Ta vara på fastan!
Onsdagen 5/3 börjar den kristna fastan som pågår till påsk.
Under fastan finns ett tydligt fokus. Detta är kyrkoårets motsvarighet till idrottens ”träningsläger”. En period med mer intensiv träning än under övriga året. Under fastan är fokus på att öva sig i att gå i Jesu efterföljd, dvs öva sig i mer kärlek. Det är poängen: kärlek/omsorg/godhet som tar sig konkreta uttryck. Man avstår någonting för någon annan.
Ordet ”fasta” förknippas med att avstå från viss föda (t ex kött). Om du antar utmaningen att träna intensivt under fastans sju veckor kan du själv välja vad du vill avstå från. Avstå något som kan lösgöra resurser för någon annan (det kan vara pengar, tid eller något annat). Avstå något som kan kanalisera kärlek/omsorg/godhet riktad mot någon medmänniska eller mot hela skapelsen i ansvar för klimatet eller biologisk mångfald. Vi kan träna oss att leva med mindre negativt avtryck på skapelsen och med en medveten riktning av mer kärlek och omsorg i våra liv. Bättre att bestämma sig för en liten sak som man klarar att hålla ut med i sju veckor, än att gå ”all-in” i bara två dagar. Fastan är också en träning i uthållighet och tålamod. Helst ska du försöka att göra detta utan att berätta det för så många.
Gudstjänster under fastan kan präglas mer av eftertanke: Vad är det i oss som hindrar kärlekens växt i våra liv?
En hjälp att rikta in våra liv mot kärlekens väg kan vara att läsa en kort text/bön som blir vår följeslagare varje dag under fastan. Kanske vill du låta Franciskusbönen bli den dagliga följeslagaren?
”Herre, gör mig till ett redskap för din frid.
Där hat finns, låt mig få föra dit kärlek.
Där ondska finns, låt mig få komma med förlåtelse.
Där oenighet finns, låt mig få komma med enighet.
Där tvivel finns, låt mig få komma med tro.
Där osanning finns, låt mig få komma med sanning.
Där förtvivlan finns, låt mig få komma med hoppet.
Där sorg finns, låt mig få komma med glädjen.
Där mörker finns, låt mig få komma med ljuset.
O gudomlige Mästare,
låt mig sträva inte så mycket att bli tröstad, som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådd, som att förstå,
inte så mycket att bli älskad som att älska!
Ty det är genom att ge, som man får,
det är genom att glömma sig själv som man finner sig själv,
det är genom att förlåta, som man blir förlåten,
och genom att dö, som man uppstår till det eviga livet.”
Franciskus bön, ur Bönboken – tradition och liv
Kanske är det en rad i bönen som blir viktigare för dig? Smaka på den och fundera under dagen på hur och mot vem du kan rikta din omsorg.
Fastan handlar inte om prestation eller att vara duktig. Det handlar om att bli mer det vi är ämnade att vara och mår bäst av: att sprida kärlek/omsorg och godhet vidare, ta några steg i den riktningen.
Låt oss ta vara på fastan och träna tillsammans!
Lars Tivem, präst
