I slutet på 1700-talet började man anlägga kyrkogårdar i geometriska planlösningar med kvarter, gångar och planteringar. Kyrkogårdarna delades in i områden där gravplatser kunde köpas och områden med kostnadsfria gravplatser, som benämndes allmänna linjen eller allmänna varvet.
På den allmänna linjen begravdes människor i den ordning de dog. Det betydde att makar och familjemedlemmar inte fick ligga bredvid varandra. De anhöriga hade inte bestämmanderätt över gravplatserna, men många satte ändå upp en liten gravsten.
Gravarna i den allmänna linjen uppläts ofta för all framtid, men på 1940/50-talet blev det vanligt att tidsbegränsa gravrätten till 50 år. Systemet med allmänna linjen upphörde 1964.
Allmänna linjen karaktäristiska utseende idag är ofta en tät följd av små gravstenar. På Slaka kyrkogård går det att ana var allmänna linjen kan ha funnits, på övriga kyrkogårdar i pastoratet är det mera oklart. På gravkartorna på anslagstavlorna vid respektive kyrkogård har vi ritat in där vi tror att den varit.
Bilden högst upp i artikeln är från Östra kvarteret 1 på Centrala griftegården. Här fanns tidigare gravar i allmänna linjen. Nu pågår ett arbete att återskapa kvarteret som det såg ut när det anlades.