Vad är en barnkonsekvensanalys?
Att göra en barnkonsekvensanalys i relation till församlingsinstruktionen innebär att barnet ges möjlighet att påverka en pågående arbetsprocess som ska leda fram till en antagen FIN. Barnkonsekvensanalysen ska beskriva barns och ungas synpunkter, erfarenheter, livssituation och behov. Barn och unga ger vägledning i denna arbetsprocess när det gäller inriktning och innehåll genom att själva få ingå i arbetet.
BKA ska innehålla kartläggning av barn- och ungas situation i er kommun, samt beskrivning och analys med utgångspunkt i själva kartläggningen. BKA ska utmynna i några viktiga slutsatser som talar om vad ni ser i kartläggningen och vilka konsekvenser det ger för ert pastorala program och era utvecklingsområden i FIN. En sammanfattning av barnkonsekvensanalysen skrivs sedan in i församlingsinstruktionen.
Alltså:
Barnets perspektiv ska genomsyra och synas i hela församlingsinstruktionen.
BKA-rapporten: Ska visa på de konsekvenser för barn som blir utfallet av det pastorala programmet och utvecklingsområdena ger.
Hur gör man en barnkonsekvensanalys?
Utse tidigt en person som ansvarar för att få fram en barnkonsekvensanalys. Kompetens i barnrättsperspektiv och erfarenhet av att arbeta med barn och unga är värdefullt.
Barnets perspektiv ska prägla innehållet i hela församlingsinstruktionen och konkretiseras i det pastorala programmet och utvecklingsområdena. Fördelen med ett grundligt arbete med barnkonsekvensanalysen i församlingsinstruktionen är att pastoratet/församlingen då under hela mandatperioden har ett aktuellt grundmaterial att utgå ifrån även i de ärenden där BKA ska göras inför beslut.
BKA görs i tre steg
Kartläggning: Intervjuer med barn, med hjälp av statistik, intervjuer av personer som arbetar med barn inom skola, polis. Ta gärna hjälp av folkhälsostrategen i kommunen. Lämpliga rubriker att använda är dessa sex områden som ska täcka in innehållet i barnkonventionen: Ekonomi, hälsa, utbildning, trygghet, delaktighet, stöd och skydd.
Beskrivning: I kartläggningen beskrivs barns och ungas situation i allmänhet i ert område, men hur ser det ut i församlingens riktade verksamhet till barn och unga? Vad finns och vad saknas?
Analys: Analys handlar om att se och bedöma vilka konsekvenser kartläggningen och beskrivningen kan få för pastoratets/församlingens möte med barn och unga. Ett bra sätt att bygga analysen är att ställa frågan ”Vilka möjligheter och utmaningar finns för barnen i pastoratets/församlingens kontext, och på vilket sätt bör detta påverka innehållet i församlingsinstruktionens pastorala program och utvecklingsområden?”
Exempel på frågor till stöd i analysarbetet kan vara följande:
Vilka viktiga synpunkter från barn är inhämtade beträffande pastoratets/församlingens verksamhet?
Vad i kartläggningen kan vara särskilt viktigt att beakta när det gäller barnets situation i kommunen, pastoratet/församlingen?
Hur beaktas barnets bästa i den föreslagna FIN? Det vill säga, hur kan pastoratet/församlingen möta barn och unga på bästa sätt?
Är pastoratets/församlingens verksamhet tillgänglig för alla?
Vilken hänsyn tar FIN till barn som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningen?
Exempel på slutsatser som vi drar ur BKA till FIN, skulle kunna vara:
Det är XX % av barnen under 18 år som lever i ekonomisk utsatt situation, det innebär att all verksamhet för barn och unga måste vara gratis.
Med tanke på barn- och ungas livssituation behöver det satsas på kompetensutveckling för alla anställda i högre grad.
Barns och ungas delaktighet behöver ökas genom att starta en lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga.
Verksamheten för åldrarna 12-14 år är inte tillfredsställande, utan bör utvecklas ytterligare.
Det finns nyanlända barn och ungdomar i kommunen. Detta bör beaktas i planeringen av verksamhet för barn och unga.
Hur förhåller sig den föreslagna församlingsinstruktionen till barnkonventionens sakartiklar?
Artiklarna 2, 3, 6 och 12 utgör ett ramverk för tolkningen av samtliga artiklar.
Artiklarna 23 och 30 behöver också beaktas när vi gör en barnkonsekvensanalys.