Kontakta Skärholmens kyrka
Bodholmsplan 1, 127 48 SkärholmenÖppettider
Torsdag 09.00-18.00
Fredag 10.00-15.30
Lördag 11.00-14.00
Söndag Öppet i samband med gudstjänst
Historik
Skärholmens kyrka ritades av arkitekterna Ingrid Uddenberg och Tore Darelius och invigdes 1976. Den är vanligtvis möblerad med ungefär 150 sittplatser, men med extrastolar får 300 personer plats.
Byggnaden är i tegel och formad som en kvadrat med en öppen gård i mitten. I kyrkobyggnaden finns olika typer av gemenskapslokaler, kök och kontor. Själva kyrkorummet är centralt placerat i byggnaden och har högre takhöjd än övriga lokaler. Klockorna i tornet invigdes 1982.
Orgeln kom på plats 1983 och byggdes av Mårtenssons orgelfabrik AB i Lund. Den tvåmanualiga orgeln har 24 stämmor och "fransk romantisk klang". Orgelfasaden är ritad av Tore Darelius med inspiration från orgeln i Jesuskyrkan i Valby, Köpenhamn.
Skärholmens kyrka har flera platser för enskild andakt. Till vänster om altaret finns ett litet sidoaltare med en Mariaikon. Längst ned i kyrkan finns en ljusbärare med en bönbok. Till vänster om entrén finns en plats för bibelläsning med en uppslagen bibel och en Kristusikon.
Den 2 juni 2013 invigdes en altardopfunt på innergården. Samtidigt invigdes också en grönskande trädgård. Tanken är att innnergården ska kunna användas som en plats för stillhet, gemenskap och gudstjänst.
Skärholmens kyrka är K-märkt (grön kategori, den näst högsta). Så här lyder Stockholms stadsmuseums motivering och karaktärisering av Skärholmens kyrka:
"Skärholmens kyrka är tidstypiskt placerad vid Skärholmstorget enligt devisen 'kyrkan mitt i byn'. Typiskt för den tiden är även det sätt som byggnaden skiljer ut sig från övrig centrumbebyggelse, genom tegelfasader och slutna volymer. Det lite högtidliga intrycket, som framförallt det mörka teglet bidrar till, uppvägs av den moderna fönstersättningen och fönsterformerna i den låga kringbyggnaden. Placeringen direkt vid torget, utan någon egentlig förplats, har också en avdramatiserande effekt. Integreringen av kyrka och församlingslokaler är vanlig i efterkrigstidens kyrkobyggande. Byggnaden är mycket välbevarad, både utvändigt och invändigt, och är utförd med mycket stor omsorg om material och gestaltning."
