Lördag 14/9
Efter frukost tog vi oss ut i den härliga Uppsalasolen. Vårt första stopp för dagen var Uppsala domkyrka. Efter en kort promenad, där vi bla passerade det välbekanta Kvarnfallet, känt från Bergmans Fanny och Alexander var vi framme.
Först tittade vi vart domkyrkomusiken har sina lokaler, eftersom vi fått glädjen att låna körlokal där för att värma upp inför mässan. Efter ett kort stopp fortsatte vi runt hörnet, där domkyrkans stora entré tronar. Vi bekantade oss med kyrkan, tittade på var vi skulle gå och stå under söndagen. Vi unnade oss också att titta runt i de olika koren och att stanna upp och uppleva det fantastiska kyrkorummet. Det är nästan så att man tappar andan av tanken på alla prominenta personer och historiska händelser som utspelat sig här. Det är ett oerhört vackert kyrkorum, med mycket att uppleva.
När vi kände oss klara med domkyrkan fortsatte vår promenad upp mot slottet och Vasaborgen. Där finns ett museum där man får gå in i slottsruinerna från det ursprungliga Uppsala slott, som har anor sedan 1500-talet. Vi fick lära oss att på slottet har det hänt en hel del hemskheter genom historien. Vi fick besöka Gustav Vasas sovrum, titta på tillredningsköket och gå genom källarhålorna. Det var ett spännande besök och vi var alla var lite tagna av upplevelsen. Det var inte för intet man började fundera på hur livet egentligen tedde sig under 1500-talet. Vi landade i att det måste ha varit kallt att bo i ett slott, svårt att hålla sig ren och vattnet var så förorenat att man bryggde öl för att ha någonting att dricka. Det kan inte ha varit lätt.
Efter Vasaborgen hade vi en kort toa- och vattenpaus i konstmuseet på Uppsala slott, innan färden fortsatte mot Gamla kyrkogården. På vägen passerade vi Botaniska trädgården och Pelle Svanslös lekpark. På Gamla kyrkogården sökte vi upp kapellet och familjen Hammarskjölds familjegrav. Där stannade vi till och sände en tanke till Dag Hammarskjöld, vilken vi också hade mött uppe vid slottet, där han står skulptur.
Gamla kyrkogården var spännande och också vacker i sin lummighet. Delar av gruppen valde att besöka Estoniamonumentet i en annan del av Gamla kyrkogården, medan delar av gruppen begav sig mot Sveriges äldsta universitetsbibliotek: Carolina Rediviva. På väg dit hade vi dock ett viktigt stopp - Pelle Svanslös Åsgatan.
På Carolina Rediviva fick vi en guidad tur i visningsrummet. Vi fick se en av Sveriges äldsta skrifter, Unescos världsminne Silverbibeln och egenhändig notskrift från Mozart. Det var på olika sätt en stark upplevelse att ta del av dessa skrifter och vi reflekterade över sorgen i att handskrift försvinner mer och mer. Men också över den stora litenheten i att vara så nära någonting så vardagligt som en musikskapares notskrift. En mästare, men också en helt vanlig människa. Känslan av att komma nära och av att resa i tiden var påtagligt närvarande. Vi fick rådet att åka upp till översta våningen i detta jättebibliotek, som rymmer 5 miljoner böcker, för att avnjuta utsikten över domkyrkan. Vi åkte upp och smög runt bland oändliga hyllmetrar fyllda med litteratur om kyrkohistoria, biblar och filosofi. Utsikten var slående och det kändes lite som att vi hittat ett hemligt rum.
Sedan var alla fötter trötta och energinivån påtagligt låg.
Vi tog paus.
Efter middagen samlades vi och gick över till kyrkan för att lyssna till våra körvänner i Uppsala katedralsångare, under ledning av domkantorn Ulric Andersson. Kyrkan var fylld till sista plats. Det var varmt, det var väldigt många människor och en klangfull musikalisk upplevelse som vi bär med oss. Efter konserten hade vi glädjen att träffas med Uppsala katedralsångare. En fin stund över körgränserna, men vi hade en tidig morgon dagen därpå. Så vi begav oss hem till hotellet i den mörka Uppsalakvällen.
Söndag 15/9.
Dagen D - som vi väntat på.
Efter en tidig frukost tog vi en gemensam promenad till domkyrkomusikens körrum. Vi värmde upp och repeterade våra sånger. Sedan slog klockan 10 och det blev dags att gå över till domkyrkan.
Vi blev väl omhändertagna och instruerade hur mässan skulle gå till. Två av oss hade sedan innan blivit tillfrågade att ha den äran att delta som ljusbärare. Det övades på proceduren och sedan var det dags för kaffe i Katedralcaféet.
Strax innan klockan 11 ställde vi upp oss längst bak i kyrkan, för att sjunga introitus "Sjung till herrens ära". Efter det inleddes processionen in i kyrkan. Det kändes stort att få medverka i mässan och det var också spännande att uppleva hur en mässa i domkyrkan går till. När mässan avslutats fick vi träffa domprosten och alla de andra som medverkat under mässan. Vi ställde också upp oss för fotografering, för att ha som minne av vår medverkan.
Sedan blev vi bjudna på lunch i domkyrkomusikens lokaler. Det var jättetrevligt och välbehövligt att fylla på med energi. Efter en trevlig lunch återvände vi till domkyrkan, eftersom vi blivit bjudna på en guidad tur där.
Vi fick lära oss om kungar, helgonen Lars, Erik och Olof, om historiska händelser, om krig och makt. Om kyrkan och politiken. Om tegel och att man öppnat Gustav Vasas krypta två gånger i historien, men också om att kyrkan varit härjad av bränder.
... sen var det den där om Tornpellen. Brandvakten som bodde i domkyrkans torn och som vakade över Uppsala så sent som till slutet av 1800-talet...
Varma i själen, fulla av intryck och med väldigt trötta fötter landade vi under en brinnande rosa himmel på Skellefteå Airport på söndagskvällen.
Vi tackar Skellefteå pastorat och Kågedalens församling som gjort denna resa möjlig och naturligtvis tackar vi Uppsala domkyrka för inbjudan till en upplevelse för livet.