

Präster deltog i plundringen av samiska gravar

Under 1800-tal och tidigt 1900-tal plundrades samiska gravar. Det skedde en omfattande jakt på kranier och skelettdelar, bl a i den rasbiologiska forskningens tjänst.

Lappförsamlingar befäste utanförskap för samer

I Jämtland-Härjedalen fanns icke-territoriella lappförsamlingar åren 1746-1941. Där saknade samerna rösträtt och kommunala rättigheter.

Vitboken

De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna är en vetenskaplig antologi där Svenska kyrkan redovisar de kränkningar och oförrätter man gjort sig skyldig till samt granskar sin skuld och sitt ansvar mot samerna i ett kolonialt förflutet.

Nomadskoleboken - berättelser som måste höras

Nomadskoleboken är en smärtsam del av Sveriges koloniala historia. Boken innehåller samers egna berättelser.

Samiska rådet berättar om vägen framåt

Ingrid Inga och Julia Rensberg, båda representanter i samiska rådet i Svenska kyrkan, berättar om varför vi ska lära av historien och varför ursäkten behövs. (Film, ca 9 min.)

Intervju med ärkebiskop Antje Jackelén

Ärkebiskop Antje Jackelén berättar om anledningen till ursäkten och varför bearbetning av den historiska relationen mellan kyrkan och samerna fortfarande är aktuell idag. (Film, ca 13 min.)