Lyssna

Glaskonst om livet.

Fertilitetsforskaren Ulrik Kvist besökte Skellefteå med sin omtalade glasutställning 20/9-1/10 2023. Här fick vi ökad inblick i hur människan blir till och vidgade perspektiv på både könsidentitet och tillblivelsens outforskade djup.

Arrangemanget görs i samarbete mellan Svenska kyrkan i Skellefteå och Sara Lidman-sällskapet. Utställningen innehöll förutom Ulrik Kvists glaskonst också Sara Lidman-material i textform som kompletterar verken på temat ”livets tillkomst”.

Fertilitetsforskaren Ulrik Kvist har designat ägg och spermier i kristallglas som tillverkas av Kastlösa Glashytta på Öland av hyttmästare Poul Jörgensen. I utställningen finns även bilder av Lennart Nilsson och fördjupande texter av Ulrik Kvist. Som forskare och aktivt troende sammanför Ulrik Kvist på ett överskådligt sätt tanken på att tro och vetenskap inte är antingen eller, utan snarare komplementärer som låter oss vidga våra vyer för livets mysterium.

Synen på transgender och olika sexuella preferenser får också en större djup när vi tittar närmare på Ulrik Kvists  forskningsområde andrologin- läran om mannen- där det bland annat framkommer att processen vid könsutveckling efter befruktning är biologisk och enklare än många föreställt sig. Du är den du blev.


Ulrik Kvist är docent i fysiologi, specialistläkare i klinisk kemi och klinisk genetik, överläkare och senior forskare vid ANOVA, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Läs mer om upphovsmakaren och verken här
(Fördjupningsmaterial från utställningen som ägde rum i Strängnäs domkyrka 2022).

Foto: Pontus Stigberg

Jag tror för att förstå, som Augustinus säger i Crede ut intellegas. Det har hjälpt mig i forskarlivet att se sammanhang i mina och andras resultat som andra inte sett, och att leva med att ha sett det som andra inte sett eller vill se.

Ulrik Kvist

Livets gåva till människan är den befruktade äggcellen, unikt skapad av ett ägg och en spermie.

Med min konst vill jag spegla hur livets gåva är bilogiskt och teologiskt unik. 

100 miljoner sperimer på väg mot ett enda ägg. Vem väljer vem? 
Varje spermie och äggcell bär en av 70 biljoner möjliga kombinationer av arvsmassan från släktleden från ”blivande” farfar och farmor, respektive morfar och mormor. 

Unik
Varje barn som skapas för en av 4900 biljoners biljoner möjliga kombinationer av föräldrarnas arvsmassa. 

Y-kromosomen och det biologiska syndafallet. 
Arter utan hanar är ”sig själva hela” - de bildar både spermier och ägg. Och ”barn” får man genom att byta spermier med jämlika varandra. 

Med Y-kromosomen uppstod en evolutionär splittring i hanar och honor med konsekvenser vi alltjämt har att leva med.

En konsekvens är att spermieförande hanar hos alla arter och i alla kulturer har kortare livslängd än de äggbärande honorna. Hanar förloras i risktagande och strid om attribut och revir för att vinna de äggbärande honorna. 

 

...En annan är genusproblematiken: 
Innan Y-kromosomen fanns ingen genusproblematik. 

Parbildning genom attraktion skapar ökat immunförsvar hos barnet. Varje flercellig individ är genetiskt unik och kan därför skapa ett eget unikt immunförsvar. 

Foto: Pontus Stigberg

Spermien har med sig en centriol från pappa som håller reda på och fördelar de 46 kromosomerna vid din första celldelning och vi alla andrra celldelningar som ska ske i din kropp så länge du lever. 

Ägget har med sig mitokondrier som din mamma fått från urmodern. 
Dina mitokondrier har väntat i ägget på att du skulle bli till sedan din mamma var 10 veckor gammal i moderlivet hos mormor. 

Mirokondrierna i våra celler överför den solenergi som växterna lagrat i maten du äter till kemisk bindningsenergi i ATP-molekyler som används i alla livsprocesser i din kropp. 

Mitokondrierna i dina kroppsceller åldras och begränsar då våra livsfunktioner och vår livslängd. 

För att människan ska överleva måste vi ständigt starta om med oskadade mitokondrier i nya generationer. De säkerhetsförvaras i äggen, i äggstockarna som är mänsklighetens mitokondriebank. 

Spermien har med sig förprogrammerade gener som ger dig din moderkaka. Man kan säga att biologin avslöjar att embryot - fostret - tar för sig av näring från mamma med sked från pappa. 


Varje man är ett naturens experiment. 
Kunskapen om hur människan formas i moderlivet är inte allmänt känd. Huvudspåret resulterar i att det befruktade ägget blir en flicka som vid puberteten utvecklas till kvinna som tänder på män.

Utveckling till pojke är unik för varje pojke och man och innebär aktiva avsteg från flickspåret och val av ett pojke-manspår vid fem olika tidpunkter i utvecklingen. 

Valet handlar om äggstock eller testikel,  inre kvinnliga eller manliga könsorgan, yttre manliga eller kvinnliga könsorgan, sexuell identitet  och sexuell preferans. Utvecklingen bestäms av när och om pojke-manspåret tas och fullföljs.

 

”Jag tänker att med kunskap om den pågående skapelsens biologi kommer insikt att vi är som vi blev när vi formades i moderlivet.”

Ulrik Kvist, juni 2023. 

”Sommaren 2015 gick jag in på Kastlösa glashytta, träffade hyttmästaren Poul Jörgensen som blåst glas sedan 12 års ålder och sa: ”Jag är pensionerad spermieforskare. Kan vi göra glasspermier du och jag. Jag vet hur de ska se ut!” 
Så började vårt samarbete”