»Fjällapparna äro de nomader som utgör själva kärnan bland lapparna. Det är de, som fullfölja sina förfäders traditioner och bäst bevara den lapska nationens säregna drag och kynne. Skogslapparna och fiskelapparna äro mer eller mindre vansläktade och afsigkomna lappar.«
Samhällets syn på vilka som var samer
Skogssamerna, som var bofasta vid sidan om renskötseln, skulle uppgå i den lappländska nybyggar- och bondestammen. Fiskesamerna bedrev inte renskötsel, utan höll sig med getter, och deras öde var att uppgå i det svenska arbetarproletariatet.
Ord av Biskopen Olof Bergqvist i Luleå 1908 som skulle äta in sig i tänkandet i hela samhällets syn på vilka som var samer. Genom sin opinionsbildande roll bidrog Olof Bergqvist till den kategoriklyvning som kom att prägla den svenska renbeteslagstiftningen.
Lagen skar som en rakkniv genom de samiska leden
1928 kom lagen som enligt den samiske ledaren Israel Ruong skar som en rakkniv genom de samiska leden. De tankar som nämnts ovan blev lag. Samer utanför renskötseln fråntogs de samiska rättigheterna, främst till land och vatten som de brukat.
Både i samhälle och kyrka assimilerades samer utanför renskötseln. Kyrkan har bidragit genom osynliggörande som ger ett perspektiv att de trängts undan till en tillvaro som kan uppfattas som en icke-existens som samer.
Vi tvingades till dubbelliv
Denna kategoriklyvning har drabbat min egen familj. Betraktade som svenskar och fråntagits rätten till att fiska i våra förfäders fiskevatten och snara ripa på fjällkanten. Tvingats in ett dubbelliv, i det tysta och undangömda som samer. I samhälle och kyrka betraktade och behandlade som svenskar, förnekad identitet. Kategoriklyvningens summa, för oss.