Stora Skedvi kyrka

Socknen har övertagit namnet från kyrkans plats i nuvarande Kyrkbyn, belägen på höjden mellan Dalälven och bergsryggen Kyrkberget. Socknen anses vara en av Dalarnas äldsta. Namnet Skedvi är till exempel belagt två decennier innan själva Kopparberget. Bestämningen "Stora" börjar användas under 1700-talet för att man ska kunna skilja socknen från det västmanländska Skedvi som kommer att kallas Västra Skedvi. Det äldsta belägget för ortnamnet är alltså från 1200-talet. Stavningen varierar och man skrev (in) scæthinj (1268), (de) Schedui (1297) och under 1300-talet till exempel (in) skidædwi (1325), skedhwi (1370), skedwi (1384), skædhui (1392) och skædwi (1395).

Namnet har tolkats på flera sätt och –vi-delen har ofta tolkats som ordet vi som betyder 'helig plats, kult- eller offerplats'. Kyrkan kan alltså vara anlagd på en gammal kultplats och det finns många exempel på att man valt att uppföra kyrkor på redan etablerade kultplatser. När det gäller betydelsen av Skede- finns det flera olika alternativ. Är det namnet på en okänd förkristen gudinna, är det en plats för kapplöpning, en skiljelinje mellan bygder eller en inhägnad av trä, en brädomgärdad helgedom? En tolkning är att skede– ska tolkas som 'vägskäl, gräns, rågång' eller som åsrygg, näs, vägbana, något som skiljer områden åt.

Kyrkans bygnadshistoria

Man vet inte exakt när kyrkan byggdes och inte heller exakt hur kyrkan ursprungligen såg ut. Troligen byggdes under 1200-talet en en-skeppig kyrka vilken utgör de tre mittersta valven i den nuvarande kyrkans mittskepp. På den södra pelaren i det västligaste valvet har målaren Filip Månsson i samband med den stora renoveringen 1922 målat en bild av hur kyrkan kan ha sett ut vid den tiden.

Under slutet av 1400-talet följde Skedvi-borna det senaste modet inom kyrkobyggande och lät slå tegelvalv som ersättning för det tidigare trätaket. Under tidigt 1500-tal dekorerades valven med kalkmålningar.

Socknens befolkning ökade liksom befolkningen i Sverige som helhet. Efter drygt 100 år började kyrkan bli för liten. 1658 byggdes kyrkan ut åt norr och 1682 åt söder. Men utbyggnaderna välvdes inte förrän 1727 (den norra delen) och 1683 (den södra). År 1696 stod sakristian klar.

Kyrkan hade haft en sakristia tidigare men man vet inte var den fanns. År 1735 fortsatte byggarbetet med en utvidgning i öster och koret kom till.

Kyrkklockorna hade under denna tid sin plats i en klockstapel. Vid biskopsvisitationen 1749 hade frågan väckts om ett torn och 1763 flyttades klockorna över till det nya tornet. I samband med tornbygget höjdes kyrkväggarna dryga metern och hela kyrkan fick ett nytt tak.

Även på 1800-talet skedde förändringar av kyrkan. Tornuret, vars urtavlor bara har timvisare skaffades in från Stjärnsund 1806. Kring 1820 förstorades samtliga 16 fönster, nya slutna bänkkvarter byggdes och man tog också bort tegelgolvet och ersatte det med ett trägolv.

 Åren 1920-1922 gjordes en omfattande restaurering under ledning av professor Lars Israel Wahlman. Man knackade bland annat bort den utvändiga putsen och i ett slag hade kyrkan fått ett mycket ålderdomligt utseende. Invändigt tog man fram valvmålningarna från 1500-talet som hade kalkats över under 1700-talet enligt den tidens sed. Samtidigt fick Filip Månsson i uppdrag att utföra kalkmålningar i de västligaste och östligaste valven i mittskeppet. På 1980-talet kopparkläddes både tornhuven och långhustaket med hjälp av donationer från sockenbor. Redan år 1985 beslöt kyrkofullmäktige att kyrkan skulle renoveras och 1991-92 genomfördes en omfattande renovering. Flera av bänkraderna i kyrkan togs bort. WC, fjärrvärme, nytt elsystem och en modern anläggning för ljud och ljus installerades i kyrkan. Kyrkan är 45,5 meter lång och 25,7 meter bred utvändigt med ett 41 meter högt torn.

Altarskåpet
 

I kyrkans norra sidoskepp står ett altarskåp med Marie Kröning som huvudmotiv. Fyra helgonbilder omger det, Stefanus (med tre stenar och bok), Katarina av Alexandria (folkvisans "Liten Karin" med spikehjul) och den heliga Birgitta (med uppslagen bok och hustrudok) som förekommer två gånger (den ena är en gipsavgjutning). I flyglarna står apostlarna. De flesta av dem har en annan prägel än mittfigurerna och kommer troligen ur ett äldre altarskåp.

Altarskåpet är alltså ett sammansatt verk, både vad gäller datering och material. Själva skåpet är tillverkat i furu med laxade knutar, Marie Kröning och apostlarna är av ek och helgonen i corpus av annat lövträ. Dessa skillnader var inte synliga när skåpet var målat och förgyllt. All medeltida träskulptur var avsedd att ses bemålad. Före tillbyggnaden av koret 1735 stod altartavlan på altaret, men när den nya altartavlan inköptes lade man upp altarskåpet på en vind och det glömdes bort tills dess det påträffades vid restaureringen 1922.

Triumfkrucifixet

Mellan koret och de andra valven hänger ett triumfkrucifix som är ett nordtyskt arbete från 1400-talets förra del. Den lidande Kristus huvud lutar åt högra axeln och på korset finns fyra fyrpassformade medaljonger med evangelistsymboler.

Orgeln

Redan 1570 talas i kyrkoböckerna om en orgel i Skedvi kyrka, ett tecken på att församlingen hade goda resurser. Det var ett orgelpositiv utan pedal med en till fyra stämmor och två-tre oktavers omfång. Det var troligen placerad i koret och stödde den liturgiska sången. Under 1600-talet byggdes ett nytt större orgelverk och i samband med ombyggnaden av kyrkan under 1680-talet flyttades orgeln till en plats över stora dörren i väster. Orgeln flyttades sedan återigen i samband med att tornet byggdes och sattes upp 1769. På 1830-talet utrangerades den och såldes vidare. Som ersättning byggdes en ny orgel 1838 med 22 stämmor. Orgeln har även renoverats flera gånger under 1900-talet.

Altare, altartavlan och altarringen

Altartavlan beställdes samma år som koret byggdes ut (1735) hos hovintendenten J. V. Schröder i Stockholm, och föreställer nattvardens instiftande "en sådan som H. M:t Drottningen för någon tid sedan givit till Kungl. Slottskyrkan i Stockholm". Den skänktes till kyrkan av sadelmakare Hans Nyman, bördig från Nyberget. Altartavlan kröns av ett stort ur som givit upphov till folkliga föreställningar. Uret som sattes upp i juli 1736, har bara timvisare och i dess nederkant finns två hål genom vilka man ser urets pendel röra sig. Det liknades vid ett par skelande ögon som Skedviborna under hög mässan stirrade så mycket på att deras barn föddes vindögda. I 1800-talets Dalarna var uttrycket "Skäve-beglä" eller "Skedviglo" väl känt.

koret ligger en ryamatta som skänktes av socknens kvinnliga ungdom i samband med renoveringen. Den är tillverkad av Södra Dalarnas Hemslöjdsförening i Hedemora och är 5,40 meter lång och 2 meter bred. Mattan är vävd i ett stycke med 28 färger och är ritad av Märtha Gahn, Stockholm. I mattan är invävt STORA SKEDVI KYRKA 1922 (bilden ovan är skissen till mattan). 

Gravhällarna

I början av 1800-talet tog man bort tegelgolvet i kyrkan och ersatte det med trägolv. Samtidigt tog man bort gravhällarna i kyrkans golv. Under lång tid ansågs det särskilt förmånligt för ens frälsning att få sin grav inne i kyrkan eller så nära kyrkan som möjligt. År 1770 fanns 17 gravar inne i Stora Skedvi kyrka. I dag finns fem gravhällar kvar i kyrkan.

Kyrkomålningar

Målningarna i kyrkan kommer från två perioder, där de äldre målningarna som finns i mittvalven är från tidigt 1500-tal och de i kor och i det västligaste valvet är från 1920-tal och gjordes vid den stora renoveringen av kyrkan. Det var också i samband med renoveringen man påträffade de äldre målningarna som överkalkats under 1700-talet. Målningarna gjordes i brytningstiden mellan medeltid och renässans. Målningarna är gjorda al secco, på en torr putsyta genom att färgpigment har blandats med kalkvatten och målats på. Motiven har skissats upp med kol eller ristats in i putsytan och sedan fyllts i med färg. Som pigment har man bland annat använt sot (kimrök som ger svart), järnoxid (caput mortuum som gav brunrött), blymönja (rött), blyoxid (citrongult), ockra (jordgult), olika kopparföreningar (grönt och blått) och kalk eller blyvitt (vitt). Många av färgerna har förändrats över tiden, det blymönjeröda har svartnat, det blå har bleknat och det citrongula blivit grått. Det finns nyupptäckta signaturer i kyrkans valv, men vi kommer nog aldrig veta vilka som döljer sig bakom de svårtydda initialerna D.E.(P.E?) och B.E. Det finns ytterligare tecken, men de verkar vara mer ornamentala.

Motiven

Placeringen av de olika motiven i kyrkorummet upprepas ofta från kyrka till kyrka. Efter att ha sett många medeltida kyrkor vet man nästan vad man ska vänta sig på vilken plats. I Skedvi kyrka finns flera motiv placerade efter det gängse mönstret. Korets valv är ofta mer komplext och där finns det heligaste, såsom änglar, kyrkofäderna och evangelister. I valvhjässan finns en krans med änglar som håller i Kristi pinoredskap (kolonn, kors, rep, kors, spjut, krona, hammare och tång). Under medeltiden hade inte församlingen tillträde till koret, utan det var endast för präst och klockare. Mellan koret och resten av kyrkan fanns ett korskrank, som även dolde mycket av vad som hände framme i koret. I församlingens del av kyrkan fanns bilder som skulle fungera som illustrationer till betydelsefulla delar av Bibeln, och tjäna som förmaning till församlingen. Bilder där Jungfru Maria är central finns nästan alltid på den norra sidan, på kvinnosidan i kyrkan. I Skedvi finns både Pingstundret och Bebådelsen i den norra delen.

Inventarier

Till kyrkans inventarier hör också bland annat många textilier som skänkts av sockenbor till kyrkan. I kyrkorummet hänger flera tavlor. Över dörren till sakristian finns ett porträtt av Gustav II Adolf från 1658. På överstycket finns en inskrift: Gustavus Adolphus Svecorum et Gottorum vandalorum que Rex. I den södra delen av kyrkan finns ett porträtt av Karl XII placerad över soldatkvarteret i kyrkan. En annan karolin hänger på samma vägg men längre ner i kyrkan, fältmarskalken och det kungligt rådet Magnus Stenbock (1663-1717). Han var överste för Dalregementet från år 1700 och deltog i slaget vid Narva.

Livet i kyrkan i dag

Kyrkan används för gudstjänster och högmässor varje söndag. Då församlingens gudstjänster är sammanlysta, håller EFS gudstjänst i kyrkan. Populära gudstjänster brukar också hållas i det fria, på Bispbergs klack, vid Skålbo och på Gussarvshyttans såg. Det finns barn-, junior- och kyrkokör, miniorer och juniorer samt öppen förskola. De daglediga samlas varannan torsdag och det finns en väntjänst under uppbyggnad. Ibland är det gudstjänst på Skedvigården. I kyrkan anordnas retreat några gånger per år, och både kyrkan och textilier brukar visas i samband med de årliga marknaderna i Kyrkbyn