Lyssna

Säters kyrka

Säters kyrkohistoria börjar redan på 1100-talet då Dalsby kapell anses ha byggts. På den tiden var bebyggelsen samlad i Dalsbyn, ett par kilometer nordväst om dagens Säter. Kapellet var ett litet träkapell på 8 x 16 meter och fungerade som samlingsplats fram till år 1628. På platsen finns i dag ett minnesmärke som restes år 1936. Från det gamla kapellet finns två medeltida Kristusbilder i den nuvarande kyrkan. Altartavlan och ett par smidda handtag därifrån finns på Hembygdsföreningens friluftsmuseum Åsgårdarna.

År 1628 byggdes en träkyrka på den plats där Säters kyrka finns i dag. Men den byggnaden blev kortlivad, redan år 1635 revs den och ersattes med en stenkyrka. Det blev möjligt tack vare att Gustaf II Adolf utfärdade ett dekret där Kungsgårdens alla inventarier och redskap från det nedlagda myntverket skänktes till den nya kyrkan. Kyrkan var uppförd i gråsten med 1,7 meter tjocka murar, som fortfarande finns som en del i den nuvarande kyrkan. Den mätte 34 x 16 meter och inrymde 130 bänkar. Torn saknades, men år 1639 restes en klockstapel. Kyrkan gavs namnet Ceciliakyrkan, efter dåvarande landshövdingen Petter Kruses hustru. Valven bars upp av ett stort antal pelare och kyrkan hade 13 fönster av vilka nio var prydda med glasmålningar. Kyrkan inreddes med altartavla, skänkt av Petter Kruse, krucifix och en orgel.

Med åren kom kyrkobyggnaden dock att ge stora bekymmer. Den var byggd på tjälsjuk jäslera som orsakade stora sättningsskador. Man beslutade till slut att riva kyrkan och bygga en ny. Arbetet med att uppföra den nuvarande kyrkan inleddes 1778. Kyrkan är byggd i nyklassisistisk stil.

Altaret

Vid altaret finns en tempellik fasad med fyra pelare, ritad av arkitekt Olof Tempelman 1811. Där hänger också en väv i gula nyanser av Dagmar Lodén. Hon har också dekorerat predikstolen, altarskranket och dopfunten. Altarbrunet är komponerat av teckningslärarinnan Kerstin Ekman från Stockholm och föreställer knäböjande gestalter inför Kristus. Ett par altarstakar i silver finns bevarade. De har tillverkats av Henning Petri (1657–1703), silversmed i Stockholm. Två andra silverljusstakar och två silvervaser finns också bland kyrksilvret.

Kyrkorummet

Orgel- och altarfasaderna ritades också av Olof Tempelman. På orgelläkarens framsida sitter en förgylld krans av eklöv, rosor, en harpa och trumpeter, som förut suttit som dekor ovanför västra porten.På väggen under orgelläktaren på södra sidan sitter en gjutjärnshäll, tillverkad på Nisshyttans bruk år 1655. Den var placerad i mittgången i den gamla kyrkan men hamnade sedan på Säters nya kyrkogård. När den återkom till kyrkan är oklart, i många år låg den nedanför predikstolen och fick sin nuvarande plats 1997.

Under orgelläktaren hänger på södra sidan ett krucifix i blomverksram som kommer från Dalsby kapell. På norra sidan sitter en oljemålning föreställande Kristus som är en del av det Nornska epitafiet där de övriga delarna finns på norra sidan om korsgången. På norra väggen finns en bevarad rest av väggmålning från den första stenkyrkan från år 1635. Kyrkan, som rymmer ungefär 400 personer, har blågrå bänkar med ljusstakar i smidesjärn, skänkta av Bispbergs gruvbolag omkring år 1900. Ljusstakarna kom dock på plats först 1956.

Vapenhuset och tornet

I tornet, som byggdes 1806–1807 finns vapenhus, körrum och kyrkvind. I vapenhuset är golvet mönsterlagt med tegel från Bältarbo tegelbruk. Rummet ovanför vapenhuset används som samlingsplats för körerna. De väldiga takbjälkarna som ingår i tornets konstruktion är väl synliga på andra våningen. Två stora tavlor märks, en föreställande korsfästelsen, målad av Th. Driend 1858 och den andra visar nedtagningen från korset. Tornet inrymmer flera våningar. På våning tre förvaras bland annat det gamla tornuret.

Kyrkklockorna

Den stora klockan, Storklockan, göts i Säter 1638, men sprack 1704 och göts om av Gerhard Meyer i Falun 1706. Den ökades då i vikt från 1 700 kg till 2 380 kg. Den har en relief av Jesus på ena sidan och en av Karl XII till häst på den andra sidan. Runt den övre delen av klockan går en vers av 1300-talssången In dulci jubilo. Den näst största klockan, Angångsklockan som omgöts 1727, väger 1 360 kg. Lillklockan eller Prästklockan omgöts 1706 och väger 595 kg. Den minsta klockan är stadens gamla auktionsklocka från 1800-talet som kan vara samma som Wåhlklockan, som försvann. Wåhlklockan var den klocka som hängde i kyrkan för att varna för bränder och annan fara. Den göts av Gerhard Meyer i Leksand 1704 och skänktes till kyrkan av rådmannen Olof Björling och Jonas Norn.

På hembygdsmuseet Åsgårdarna finns två klockor, en av dem är en så kallad skriftklocka som antagligen fanns redan i Dalsby kapell och därefter användes som kyrkklocka innan de två större göts.

Elva glasmålningar (från början var de 36 stycken), som tidigare satt högst upp i alla kyrkfönstren, sitter samlade i två fönster längre fram i kyrkan. Glasmålningarna är från den gamla kyrkans invigning och är skänkta av landshöv-dingen Petter Kruse.

Det finns två epitafier i kyrkan och båda finns norr om korsgången. Det Björlingska epitafiet består av fem delar: en Kristusbild med jordklotet, en minnestavla över släkten Björling, två putti samt "Ecco homo" (se människan). Epitafiet tillkom till minne av Olof Björling som var rådman i Säter, död 1714, samt hans hustru och deras nio barn.

Det Nornska epitafiet, till minne av rådmannen Jonas Norn (död 1721) samt hans hustru består av tre delar, två förgyllda kvinnogestalter i trä samt en oljemålning på väv.

Koret

De fyra ljuskronorna i mässing är från 1600-talet och skänktes av landshövding Petter Kruse, M Cronström och Jonas P Norn. Kororgeln invigdes 1972 och byggdes av bröderna de Jongh i Holland. Den har fyra stämmor och saknar pedal.

I korets södra del finns gravvårdarna för landshövdingen Petter Kruse och hans maka Cecilia.

Dopfunten och dopljusstaken är ritad av Jerk Alton och inköptes 1997. Dopskålen är av silver, utförd av ädelsmed Sigurd Persson. Dopfuntsklädet är tillverkat av textilkonstnär Sofia Widén. Predikstolen tillverkades år 1927 i samband med att den flyttades till nuvarande plats.

Orgel

Orgeln har 36 stämmor och är byggd av Olof Hammarberg 1972. Orgelhus och orgelfasad är från 1811. Tidigare fanns en orgel byggd av Jöran Orgelmakare i Sala från 1652, en av Olof Schwan från 1811 och en från 1903 av Magnussons, Göteborg.

Sakristian

Väggarna i sakristian var fram till renoveringen 1997 panelade med bänkdörrar från den första kyrkan, som nu finns i tornrummet. Den öppna spisen har en vacker järnhäll som är gjuten i Nisshyttan. Det finns två gamla lyktor, en i mässing, skänkt till kyrkan av Erich Schening 1643, samt en åttakantig lykta från 1700-talet. Malmkronorna är inköpta hos firma Böhlmark i Stockholm. Bland ljusstakarna finns en ljusstake av tenn från 1600-talet i form av en man i rustning. Det finns ritningar till altare och orgelfasad och två litografier av biskop Nathan Söderblom. Fyra kollekthåvar finns, varav två från 1600-talet. De har röd sammet och svarvade rödmålade träskaft. Två håvar är från 1700-talet med svart sammet och silverornering samt svarvade svartmålade träskaft.

I sakristian finns även ett antependium från 1600-talet förvarat. Det har guldspets i kanten, ornerat med två vapen samt kant av vitt siden med broderad ranka, vaser i guld, silver och silke samt guldbroderi med iläggsöm. Av de åtta mässhakarna märks särskilt de två äldsta, en i röd sammet från 1756, en i svart sammet från tidigt 1800-tal. I sakristian förvaras en del gamla kopparföremål som är tillverkade i Säter med kulturhistoriskt värde. Av föremålen kan nämnas två kollektbössor, den ena från 1673.

Ett nytillverkat altare är placerat i en nisch. Ovanför altaret hänger en medeltida Kristus-bild på ett nytillverkat kors. En skål av mässing, en så kallad piscina, finns på väggen. Där hälls överblivet nattvardsvin och använt dopvatten.

Rummet över sakristian kallas kyrksalen och tidigare hölls här skola. På väggarna hänger två porträtt av tidigare kyrkoherdar i Säter, Martin Olai Munktelius (1621–1691) och Samuel Elai Terseus (1658–1724).

Renoveringar

Den nuvarande kyrkan började byggas 1778, men helt klar blev den inte förrän ett 20-tal år senare med det tresidiga koret i öster. Flera renoveringar har skett sedan dess. Det 104 fot höga tornet byttes ut 1806–1807, då det stod på ostadig grund. 1811 fastställdes hur orgelfasaden och altaret skulle se ut. Under åren 1927–1928 genomfördes en restaurering under ledning av länsarkitekten Magnus Dahlander, då predikstolen flyttades från sin plats ovanför altaret till norra väggen.

År 1955–1956 installerades oljepanna och väven hängdes upp där predikstolen tidigare suttit.

Under sent 1970-tal införskaffades dynor till bänkarna med rött tyg från Säters väveri. Det var en av de sista beställningarna som väveriet fick, innan det lades ned.

Även 1996–1997 gjordes omfattande renoveringar. Hela kyrkan omkalkades ut- och invändigt och fick ny puts. El- och VVS-ledningar byttes ut, fjärrvärme installerades, bänkarna målades om och några bänkrader togs bort för att öppna en korsgång som tidigare funnits. En ny ljud- och ljusanläggning installerades. Golvet i koret utökades och kapprum, brudkammare och förråd innanför vapenhuset byggdes. Renoveringsarbetet var svårt och dyrbart, bland annat för att man under tidigare renoveringar använt asbest som fick saneras.

Gravvårdar och kyrkogård

I södra sidan i koret finns gravmonumentet över lands-hövding Petter Kruse med makan Cecilia, vars bilder är huggna i gotländsk sandsten. På motstående sida på korväggen finns en gravhäll tillhörande församlingens förste kyrkoherde Magnus Andreas Coriander (verksam från 1636 till sin död 1663).

Kyrkogården rymde ett femtiotal gravar i mitten av 1700-talet, men lerjorden visade sig vara olämplig för gravsättning. En ny begravningsplats anlades vid Lilla Näsåkern norr om Säter på andra sidan Ljusterån år 1715. Kyrkogården är unik i sitt slag eftersom det är den första stadskyrkogården som inte är placerad i anslutning till en kyrka.

På kyrkogårdens södra sida finns några gravhällar, tre i sten och fyra i gjutjärn. En av stenhällarna är garmästare Silentz. Han ombads att komma till Säter från Tyskland för att lära svenskarna att gara, det vill säga att rena kopparmalmen. Delar av släktens gravsten ligger framför altaret i kapellet på Åsgårdarna. Stenen är från år 1652.

Livet i kyrkan i dag

I församlingen finns även verksamhet för miniorer, juniorer och kyrkans unga. Kyrkan har Corianderkören och barn- och ungdomskörer. På Coriandergården finns caféverksamhet, öppen förskola och samtalsgrupper.