Det som bara inte får hända händer tragiskt nog ibland. En trafikolycka, sjukdom eller en naturkatastrof kan medföra att någon i min omgivning dör.
Även om alla situationer är unika, varje skeende har sin egen prägel så ställs vi kanske inför det svåra - att hantera och samtala med dem som förlorat någon som stod dem nära. Men hur gör man då?
"Ett barn som drabbats av det otänkbara vill inte bli bemött, det vill bli mött. Sorgen har sin egen vindlande väg genom dalar och bergspass, upp på höjder och ner igen. Ta av dig uniformen, lägg undan krisplanerna, öppna hjärtat och händer. Var dig själv och se människan” skriver barnläkaren och författaren Lars H Gustavsson.
Finns det några råd när en kamrat står inför att möta någon som har sorg eller någon som går igenom en kris i samband med dödsfall?
Skolkyrkan har många års erfarenhet av att att möta elever och skolpersonal i samband med krisarbeten på gymnasieskolorna i Skellefteå.
Målgrupp: Högstadiet och gymnasiet.
Lektionslängd: 45-60 min
Innehåll: Samtal kring erfarenheter av chockens faser, vår egen förmåga att hantera kriser beroende på hur mitt eget liv ser ut för tillfället samt presentation av ett förslag till en guide på hur man kan skapa goda förutsättningar att ta hand om och stödja unga sörjande.
Mål: Att ge elever en kortfattad guide i mötet och omhändertagande av människor som varit med om att förlora någon som fanns i deras närhet.