En vacker oas

Kyrkogården är en begravningsplats, en sorge- och minnesplats, men också en lugn och vacker oas. En plats för rekreation och kontemplation, en rofylld park där man kan promenera, vila, betrakta, begrunda och meditera.

Många av Skaras kyrkogårdar ligger vackert belägna intill sjöar och vattendrag, eller med träddungar och fri natur runt knuten. De finns nära men ändå avskilda från stress. Gröna gräsytor, mjuka kullar, träd och buskar, alléer, planteringar, blomsterarrangemang och vattenspel skapar en egen lugn sfär. Här tillåts man stanna upp för en stunds avkoppling och lyssna till vinden i träden och det stilla porlande vattnet.

Många tar sig hit för lugna promenader i en vacker miljö. Här kan man ströva på gångar, titta på stenarna, prata om förnamn, gårdsnamn och gammaldags titlar.


Som en spegel
Kyrkogården är en del av det levande kulturarvet, här avspeglas bygdens historia, utveckling och förändring. Kyrkplatsen har genom århundraden varit bygdens centrum och mötesplats, både genom kyrkans placering och i folkets dagliga liv. Varje gravvård berättar om sin tidsepok genom gravens utformning och placering. Gravarna ger kunskap om orten och folket genom gårdsnamn, familjenamn och titlar.

Kyrkogårdarnas utformning och planteringar speglar olika tidsepoker och har genom åren utvecklats till parkanläggningar med kvarter, gångar, alléer och trädplanteringar. Svenskarnas nära förhållande till naturen har i nutid också inspirerat till skogs-kyrkogårdar där de anläggningar som görs underordnar sig landskapet.

Kyrkogården inbjuder till reflektion över att livet har ett slut. De kristna korsen säger att slutet här är början på något nytt. Kyrkogården innehåller också andra symboler.

Kyrkogården är som en spegel, en oas för dem som levt, för oss som lever nu och för kommande släkten.