Gabriella Fahlman Andreasen möter Lars Jonsson i fem samtal om Bonnstan i Skellefteå (inspelat 2023). Vi får följa med på en resa från 1640-talet fram till idag. med många spännande vinklar på ett område som tätt följer den samhälleliga och kyrkliga historien i området.
Bonnstan finns dokumenterad för första gången på 1640-talet, men många menar att den har funnits betydligt längre än så. I första avsnittet får vi veta mer om bakgrunden, storbranden 1672 och återuppbyggnaden till en ännu större kyrkstad. Carl von Linnés besökte och förälskade sig i Bonnstan 1732. Vi får också höra om ryssens framfart i norra Västerbotten i början av 1800-talet.
Se filmen nedan.
Jag såg likasom en liten artig stad med 350 a´400 hus i räta rader.
Carl von Linné, ur hans Lappländska resa (1732)
Från 1819 ser vi dramatik och känslor. Den nya psalmboken och kyrkohandboken väcker starka reaktioner bland nyläsarna. Innehållet i både dessa och predikningarna i kyrkan ansågs vara för ”tunna” och folk valde bort kyrkan för att samlas enskilt för bibelläsning och bön. Detta brott mot konventikelplakatet föranledde besök av justitierådet Josua Sylvander som gjöt olja på vågorna. Bonnstan brinner på nytt ner några år senare och en ny byggs upp, den Bonnsta vi ser idag.
På 1850-talet omskrivs Bonnstan i rikspressen. Ibland fick till och med soldatpatruller sättas in vid storhelgerna för att dämpa tendenserna till våld. Slagsmål mellan byar, svartsjukedraman, fylla, lönnkrogar och en betydligt mer trafikerad gatumiljö gjorde helt plötsligt Bonnstan till ett osäkert besöksmål för många.
Man brukar säga att kyrkstäderna här i övre Norrland var med och bröt ingiftet ute i byarna.
Lars Jonsson
Oförutsägbara väderomslag förstörde skörd efter skörd och en stor nöd bredde ut sig bland befolkningen i Skellefteåområdet. 1867 var Bonnstan överfylld av människor som drabbats av svält och hoppades på hjälp utifrån. Den kom i form av två båtar som lade till i Ursviken. Nöden nådde sin kulmen 1867, men längre perioder både innan och efter påverkade människors liv i bygderna runt Skellefteå. Under nödåret rådde ibland också upprorsstämning, med med hjälp av goda ledare lyckades de mest reaktionära handlingar att lösas med förhandlingar.
Ett skott går av och piphuvudet går i tusen bitar...
Bonnstan har fått vara skådeplats för både gemenskap och dramatik genom åren. Traditioner som blivit uppskattade är bland annat midsommarfirandet som såg sin början 1952. Under sitt mångåriga engagemang i midsommarfirandet i Bonnstan bidrog Lars Jonsson till att bredda och berika Skellefteås kulturliv. Sara Lidman, Bo Setterlind och Torgny Lindgren är några i en lång rad av kända kulturpersonligheter som engagerats att högtidstala vid firandet. Lars val av talare kunde ibland upplevas som en aning vågade och här kunde man skymta det drag av vilja och radikalitet som också fanns hos honom. Flera talare blev personliga vänner och behöll kontakten med honom genom åren.
Gabriella Fahlman Andreasen är pedagog med ett pastoratsövergripande ansvar för kyrkohistoria. Lars Jonsson (1937-2024) var verksam som präst i både Sankt Olovs församling och Skellefteå Landsförsamling sedan prästvigningen 1961. Vid sidan av prästtjänsten har Lars Jonsson också varit en synnerligen aktiv kulturbärare. Som uppskattad föreläsare och skribent har han fått många Skelleftebor att upptäcka och uppskatta sin lokala historia. Han var en enastående berättare med en särskild förmåga att levandegöra det förflutna. År 2010 tilldelades Lars Jonsson Ernst Westerlunds pris för förtjänstfull lokalhistorisk insats. Under sitt mångåriga engagemang i midsommarfirandet i Bonnstan bidrog Lars Jonsson till att bredda och berika Skellefteås kulturliv. Sara Lidman, Bo Setterlind och Torgny Lindgren är några i en lång rad av kända kulturpersonligheter som engagerats att högtidstala vid firandet.
