Lyssna

Ingegerd Olofsdotter

Här kan du läsa mer om den spännande historien om Sigtunas vikingaprinsessa som skulle komma att bli ett kristet helgon i sitt nya hemland Kievrusriket.

Vikingaprinsessan, storfurstinnan och helgonet Ingegerd var dotter till Svearikets första kristna kung Olof Skötkonung i början av tusentalet. Hennes farfar Erik Segersäll grundade Sigtuna på 980-talet som en kristen stad. Olof Skötkonung startade rikets första myntning i staden och här pågick handeln mellan människor från hela Norden, östromerska (bysantiska) riket och nuvarande Ryssland, Ukraina och Polen.

 Som prinsessa drogs hon in i en maktkamp med Norges kung Olav, när han mot Olof Skötkonungs vilja friade till Ingegerd som en fredshandling och ömsesidig kärlek mellan paret, enligt isländska källor. Ingegerd blev istället bortgift med den ryske tsaren Jaroslav och blev storfurstinna i Kievrusriket och den norske kungen Olav gifte sig med Ingegerds halvsyster Astrid. Ingegerd blev en inflytelserik fredsmäklare i sitt nya hemland och fick namnet Irina som betyder fred. Tillsammans med sin make Jaroslav fick de tio barn där flertalet blev ingifta i Europas kungafamiljer och de lät bygga Sofiakatedralen i Kiev och öppnade upp för grekiska präster, arkitekter, konstnärer och hantverkare. När hennes ungdomskärlek den norske kungen Olav drevs på flykt, fann han en fristad hos Ingegerd och Jaroslav. Han stannade hos dem i två år innan han tog sig tillbaka till Norge men stupade i Stiklastad, blev Norges nationalhelgon och begravd i Nidaroskatedralen i Trondheim. I slutet av Ingegerds liv gick hon i kloster med namnet Anna och blev efter sin död ett upphöjt helgon Sankta Anna av Novgorod och firas än i dag som Sveriges skyddshelgon i ortodoxa församlingar. Hennes helgondagar är 10 februari och 4 oktober. I Mariakyrkan finns i ett av sidoskeppen ikon av Ingegerd målad av den ryske ikonmålaren Georgi Gashew 2018.

 

Emblemet för de båda pilgrimslederna visar kronan som symbol för Ingegerd S:ta Anna som kungadotter, furstinna och helgon och påminner om Sigtunas stadsvapen. Under kronan ses bomärket för Rurikätten, Ingegerds make Jaroslavs ursprungligen nordiska ätt: en stiliserad pilgrimsfalk med Sigtuna som centralpunkt, det stora korset i Uppland. Skapat av Bo Lundkvist.