Skånings-Åsaka kyrka

Skånings-Åsaka kyrka ligger på en ås omgiven av odlad slätt. Den nya kyrkan uppfördes 1873 strax väster om den gamla. Kyrkan är byggd efter ritningar av Albert Törnqvist. Kyrkan var karakteristisk för sin tid då man blandade äldre stilideal som gotik och romantik med nyklassicism. Kyrkan fick putsade gulvita murar med stora, rundbågiga fönster och kyrkorummet är ljust och rymligt med färgsättning i vitt, grått och guld.

Inredningen är i huvudsak från 1873. 1893 anskaffades en orgel i nygotisk stil. 1914-15 renoverades kyrkan in- och utvändigt. Nästa renovering genomfördes 1949-50 då bland annat elvärme sattes in. 1984 togs södra läktartrappan med underliggande förråd bort för att ge plats åt ett samlingsrum. Man byggde även toalett och kapprum.
 
Kyrkan äger ett för svensk konsthistoria mycket märkligt medeltida triumfkrucifix med Maria och Johannes vid Jesu kors, en så kallad kalvariegrupp. Förebild är den berömda Volto santo i Lucca. Kristusbilden torde vara från 1100-talet medan de unggotiska sidofigurerna är utförda på 1200-talet.
I kyrkan finns också ett vackert sidenantependium smyckat med ädla stenar och broderi, skänkt av biskopinnan Keijser, den gamla kyrkans altarprydnad från 1700-talet samt en ljuskrona, skänkt av Jesper Swedberg på 1700-talet.

I socknen finns det gamla biskopssätet Brunsbo som varit Skarabiskoparnas bostad från 1400-talet fram till 1935. Socknen har tjänat som prebende åt biskopen, varför flera gravminnen över biskopar är bevarade. Ett epitafium av kalksten över Daniel Juslenius, begravd i kyrkan 1752, är inmurat i sakristians norra vägg.

Det finns flera medeltida dopfuntar som kan härledas till Skånings-Åsaka. Den medeltida dopfunt som finns i kyrkan idag fick kyrkan tillbaka på 1980-talet. Innan dess hade kyrkan en modernare dopfunt, samtida med att den nya kyrkan byggdes. Två av de medeltida dopfuntarna återfinns på Västergötlands museum.
Mer finns att läsa i Åsaka sockenbok vars original finns på länsmuseet för forskare.