Allhelgonahelgen har det senaste decenniet vuxit till en stilla och värdig "folkfest" då vi åker till kyrkogården, tänder ljus och kanske även gör lite extra fint på våra nära och käras gravar. En tid där stearinljus möter höstmörker, och både bildligt och bokstavligt lyser upp i en mörk tid. Samtidigt kan vi minnas och dela berättelser om våra familjemedlemmar och vänner som inte längre finns bland oss. För närvarande i våra liv finns spår av de generationer som levt före oss. Vi får stanna upp i tacksamhet till minne av dem som vi hållit av. Där finns de gåvor de givit oss av livsmönster, attityder och kärleksbevis.
Men dagen erbjuder oss också möjligheten att ta några steg åt sidan. Vi får reflektera över vårt eget liv och låta medvetandet konfronteras med att inte heller mitt eget liv är oändligt. Det återspeglas i naturen och våra årstider. Hösten är en fin tid. En tid för eftertanke, att reflektera över allt det vackra och livskraftiga som sommaren innehöll. Samtidigt förbereder vi oss - liksom naturen runt omkring - för den kommande vintern.
Välkommen till kyrkan och våra kyrkogårdar
Tänd ett ljus, tänk på de som vilar i jorden och minns dem med glädje och förtröstan. Vill du prata med någon om sorg och saknad finns vi på plats under helgen.
Välkommen att fira Allhelgonahelgen tillsammans!
