Varnhems klosterkyrka är gravplats åt bland annat fyra svenska kungar, en drottning, en hertig och en hertiginna, samt en regerande riksjarl och en rikskansler.
När klosterkyrkan i Varnhem blev gravplats för den "Erikska" kungaätten (Knut Eriksson +1196, Erik Knutsson +1216, Erik Eriksson "läspe och halte" +1250) gynnades klostret med rika gåvor i mark och pengar som ersättning för de förnämliga gravplatserna.
Här vilar också Inge den äldre (+ ca 1100) som tillhörde den Stenkilska ätten, vars kvarlevor flyttades till klosterkyrkan.
På den näst förnämsta platsen i klosterkyrkan, framför det "Heliga Korsets Altare", har de två första generationerna av den så kallade "Bjälboätten" sin gravplats, under en skulpterad gravhäll vilar Birger jarl (+1266) tillsammans med sin son hertig Erik (+1275) och sin andra gemål, drottning Mechtild (+1288).
År 1647 räddades Varnhems klosterkyrka till eftervärlden av att drottning Kristina förlänade kyrkan åt greven Magnus Gabriel De la Gardie. De la Gardie var kulturellt intresserad och när han påbörjat reparations- och restaureringsarbeten i klosterkyrkan fann han ganska snart att Varnhems klosterkyrka skulle bli en idealisk gravplats åt honom själv, hustrun och efterkommande släktled. Innanför ett avskärmande smidesgaller inreddes en minneshall och gravkor och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie (+1686) och hans gemål Maria Euphrosyne (+1687), samt deras äldste son, greve Gustaf Adolf (+1695) och hans hustru, Elisabeth Oxenstierna (+1726).