Ljungbytrakten är en av de tidigaste kristna bygderna i stiftet. Enligt traditionen var det i vad vi nu kallar södra Möre som den Helige Sigfrid började sin missionsverksamhet. I början av 1900-talet ansökte Ljungby församling hos biskop Tottie i dåvarande Kalmar stift om att få hålla gudstjänst i Trekanten i norra delen av församlingen. Det beviljades också. Invigningen hölls 1925.
.jpg?DoProcessing=&w=800)
Källor:
Det hade länge funnits en önskan om att låta uppföra ett församlingshem med kapell i Trekanten, och ett steg i att förverkliga denna önskan inleddes med att man i december 1910 satte in 9 kronor 34 öre på ett bankkonto. Efter 13 år hade fonden vuxit till 10.000 kr, vilket fick bli grundplåten till bygget.
Ytterligare två år senare, den 25 november 1925 kunde det nyuppförda kapellet invigas av dåvarande biskopen i Växjö stift Ludvig Lindberg, och det var också biskopen som föreslog att kapellet skulle få namnet Sankt Olof efter den Norske helgonkungen som inte bara är Norges nationalhelgon, utan också under medeltiden ett av de populäraste helgonen i Norden.
På midsommaraftonen tre år senare invigdes kyrkklockan, som gjutits hos K G Bergholtz & Co i Stockholm.
1932 utförde konstnären Nils Apslund en al secco-målning på fondväggen i koret, men den är sedan en renoveringen i början av 1960-talet täckt av en ny innervägg. Vid samma tillfälle byggdes läktare, bänkinredningen renoverades och nytt altare och predikstol tillkom.
Och det var när återinvigningen skedde den första söndagen i advent 1962 under ledning av biskop David Lindqvist, som kapellet fick status som kyrka.
Framför den nya innerväggen finns ett altarskåp som kom på plats i slutet av 1960-talet, och som har formen av en målad triptyk, skapad av konstnären Sven-Bertil Svensson från Mörbylånga.
Altarskåpets huvudmotiv som visas när skåpet öppnats visar scenen ur Uppenbarelsebokens fjärde och femte kapitel, där Johannes skildrar hur de tjugofyra äldste faller ner och tillber Honom som sitter på tronen. På vänstra flygelns insida syns framför de tolv äldste jungfru Maria och längst bak ärkeängeln Gabriel. På högra flygeln står Johannes Döparen främst och ärkeängeln Mikael i bakgrunden.
När skåpet är stängt under fastan visas ett annat motiv ur bibeln: kampen mellan det goda och det onda, representerade av ärkeängeln Mikael och draken.
Dopfunten av trä med dopskål i tenn skänktes av kyrkliga syföreningen 1951.
Altarbordet är tillverkat 1968 av sjödränkt ek. Samma år fick kyrkan krucifixet i järnsmide som hänger i öppningen mellan kor och långhus, utfört av konstnären Eric Höglund som var verksam vid Boda Bruks AB.
1970 fick kyrkan den bildväv som smyckar väggen bakom predikstolen. Motivet är skapat av konstnären Hans Krondahl, Brösarp och vävarbetet är utfört av Hemslöjden i Kalmar.
Från början fanns en kammarorgel i kapellet. År 1957 inköptes en åttastämmig piporgel från Olof Hammarberg i Göteborg men den byttes ut i början av 1990-talet mot en en tolvstämmig orgel, tillverkad av Sune Fondell, Ålems orgelverkstad AB.
1983 gjordes en tillbyggnad som fick namnet Sankt Olofsgården. I stora salen finns två konstverk. Dels en tavla skapad av Anita Hedin från Trekanten, med motivet ”Guds kärlek är som stranden”. Dels tre bildvävnader - ”De tre träden” av exilkonstnär Kristina Lokrantz från Mörtfors.
Källor:
Danielsson, J M: Bidrag till en Ljungby kyrkokrönika (Kalmar 1942)
Larsson, Lars-Olof: Den Helige Sigfrid (Växjö 1975)
Ur Ljungbyholms Krönika: Gustaf Lagerquist: S:t Olofs kyrka i Trekanten (Utgiven av Ljungby hembygdsförening 1970)
Ljungbytrakten är en av de tidigaste kristna bygderna i stiftet. Det vittnar runstenen som är inmurad i Ljungby kyrka om. Enligt traditionen var det i vad vi nu kallar södra Möre som den Helige Sigfrid började sin missionsverksamhet.
I början av 1900-talet ansökte Ljungby församling hos biskop Tottie i dåvarande Kalmar stift om att få hålla gudstjänst i Trekanten i norra delen av församlingen. Det beviljades också. Gudstjänster hölls nu i godtemplarlokalen men där var ofta så fullsatt att gudstjänstbesökare fick vända i dörren.
En missionssyförening hade bildats i Trekanten och där väcktes förslaget att avsätta auktionsmedel till ett församlingshus.
I december 1910 sattes det första beloppet för ändamålet in på Sparbanken, 9 kr och 34 öre!
1923 begärde godsägaren Ernst Jeansson, Källtorp, och komministern Anders Karlsson, utredning i frågan hos kyrkostämman. Ritningar och kostnadsförslag skulle infordras. Då hade fonden växt till omkring 10 000 kr.
Stämman biföll deras yrkande. Redan på hösten samma år kunde ärendet behandlas på nytt. Stadsarkitekten Fredrik Olsson i Kalmar hade utarbetat ritningar till en kyrkosal för 300 personer. Till att börja med hade även församlingssal med bostadslägenhet på andra våningen planerats.
Kyrkostämman beslöt enhälligt att ett församlingshus i Trekanten snarast skulle byggas men bara kyrksalen till att börja med.
Kostnaden beräknades till 40 000 kr, varav 10 000 kr redan fanns. Enskilda givare beräknades bidra med 5 000 kr och amorteringslån på 25 000 kr skulle sökas.
En kommitté bestående av godsägaren Ernst Jeansson, Källtorp, handlaren Carl Eliasson, trekanten och lantbrukaren Carl Fredriksson, Källtorp, bildades för att föra frågan vidare. Efter att man fått godkännande från berörda myndigheter antogs byggmästare C J Blomqvist, Nybro, till entreprenör för kyrksalens uppförande. Han hade lämnat det lägsta anbudet på 49 000 kr.
När byggnaden stod färdig invigdes den under högtidliga former av Växjöbiskopen Ludvig Lindberg den 25 november 1925. Församlingssalen var fullsatt och kyrkokören medverkade. Gäster var bl.a. kontraktsprosten Thörn och kyrkoherdar från grannpastoraten.
Biskopen föreslog vid detta tillfälle att Ljungby kapell skulle få namnet S:t Olof. Namnet hade redan under medeltiden burits av ett annat Ljungby kapell som låg i närheten av nuvarande S:t Sigfrids kyrka. Namnförslaget godkändes av Ljungby kyrkostämma.
Många hade bidragit till kapellets tillkomst. Av den slutliga kostnaden på 80 000 kr behövde församlingen inte stå för mer än 28 000 kr. Nämnde Ernst Jeansson och hans hustru Anna stod för det i särklass största bidraget. De skänkte tomten för S:t Olofs kyrka och bekostade dessutom planeringen och den tegelmur som
inhägnar området.
1962 renoverades kapellet. Återinvigningen ägde rum första söndagen i advent och förättades av biskop David Lindqvist. Då hade en orgelläktare uppförts, kyrkbänkarna byggts om och altare, altarrund och predikstol nyanskaffats.
Kyrkvaktmästare John Fredriksson fick motta hederstecken efter 37 års tjänst. I samband med renoveringen beslöts att kapellet i fortsättningen skulle heta S:t Olofs kyrka. Namnet anknyter till den helige Olav, norsk kung i början av 1900-talet, vän till S:t Sigfrid.
Redan från början smyckade ett krucifix det nya kyrkorummet. Gåvan kom från Trekanten kyrkliga ungdomskrets. Detta krucifix hänger nu vid dopfunten.
Altarbordet är tillverkat av sjödränkt ek. Bordet pryds av ett silverkors på ebenholts med en lysande röd treenighetssymbol tillverkad av hovjuvelerare Gunnar Svensson, Kalmar.
Kyrkoklockan fick S:t Olofs kapell 1928. Midsommaraftonen detta år ljöd klockan för första gången, då kyrkvaktmästare John Fredriksson med klockklangen till gudstjänst. Klockan hade gjutits hos K G Bergholtz & Co i Stockholm och bekostades av frivilliga bidrag.
En al secco-målning på fondväggen i koret utfördes 1932 av konstnären Nils Asplund. Sedan 1962 är den täckt av en ny innervägg och 1968 sattes ett nytt altarskåp på plats.
Det har formen av en målad triptyk med motiv från Uppelbarelseboken. Upphovsman är konstnären Sven-Bertil Svensson, Mörbylånga. Altarskåpets huvudmotiv framträder när skåpet öppnats. Det är scenen ur Uppenbarelsebokens fjärde och femte kapitel, där Johannes skildrar hur de tjugofyra äldste faller ner och tillber Honom som sitter på tronen, Han som lever i evigheternas evigheter. På vänstra flygelns insida syns framför de tolv äldste jungfru Maria och längst bak ärkeängeln Gabriel. På högra flygeln står Johannes Döparen främst och ärkeängeln Mikael i bakgrunden.
Under fastan är skåpet enligt traditionen stängt. Då möter kyrkobesökaren ett annat motiv ur bibeln: den fruktansvärda kampen mellan det goda och det onda, med ärkeängeln Mikael och draken som representanter för de båda motsatta makterna.
Dopfunten av trä med dopskål i tenn skänktes av kyrkliga syföreningen
1951. 1968 fick kyrkan krucifixet i järnsmide som hänger i öppningen mellan kor och långhus. Det är utfört av konstnären vid Boda Bruks AB, Eric Höglund.
Altarskåpet som nämnts, krucifixet och malmstakarna, liksom tennstakarna vid dopfunten är donerade av källarmästare Axel Andersson, Trekanten, och hans mor Ragnhild Andersson.
Kyrkan fick en ny prydnad 1970, den bildväv som smyckar väggen bakom predikstolen. Konstnären Hans Krondahl, Brösarp, står för motivet och Hemslöjden i Kalmar har utfört vävarbetet.
Från början fanns en kammarorgel i kapellet. År 1957 inköptes en åttastämmig piporgel från Olof Hammarberg. 1990 beställdes från Sune Fondell, Ålems orgelverkstad AB, en tolvstämmig orgel, eftersom det visade sig att den åttastämmiga inte hade tillräcklig kapacitet.
Redan från början fanns alltså ritningar till en med kyrkan sammanbygd församlingshemsdel men den uppfördes aldrig. Församlingen ägde under en period en före detta ordenslokal i samhället tillsammans med dåvarande Ljungbyholms kommun. Den användes vid syföreningsauktioner och andra arrangemang. Med tiden blev lokalen för trång eftersom den kyrkliga verksamheten växte. Arkitekt Ivar Petersson, Ljungbyholm, anlitades för att planera nybyggnad av församlingslokaler och i maj 1982 fattade kyrkofullmäktige beslut.
Lokaler skulle uppföras på den plats man ursprungligen tänkt sig, i direkt anslutning till kyrkan. En byggnadskommitté bestående av kyrkorådets ordförande Harald Lundberg, Ljungbyholm, dåvarande komminister Birgitta Friberg, Trekanten, och kyrkorådsledamöterna Rigmor Genberg, Ljungbyholm, Kjell Gustafsson och Allan Johansson, Trekanten, fick i uppdrag att verkställa beslutet. Till entreprenör antogs BPA Bygg i Kalmar och 4 september 1983 kunde den nya byggnaden invigas av biskop Sven Lindegård. Den fick namnet Olofsgården.
I Olofsgården finns, förutom en större delbar samlingssal med kök, också rum för barngrupper, konfirmander och ledare. Totalkostnaden för byggnad och inredning uppgick till 1 578 000 kr.
Bl.a. pryder en tavla i applikationsteknik, ”Guds kärlek är som stranden”, utförd av Anita Hedin, Trekanten, samlingssalen. Applikationen har skänkts av kyrkliga syföreningen.
...
När klockan i S:t Olofs kyrktorn ringer, bär ljudet med sig en särskild maning till alla som kan höra klangen. Maningen i inskription på klockans ena sida är hämtad från psalm 163, vers 6 i 1937 års psalmbok. Den lyder:
Giv då Gud, att var vi bo
alltid, när klockorna ringa
samlas vi må i Kristi tro
Herren vårt offer att bringa
hämta i bön hans håvor ned
skåda i hoppet det sabbatsfred
sist frö Guds folk står åter