Skärtorsdag

Konfrontation

Konfrontation är omsorg. Om konfrontation inte drivs av elakhet eller vilja att göra illa, då är konfrontation omsorg. Samtidigt är den utmanande, både för den som konfronterar och för den som blir konfronterad. Den visar oss gränserna som vi trätt över, felen vi gjorde och skadorna vi orsakade varandra. 

Konfrontation är också en hjälp när vi försöker hitta tillbaka till vår självrespekt och värdighet. Varje gång vi träder över en annan människas gränser förstör vi både den människans och vår egen värdighet. Att bli konfronterad är därför som att få en gåva, gåvan som med hjälp av ansvaret visar oss vägen tillbaka till vår och den andres värdighet igen. 

Jesus visar soldaten som slår honom en väg att ta hand om, leva med och sona sin skuld. Han lyfter fram konfrontationens, rannsakans och ansvarets möjligheter. Med sin första fråga ber Jesus soldaten att våga konfrontationen. Han ber honom att se att konfrontation kan vara en hjälp för den som träder över gränser. Det kan vara en hjälp att se vad som skadats och blivit fel, något som man själv inte alltid kan se. Kanske har ens blick smalnat av, kanske har stress och sorg gjort att man inte förmår ta in den andres perspektiv.

Att bli konfronterad är att få den andres erfarenheter och upplevelser kring det som hänt. Utan det kan vi inte förstå vidden av våra handlingar och skador. Utan att ana denna vidd blir ansvarstagandet något vi gör utifrån våra egna föreställningar. Men med konfrontationen kan ansvaret kopplas till den andres skador och erfarenheter. Och där kan en reparation starta som har kapacitet att leda till upprättelse och försoning.

Med sin andra fråga visar Jesus vägen till ansvar genom rannsakan, detta som är skuldens soningsväg. En väg soldaten en dag kan komma att behöva, när han inte längre orkar bära sin skuld. Jesus uppmärksammar honom på nödvändigheten att umgås med sanningen, rannsaka sig själv och ta ansvar för sina handlingar. Skuld är inte bara svårt och smärtsamt. Att kunna erkänna den är också befriande när vi väl vågar det. 

Det är ofta många steg vi behöver ta innan vi orkar och vågar oss nära vår skuld. Det är så många lager av identitet och självbild som vi ska ta oss igenom, och det gör ont. Insikter som ”nu är jag en sån som sviker och bedrar”, ”… en som kan göra dem jag älskar illa”, tar tid att ta till sig. Samtidigt är det, hur svårt det än låter, vägen till ett nytt liv. 

Frågor

Vad betyder konfrontation för dig? Vad skulle du behöva konfronteras med? Vem skulle behöva konfrontera dig? Stanna en stund vid detta att erkänna din skuld – vad känner du, vad är svårt, vilka motstånd bär du på? 

Bön

Varje brustet hjärta, varje skadad själ
famnar du i nåd och gör den hel.
Gud, famna mig och gör mig hel.
Ge mig mod att träda fram sådan jag är.

Amen