Historik
Den ursprungliga kyrkan uppfördes ca år 1200 av en okänd byggherre, då Absalon och Andreas Sunesen var biskopar i Lund. Kyrkan byggdes med absid, kor samt långhus och uppfördes i romersk basilikeform med tjocka murar av gråsten och kalksten. Den hade ett platt innertak av trä, vilande på tjocka bjälkar men under 1400-talet ersattes innertaket med valv av tegel. Längden var 40 alnar och bredden 15 alnar (24x9 m).
Kyrkan utvidgades tidigt åt väster med en tillbyggnad lika bred som långhuset. I den inreddes en ölkällare genom att en gammal tvärvägg fick finnas kvar, senare blev här ett kyrkorum.
Kyrkan är tillägnad Maria vilket styrks av att på kyrkans sigill från 1500-talet visar en krönt Jungfru Maria, stående på en månskära med Jesusbarnet på armen. Det har en omskrift Skyropi kirke. Samma bild finns från 1936 i kyrkans stämpel.
I ett kungligt brev utfärdat 1584 gav Fredrik II patronatsrätten till Gabriel Sparre på Svaneholm. Sparres förfäder anses vara de som bekostade och på egen grund lät bygga kyrkan. ”Jus Patronatus” innebar att denne fick en del av kyrkans inkomster och hade rätt att tillsätta präst och klockare mot att han underhöll kyrkan. Patronatsrätten var en kvarleva från 1100-talet som försvann genom lag 1921. Det var Gabriel Sparre och hans hustru Elisabeth Trolle som lät bygga kryptan och det yttersta västra valvet under tornet.
1830 fanns det i kyrkan sex korsvalv och över sakristian ett halvvalv. Då uppges längden till drygt 57 alnar. På norrsidan fanns en så kallad Luda, sex meter lång och elva alnar bred som tidigare använts till materialutrymme med en läktare uppbyggd.
Kyrkans tak var och är belagt med tegel. Sakristians tak av bly har ersatts med plåt.
Vapenhus
I tornets bottenvåning med entrédörr åt väster finns vapenhuset med inredda rum för olika ändamål och uppgång till läktaren. I vapenhuset som delas i två delar av ett par svängdörrar ses fyra av de tio pelare som bär upp orgelläktaren. Enligt uppgift var vapenhuset före Kjell Christoffer Bennets renoveringar av kyrkan 1817 beläget på den södra sidan. Innanför den nya öppningen åt väster avstängdes ett fem alnar långt och nio alnar brett förhus med uppgång till en nybyggd rymlig läktare. Mot långhuset sattes en skiljevägg utan prydnader eller bildsniderier, som målades i pärlemogrått. På uppmätningar knappt femtio år senare framgår att det som brukligt var funnits en portal i söder och en smalare i norr.
Torn
Tornet med sina trappstegsgavlar blev under 1850-talet förhöjt. Enligt en beskrivning skriven av C. G. Brunius kan det tidigare ha funnits ett fyrkantigt försvarstorn vid skeppets västligaste del. Troligen revs detta ner när tornet byggdes på 1500-talet.
Den nedre delen är byggd i obearbetad gråsten och den övre i begagnat tegel. Varifrån teglet hämtades är okänt, men både Skuderups borg och Saritslövs kyrka revs vid den här tiden.
Ett tjugotal kritstenar finns inmurade i tornets östra gavel, eventuellt kan de vara från den rivna borgen Stjärneholm.
Tornets trappa med sin yttre ingång är från tiden då tornet uppfördes. Utanför ingången till tornet ligger en sten som tidigare varit ett trappsteg med ett fixpunktsmärke för mätning av kyrkans höjd över havet.
Korsarmar
Kyrkan utvidgades på 1850-talet med de två korsarmarna, kyrkans mittparti revs ner vilket innebar att tre valv med målningar försvann. Sidoskeppen byggdes i grovhuggen gråsten som drogs upp med hjälp av oxar. Mittskeppet fick efter ett förslag och ritningar av Brunius sex kvadratiska valv. I hans bevarade brevväxling med Carl Hallenborg finns bland annat kostnadsförslagen, men också lite vad Brunius hade för åsikter om utvidgandet.
Absid-Sakristia
I den halvmåneformade absiden har det tidigare funnits en sakristia. Om absid och kor varit avskiljt före 1800 är okänt. Sakristian inreddes bakom koret av Bennet 1817. Ingången som öppnats i absidens rundel murades igen 1951. Under senare delen av 1800-talet fanns här, på en tunn skiljevägg uppförd i korsvirke, monterat en målning föreställande ”den heliga staden” med en mycket blå himmel målad av Palmqvist. Målningen beskrivs som liknande inloppet till New Yorks hamn med skyskrapor. Det finns ingen uppgift om när skiljeväggens målning togs bort. Enligt ett fotografi från ca 1910 hänger där en altartavla på en vitmålad bakgrund. När koret renoverades togs skiljeväggen bort och sakristia inreddes i vapenhuset.
Kor
Vid renoveringen 1951-1952 återfick koret en del av sitt ursprungliga utseende med små romanska fönster och kyrkans gamla spetälskeglugg togs fram. I korets och absidens tak finns vackra målningar och under golvet gravkoret båda, beskrivs separat i denna broschyr. De gravstenar som tidigare legat i korets golv finns bevarade i kyrkan och på kyrkogården.
Målningar
Kalkmålningarna i koret är gjorda av en okänd person kallad Snårestadsmästaren. Den segrande Kristus målades i valvet och kring denna bild ses evangelisterna med sina symboler. På tvärlisten finns Apostlarnas namn och på den norra sidan helgon och martyrer. I korsvalvet ser vi Jungfru Maria i väster, Jesusbarnet i norr, de tre vise männen i öster samt när Jesus bärs fram i templet och möter Symeon. På den norra sidan avbildas skapelsen.
Dessa bilder blev överkalkade och på 1400-talet övermålade av annan mästare som målade bladrankor men också gestalter ur bibeln. I södra korsväggens nisch, den norra väggens undre hälft och sydvästra valvstrålen finns detaljer bevarade. Målningarna togs fram och konserverades delvis av konservator Oswald 1951. Denna framtagning hade föregåtts av en undersökning 1939 för att veta vilka sorts målningar som fanns i kyrkan, prover togs på olika ställen och större delen av målningarna i korets västra valvkappa togs fram. 1951 års framtagning och 1976 års konserveringsarbete är dokumenterat med foto. När detta skrivs planeras en ny rengöring av målningarna.
Predikstol
Den i ek tillverkade predikstolen skänktes av Christian Gyllenstierna på Stjärneholm. Beskrivningen av den numera försvunna kronan berättar att det på kransen fanns vapnen Gyllenstierna, Kaas och Rud. På dess norra sida fanns påskriften: Denne Predigestol haver ladet bekoste Welbyrdig Mand Christian Gyllenstierne till Stjerneholm med sin Kjere Frue Dorthe Rud og gifvit till Skurups kirke 1605. Han var först gift med Abele Kaas. Hon är begravd i Skurup medan han själv ligger begravd i Roskilde.
Under århundradena har den haft olika placeringar. I ett skrivet dokument inför en restaurering från 1920-talet skriver Otto Rydbeck att den har varit en läktarpredikstol före MacLeans tid då den flyttades från valvet vid uppgången till korets södra sida. När korsarmarna byggs flyttas den till den norra sidan, för att senare åter få sin plats åt söder. Vid den av kyrkliga arbetsföreningen 1928 bekostade restaureringen blir den lagad och kompletterad med sin fjärde sida som saknades. Predikstolen var då vitmenad vilket framgår av bildmaterial i kyrkans arkiv. I en arbetsbeskrivning undertecknad Stina Kjellin framgår det att bildhuggare Berling i Malmö tillverkade en ny Matteusfigur som placerades i en av de gamla fyllningarna. Den gamla Johannesbilden placerades i den nya. Hon anger att de gamla färgerna ersatts under 1700-talet och att man vid utbygget på 1850-talet övermålat allt med blått, förutom fyllningarna som haft en gråvit färg. Senare hade hela predikstolen målats gråvit. Hon la ner ett stort arbete på att ta fram dess ursprungliga färg. Den målades nu med äkta guld, oljetempera och med grön, röd och gul lasyr. Textytorna fick inskriptioner i guld.
Den nytillverkade sidan sitter åt söder lite i skymundan men det ses tydligt att alla detaljer inte är gamla.
Altare
Hur de tidigare altarna sett ut är okänt. Det bör ha funnits ett högaltare samtidigt som ett Maria altare varit placerat vid den norra långväggen. Sigillet på ett brev från 1558 kan tyda på att Mariaaltaret var kvar efter reformationen som genomfördes i Danmark 1536 av Kristian III.
Det nya altare som 1817 sattes i koret beskrivs som en avlång fyrkant med bord av trä och sidor murade i sten. Under altaret var inrett ett skåp med dörr som öppnades från sakristian avsett för förvaring av kyrkans handlingar. Altaret hade ett halvrundelformat skrank. Båda finns bevarade i kyrkans museum tillsammans med äldre altarprydnaderna i form av en gyllene sol och altarkors. Nuvarande altaret i sandsten från 1951 fick sin plats i absiden. I början av 1990-talet fanns en tankegång om att flytta fram altaret i koret, men man avstod eftersom det då kommit att stå ovanpå kryptan.
Altartavlor
I början av 1800-talet fanns här en tavla med följande text ”Her ligger begrafven Erlig og Welbyrdig Jungfru Merethe Trolle, Salig Herr Ture Trolles och Fru Magdalene Gyllenstiernes daater, som döde paa Svaneholm den 25 augusti Anno 1601 og for hendes begraffelse skjedt hafver hendesrette og liflige söster Frue Elisabeth Trolle till Svaneholm donaret Skurups kirke denne tafla hendes salige söster till en loflig hukommelse” På tavlans norra sida stod Trollevapnet och I.M.T.F På den södra sidan Gyllenstierna och I.M.T.M. Nederst lästes Anno 1603 Gregorius Helvingargensis hujus Eudefia Pastor. Tavlan vars öde är okänt var enligt Jens Hjort tillverkad i ek med de fyra evangelisterna och deras symboler.
Den tidigare nämnda heliga staden kan man se på ett foto med en finare kista stående i koret. I norra sidoskeppet hänger den gamla altartavlan, en målning från 1600-talet föreställande Petri himmelsfärd. Tavlan som är skänkt av greve Ehrensvärd på Svaneholm skickades 1901 till C. Pedersen i Köpenhamn för ett utlåtande om motivet och konstnären. Svaret från honom var att den föreställer: St.Peder, som Bevogter af Nöglerne og stifter af Kirken. Vid Petrus fot sitter en ängel med ett dubbelt kors.
Måleriet ansåg han var målat av den italienske målaren Le Chevalier Luca Giordano. Hans verk kan beses i Petrus kyrkan i Rom. Tavlan lär vara köpt på auktion i Grenoble, men okänt av vem. Den lapp som då klistrades på baksidan försvann troligen då tavlan konserverades 1976 av Albert Eriksson i Lund som försåg den med en extra väv. Målningen hänger som altartavla på ett foto som kan dateras till före 1928 då predikstolen flyttas.
Dopfunt
Den är från början av 1200-talet med cuppa och nod i sandsten, foten är av kalksten. Enligt en beskrivning från 1915 finns ett uttömningshål, ett minne från den tid då man doppade ner barnet tre gånger. Dopfatet från 1500-talet har ett bottenmönster som visar Maria bebådelse och runt detta en oläslig bårdtext. En inskription ger upplysning om att det 1646 skänktes av Henric Gyllenstierna och hans hustru Elisabeth Probusk. Dopfunten har haft olika placeringar i kyrkan bland annat stod den uppe i koret. 1928 flyttas till sin nuvarande plats vid kortrappans norra sida.
Epitafium
Detta är tillverkat av sandsten, målat i svart och belagt med guld. Detta epitafium bekostades 1620 av Johan Sparre som minne över Gabriel Sparre avliden 1601 och hans hustru Elisabeth Trolle död 1611. Det har en latinsk text som börjar med ”Qvid Magis extinctum Decor At Qvamvividavirtus”. Epitafiet var på 1920-talet i stort behov av restaurering då en av männen på sidorna var så illa sönderslagen att han riskerade att falla ner. På ett foto från den här tiden är det upphängt i koret och där ser man i hur smutsigt och dåligt skick det var. Efter renoveringen i slutet av 1970-talet fick det sin nuvarande plats i det södra sidoskeppet.
Läktare
Det har enligt uppgifter funnits två läktare tillverkade av furubrädor med bänkar och stolar i samma träslag. Föregångaren till nuvarande orgelläktare från 1906 var byggd 1817. En läktare som fanns i norra sidan togs bort då man byggde korsarmarna.
Orgel
Den tidigaste nämnda orgeln som renoverades 1665 av Eric Gyllenstierna hade en inskription med vapensköldar. Enligt 1729 års sockenbeskrivning var den placerad i kyrkans norra del. När den togs bort 1795 hade den varit outnyttjad i tjugo år på grund av angrepp av ohyra och gick inte att reparera. När nästa orgel inköptes är okänt men, 1862 besiktigas en orgel byggd av orgelbyggare J. Larsson i Ystad. Brandförsäkringshandlingar 1901 anger att orgeln värde är 2000 kr.
Nuvarande orgel från 1906 är byggd av Eskil Lundén i Göteborg. Denna har ett flertal gånger reparerats och kommer snart att få en ny översyn. Orgeln i koret byggdes 1978 av Anders Persson i Viken.
Golv
Golven var fram till 1950-talet belagda med tegel därefter lades de med grå kalkstensplattor.
Bänkar
Dessa är tillverkade i furubräder med bänkgolv i trä och tidigare var de målade i eknyans. Bänkarna blev renoverade på 1920-talet då de fick lutande ryggsidor och sin nuvarande färg. På norra sidan har bänkrader tagits bort för att få större utrymme vid jordfästningar och 2012 togs två rader på södra sidan bort, den här gången för att ge större plats åt körerna.
Herrskapsstolarna var två på varje sida, på mansstolarna var åt öster Sparrevapnet utskuret med underskrift: herr Jacob Mauritzens Fäderne 1559 och åt väster Höegvapnet samt under Jacob Mauritzens möderne. Frustolarna hade åt väster Billevapnet samt Fru Clare Billesdotters fäderne och åt öster Fru Clare Billesdotters möderne. En av hennes bänkdörrar är bevarad. Bänklängden ändrades 1795 av Rutger MacLean. Klockarestolen som stod i koret var en numera försvunnen bänkstol.
Ljuskronor
En krona från 1900 talet med 30 ljuspipor hänger i långhuset. Fem av samma typ med 16 pipor hänger i mittskeppet och sidoskeppet. Kyrkans väggar pryds med ett antal lampetter och ljusarmar av äldre modell.
Gravkor
Kryptan under korets golv byggdes 1590 på initiativ av Gabriel Sparres hustru Elisabeth. Båda är begravda här tillsammans med Axel Gyllenstierna, Rutger MacLean m.fl. Enligt en beskrivning gjord före MacLeans död fanns det då 13 kistor. Gravkoret murades igen när Hallenborg köpte Svaneholm. Då det öppnades på slutet av 1940-talet hittade man ett tiotal kistor samt kistfragment. Koret blev iordningställt och det tillverkades en sarkofag till Rutger MacLeans kista. En rik bilddokumentation visar öppnandet och skicket på de kistor man fick fram.
Gravstenar
I södra korsarmen finns, fastsatta på väggen, två gravstenar som tidigare legat i korets golv. På den större stenen ser man bilder på Jacob Sparre och hans hustru Clara Bille samt deras två söner Anders och Gabriel. Gravstenen har troligen huggits vid Claras död då denna inte visar någon avbild av Jacobs andra hustru. Stenens form, klädedräkterna mm är bevis på att stenen är från 1500-talets mitt.
Den andra stenen är över prästen Jörgen Jörgensen, vars namn skrevs Georgius Georgii Helsinggoranus. Han förekommer i Skurup från 1601, men kan ha varit präst här tidigare då som ersättare för den i Köpenhamn avrättade ”Mäster Jacob”.
I den norra korsarmen finns två mindre inmurade gravstenar. En rektangulär sten över Jens Hjort och en oval över hans syster Petronella Hjort.
Ölkällare
Dörren till denna finns ännu markerad under läktaren. Mellan ölkällaren och kyrkan fanns från början en skiljevägg. Möjlighet finns att den kan ha varit patronus eget kyrkorum. Den byggdes i början av 1500-talet. Enligt uppgift i ett domstolsprotokoll rörande en tvist om patronatsrätten byggdes den på Skurups kyrkogård, strax väster om kyrkan, av Gabriel Sparres förfäder vilka också anses ha satt upp skiljeväggen. I samma dokument anges en skrivkunnig källarsven på Skuderups gård, kanske skötte han ölkällaren. Skiljeväggen togs troligen bort när kyrkan fick sitt torn. På en ritning till den 1958 gjorda undersökningen av platsen ses tydligt var den legat.
Fattigstock
Den järnbeslagna fattigstocken är daterad till 1507 och står under läktarens sydsida.
Klockor
Skurups kyrka har tre kyrkklockor. Storklockan och fredsklockan skänktes av Gabriel Sparre och göts i Köpenhamn 1595. Böneklockan skänktes 1955 av Otto Håkansson och är gjuten i Ystad. Den senare ringer måndag till fredag 8.00 och 18.00. Fredsklockan reparerades på 1800-talet av Ola Larsson i Solberga.
Den stora klockans text
Jeg er en klocke stöbt af malm, naar jeg giffer af mig liud oc skalm, da skald du flitelige höre til. O menniske, hvad jeg paaminde vil. Jeg kalder tillsammen store oc smaa, unge og gamle til kirke at gaa. Guds ord at höre oc tiene Gud, oc skicke sig efter hans wilje oc bud.
Jeg paaminder dig oc naar jeg monne klinge. Om den store klocke paa Dommedag skall ringe: Staan op i döde flux om oc om. I skal nu för Guds strenge dom, oc höre eders sententz enten til död eller liff, betenk det O menniske som nu gaar stiff, se til du kand her leffan saa, att du kant glaede i himmelen faa. Lad verden dig icke mett sig bedrage eller faar då i hellede den evige plage. Min syster som henger her strax hos mig hon skal derom vidare berette dig.
Serva nos Domine vigilantes,eustodi nos dormintes, ut vigilemus cum Christo et requifeamus in pace. Sit mobiscum Jesus in aterna Secule Seculorum, amen.
Borghardens Gelegeter me facit Anno 1595.
Mig hafver ladet stöbe af ny, jeg sige kan Gabriell Sparre af Svaneholm den Welbyrdige Mand mett sin kjere Frue Fru Elisabeth Trolle og ladet mig i Skurups kirke opholle og alltsammen Gud til Aere, han vil i deres lön til efvig tid Vere som deres gods og penge derhen wende de til Guds aere og tienste alle ede naardeer döde og viler sig i deres naffn skal daa bliffe nemndeligt. I liffsens Bog inskreffne til tröst Mett Jesum Christ dem haffer återlöst. Som vi höre af Guds salige ord det haffer Hans Christensen desse vers gjort. Gabriel Sparre Elisabeth Trolle.
Fredsklockans text
Fredzklocke er mit nafn, fred gjör i landet stor nytta gafn. Naar du derfor o menniske, mone höre ad liud kommer til ditt öre. Heller du est i mark eller offnerbord. da rett dig her efter mine ord. Bring af din hatt betenck dig väl, bed gud om fred oc naade til liff oc siel. Naar min Syster og jeg tillsammen gaa i dödedantz enten som store eller smaa. Sen kan din död en sidsta ende uthå Hvad heller det skal were i morgen eller nu. Det undstå icke thi döden kommer.tage Oc still dig med alle hardsens dage. Förnya din sjel at hon faar roo naar du ej langer i norden kan bo.
Vigila super nos aterne Salvator ne nos apprehendet, callidus Tentater, quira Tu nobis factus es sempicternus ad intor Tibi in aterna Secula lans et honor. Amen. Da pacem Do mine in diebus nostris. Borghardus Gelegater me Faciter Anno 1595
Kyrkogård
Den äldsta delen av denna är vid kyrkan. Första utvidgningen på 1860-talet följs av en ny ca 1900 och delen åt norr invigdes 1921. Den södra kyrkogården anlades på 1940-talet.
Övrigt
Piscinan, gjord av gråsten, är till att hälla överblivet nattvardsvin och dopvatten i och den sitter på norra korsarmens östvägg.
Bårtäcket är skänkt av Leena Sundin 1984. Hon skänkte även vävnader till kapellet i samma mönster.
Kormattan vävdes av textilkonstnär Hillevi Kjellhard-Nilsson 1958.
Glasduvan symbolen för den helige Ande, tillverkades av Elna Jolon i Gärsnäs.
Dopnätet invigdes 2011.