Information om Östra Ingelstads kyrka.
Bygden häromkring har, liksom på så många andra platser i Skåne, anor från långt svunnen tid. Den som gett namnet till orten Ingelstad skall ha varit en kung Egel eller Engel som levde på 7-800-talet.
Ingelstadsgården här intill har sin historia där vi återfinner det vanliga från svunnen tid Fogdeväldet, de mer eller mindre livegna bönderna, Fogdens välde över kyrkan.
Det berättades om att det från gården fanns en hemlig gång till kyrkan där godsägaren kunde osedd ta sig fram för att lyssna till vad prästen hade att säga.
Det var inte alla gånger som prästen strök godsägaren med håren och då var det genant för honom att sitta i kyrkan och inför allmogen bli tillrättavisad.
Här fanns byalaget med åldermannen som den 1 maj varje år blåste i sitt byahorn för att då göra upp alla små bagateller. Åldermannen med bisittare bestämde boten som skulle betalas kontant, i annat fall fick vederbörande löpa gatlopp.
Kyrkan nämns som en av nordens äldsta. På grund av byggnadssättet och stil har man sagt att den härstammar till tidigare medeltiden. Några anser att det är Carl Stenmester som är byggherre, andra anser att arkitekturen kommer från Irland över Bornholm. Mittskeppet skall vara det äldsta och kyrkan är byggd av Komsta-flis och Komsta-kalk. När murarna och valven var färdiga lades det ovanpå så kallade plockestenar till önskad takhöjd. Ovanpå lades rätt stora flis som tak. Kommer man upp ovanför valvet kan man där se takkonstruktionen.
Vapenhuset var i söder och ovanpå detta det först byggda tornet.
Vid 1600-talet fanns här en borgherre Joachim Bülow som rev utbyggnaden i nordost och grävde där en jordkällare. Han tog upp en dörr som fortfarande finns.
Genom den dörren kom man medelst trappan mer i jordkällaren som blev som ett gravkor till honom och till hans efterkommande släkt.
För att få detta bygge till stånd använde han sig av fogderätten, han hade tionde till kyrkan, och Hogårdabönderna piskades fram till dagsverken. Män, kvinnor och hästar smakade piskan. Några av bönderna hade så lång väg att de fick gå redan kvällen innan och sova över hos djuren.
Bülow byggde samtidigt ut koret där han placerade sin vapenprydda altaruppsats.
Wiktor Larsson, tidigare kyrkvärd och mycket intresserad av kyrkan och bygden, har tagit kontakt med domkyrkoarkitekten Professor Brunius som konstaterat att altaruppsatsen är målad på handsågad ekplank.
Vad är den värd? Wiktor Larsson lär ha fått till svar att den är ovärderlig.
1913-1914 blev den nuvarande sakristian tillbyggd och också samlingsrummet. Det finns bevarat kort av den gamla inredningen.
En av kyrkklockorna skall enligt vad Wiktor Larsson uttrycker det, har hört vara en bröllopspresent till Joachim Bülows dotter.
Tavlan, Kristi korsfästelse som hänger i sidorummet till vänster när man kommer in i kyrkan hittades på loftet här uppe.
Man ville kasta bort tavlan , den ansågs inte vara något att ha, den skulle kastas i pannan och brännas.
Wiktor Larsson tog hand om den och besökte konservator Osvald Ovald i Malmö.
Det visade sig att tavlan är målad på 1500-1600-talet, någonstans mellan Österrike och Italien.
Som tavla kan den då vid detta tillfälle värderas till ca 7000-8000 kronor. Men vad den verkligen är värd kan man inte precisera.
Här finns i kyrkan en Carl den XII-bibel och en tennskål som troligtvis användes som dopskål.
Skyltarna här på väggen är hämtade från kistorna i det så kallade Bülowska gravkoret här under altaret.
Kalken, som användes vid nattvardsfirandet, är från den Danska tiden, 1400-talet.
I sidorummet till vänster inne i kyrkan finner ni resterna av skamstocken. Där skulle vissa söndagar de sitta som stört kyrkfriden, varit berusade, svurit eller sedligt förbrutit sig. Det var tillåtet att spotta på dem när man gick förbi.
Stocken fångade såväl fötter som händer.
Det gamla vapenhuset är numera av Wiktor Larsson och hans hustru inrett som ett bårhus och Wiktor Larsson har fått beröm för det av biskoparna Lindström och Nivenius.
Där finns ett kors av en konstnär på Öland, Kristus korsfästelse. Det är skänkt av Edvin och Maria Persson.
Golvet i bårhuset är av gamla gravstenar, gjorda av Komstaflis.
Kyrkan förfogar också över en julkrubba som är tillverkad av den duktiga smidaren Edvin Jönsson i Hannas och blev invigd julen 1977.
Väggarna och valven kläddes dels i början av 1200-talet och dels i slutet av 1400-talet med rika målningar med rader av apostlar och helgon med Ytterska Domen – nu kan man bara skymta målningarna.
Predikstolen, bänkar, läktare, praktfulla i form och färg kom på plats under Christian den IV:s regering.
På norra väggen finns fortfarande ett hål som tidigare användes för att sträcka ut oblat och vin till de människor som inte hade rätt att komma in i kyrkan. Man ville i alla fall inte förmena dem rätten till att ta nattvarden.
