Filippinerna är varmt och fuktigt. Väldigt varmt och jag svettas dygnet runt men det är ju en ny upplevelse! Just nu bor jag i en liten stad som heter Sanchez Mira så långt norr ut du kan komma på Filippinerna. Där äter man mycket frukt och grönsaker och bor alldeles vid havet. Det var bland annat här över som tyfonen Manghut blåste. Vi har därför ingen el just nu och det kommer ta minst en månad innan den är tillbaka. Som tur är har de flesta generatorer som gör att vi kan få ström några timmar om dagen ändå. Men den bekväma AC:n funkar inte, men det är nyttigt att uppleva det också. Familjen är jättegullig och omtänksam och jag och Elsa har fått träffat ett gäng underbara ungdomar som bjuder in och välkomnar oss, så tacksamt! Filippinare har väldigt nära till skratt och lätt för att umgås över generationer. Det är fantastiskt! Hittills har jag fått uppleva så mycket under denna korta tid att jag börjar fundera på hur vi bara kan ha varit här i en vecka. Jag har fått lära mig mycket om Filippinerna och det finns mycket som jag vill berätta om när jag kommer hem.
Jag har ätit mycket ris och nya frukter, drakfrukt är min nya favorit! Men tyfonen har åter igen begränsat tillgången till mat. Det är väldigt mycket som är annorlunda här men också lika. Att bli hembjuden hos folk och sedan ta med doggybag hem känns extremt märkligt. Men det jobbigaste är hur man hanterar att man är vit och att människor kallar en för mam och madam. Sedan när är jag en mam? Jag är bara en vanlig människa!
Hur som helst så mår jag väldigt bra, börjar sakna skogen och lukten av barr där hemma. Men jag får väl nöja mig med palmer. Jag klättrade förresten upp i en idag! Hoppas ni andra mår bra vart ni nu än i världen befinner er.
/ Kram från Alva