VAPENHUSET
Vapenhuset är förrum och huvudentré i kyrkans västra del. Idag tror forskare att vapenhusen i våra kyrkor användes som vaktlokaler och förråd av bybefolkningens vapen när ofred hotade.
I Karlskoga kyrkas vapenrum kan man se en “Finnväv” som skänktes år 1973 av konstnären
MaijaLiisa Forss-Heinonen, Ateljé Helmi Vuorelma, Lahti. Här finns också tio målningar
från år 1662 föreställande apostlarna.
BRUDKAMMAREN
Brudkammaren är det rum som dopgäster och brudpar har till sitt förfogande där man kan byta om och vila. I Karlskoga kyrka är rummet möblerat med rokokomöbel och kristallkrona. Här finns också en kassakista från år 1699. Bland de tavlor som dekorerar väggarna finns två oljemålningar föreställande kyrkoherde Nils Kjellin, 1786–1821 och Karl IX. Här finns också ett golvur från slutet av 1700-talet med en speciell historia. Golvuret är nämligen skänkt av stornåda på Valåsen, fru von Hofsten, i syfte att hon skulle kunna se om prästen höll en tillräckligt lång predikan. Utanför brudkammaren finns, toalett, kapprum, bokbord, informationsplats och en minnestavla över församlingens kyrkoherdar.
KYRKORUMMET
Kyrkorummet består av ett långhus med korsarmar som är den del av kyrkan där församlingensitter. Riktningen i långhuset går oftast från väster mot öster där solen går upp. Solen har variten symbol för Gud och Jesus Kristi uppståndelse, och tanken är att kyrkan är vänd mot Gud. På den västra läktaren finns Karlskoga kyrkas stora orgel med 2800 pipor och 41 stämmor. Karlskoga kyrkas allra första orgel invigdes år 1858. Den fick år 1916 lämna plats för ett större instrument med äldre material. Fasaden från år 1858 behölls dock och det är fortfarande denna ursprungliga fasad som omger den nyare orgeln från år 1986 byggd av Walter Thür Orgelbyggen AB, Torshälla. Fjorton stämmor från år 1916 bevarades och ingår i den nya orgeln. I kyrkorummet finns också ett epitafium (en minnestavla) skänkt av familjerna Ysing och Camitz år 1726.
Även predikstolen är skänkt av familjen Camitz på Degernäs år 1774.
KOR
Koret finns längst fram i den östligaste delen av kyrkorummet. Namnet kor kommer av körens traditionella placering. Här finns altaruppsatsen skänkt av Johan Ysing år 1686. Härifrån leds gudstjänsten, och i äldre kyrkor som Karlskoga kyrka är gränsen mellan långhus och kor ofta markerad genom ett galler eller räcke som kallas korskrank. Golvet är oftast också högre än i långhuset. Höjdskillnaden talade om att koret var avsett för prästerna medan församlingen hade sin plats i långhuset. I kyrkor byggda från andra hälften av 1900-talet finns inte den markeringen eller uppdelningen kvar. Här finns tolv korstolar inköpta år 1721 som var avsedda för att användas vid bröllop, biskopsvisitationer och prostmöten. Varje brudpar fick erlägga fyra kopparmynt för att använda dem. Det vänstra korfönstret föreställer Karl IX och det högra Martin Luther. De sattes upp år 1906 och har tillverkats av Stockholms Glasmästeri. Dopfunten i trä och mässing är ett lokalt arbete och gåva från år 1791. Kororgel levererades av Grönlunds Orgelbyggeri AB år 1983. Sammanlagt åtta mässingljuskronor finns i kor- och kyrkorummet varav den allra äldsta inköptes redan år 1672. Ljusbäraren i koret är ett smidesarbete av I. Nilsson, Stigtomta.
SAKRISTIAN
Sakristian är ett förberedelserum för präster och kyrkvärdar.
Målningarna i Karlskoga kyrkas sakristia är utförda direkt på stockarna och framtogs vid restaureringen år 916. De hade då varit täckta av en panel sedan år 1845, varigenom de delvis förstörts av fukt. På den östra väggen ses korsfästelsen och runt om denna bilder ur lidande historien såsom: Korset, Petrus svärd, penningpungen med de trettio silverpenningarna, Judas med snaran om halsen. Vidare ses Jesus begravning, Jesus uppståndelse och himmelsfärden. Norra och södra långväggarna är täckta med bilder av apostlarna. Taket är målat med grekiska kors och de är placerade så att åttakantiga figurer bildas. Korsen är dekorerade med sexuddiga stjärnor och blad. Målningarna torde ha utförts av två franska hovmålare hos Karl IX (liknande finns på Gripsholm).
Lampetter och golvlampor (eldslågor) är tillverkade av Holmströms Konstsmide, Arvika, som även tillverkat lampor och kronor i kyrkan. Möbler från restaureringen år 1946–47.
TAKMÅLNING I KYRKORUMMET
På 1700-talet skrev en präst följande om dessa målningar:
"Alla spännbågarna mötas uti en åttakantsring, här syns en triangel utmärka treeningheten samt A och 0, oändligheten eller snarare gudomen kringstrålad av en sol. Uti molnen framskymta tre änglahuvuden på varje sida och uti den nordöstligaste kupan en man uti röd dräkt (Kristus), mödosamt framgå bärande ett kors. Efter denna framskymta flera korsbärare samt slutligen en svart man, som med en krycka i ena handen, tycks med den andra gripa ett kors. Jag tror att detta föreställer Kristus och hans efterföljare. En hand ut ur skyn räcker en krona över hans huvud, allra nederst ser man ett avgrundsdjur med lejontassar och lejonansikte, samt draksvans. Därefter följa en människa synlig från midjan och naken, omlindad av en orm, samt slutligen en svart man med en fackla i handen. En blixt ut ur skyn ljungar över dessa, där ser man förmodligen satan och hans efterföljare ut i de valv rundade fälten. Under kupan åt söder Jesu dop av Johannes och den nedsvävande duvan, åt norr och nordost ser man bibelspråk. Denna stora valvkupa har fyra triangel-formiga cirkelmålningar, som på mörk botten framställa änglar med språkband".
KLOCKTORNET
Karlskoga kyrka har tre klockor från år 1773 med en sammanlagd vikt av drygt 1200 kg.
Storklockan blev omgjuten 1921 av K G Bergholtz & co i Stockholm.
Texten på en av klockorna lyder:
“Du hop, som utur bergen tvingar en hård metall med
mycken flit, hör till när som metallen klingar och kom,
men icke stenhård hit! Från syndens slagg då hjärtat rena och vis’ i verket, att Du är en kristen, som vår Gud allena och Jesum i Ditt hjärta bär”.
LITEN HISTORIK
Karl IX utfärdade den 1 juli år 1586 en skrivelse för herr Oloff att bli kyrkoherde i Karlskoga.
Befolkningen vid "Möckelns bodar" fick uppdraget att bygga en kyrka. Han försåg dem med virke från sin skog. Kyrkan var mycket liten, tolv meter lång och sex och en halv meter bred med sadeltak och byggd i liggande timmer. Den hade jordgolv. Kyrkan blev färdig i början på 1600-talet och hade en friliggande klockstapel. Bänkar fanns inte; man firade gudstjänst stående.
Under 1600-talet byggdes kyrkan till, bl.a.med läktare. Den äldsta kyrkan byggdes om och blev sakristia. Kyrkan försågs även med torn och den spånkläddes. Spånen hämtades från olika gårdar och fick därför olika former.
År 1705 upptäcktes att kyrkans väggar gick isär och kyrkan var på väg att falla omkull. En ombyggnad fick göras och kyrkan erhöll sin korsform. Det utseendet den då fick har i huvudsak
bibehållits till våra dagar. Nästa renovering gjordes år 1723 då målningarna i kortaket tillkom, troligen av Mäster Tobias och hans gesäller.
År 1774 målades hela kyrkan vit enligt den tidens sed. Vid 1856–57 års renovering fick kyrkan ny stenfot, nya läktare, ny orgel och stag, som sammanband korsarmamas ytterväggar.
År 1891–92 genomgick kyrkan fullständig renovering. Nytt altare, nya bänkar och värmeapparatur
installerades.
År 1916 tillkom centralvärme och källaren under sakristian byggdes och elbelysning leddes in.
År 1946–47 restaurerades kyrkan och de gamla övermålade målningarna i kortaket framtogs delvis och konserverades.
År 1972–73 restaurerades kyrkan åter och fick då nytt korgolv–brädgolv i överensstämmelse med kyrkans karaktär. Bänkarna byggdes om och fick ny färgsättning. Kyrkorummets belysning och anläggning moderniserades samt värdefull inredning restaurerades. Brudkammare och
kapprum inrättades.
År 2015–16 genomfördes en genomgripande in- och utvändig renovering och ombyggnation.
Bland annat installerades nya ledningar för el- och fjärrvärme. Väggar och tak rengjordes och målades och nytt golv i långhuset lades. Bänkarna fick ny färgsättning och nya kor- och
kyrkorumsmattor köptes in. Altarringens beklädnad byttes ut och en källartrapp i sakristian togs bort. I södra korsarmen ersattes kyrkbänkarna med bord och stolar. ett förråd tillkom och nya toaletter samt ett pentry installerades. I norra korsarmen byggdes nya förvaringsskåp för liturgisk klädsel och textilier.
År 2018–19 renoverades och tjärades kyrkans tak.
RUSTAD FÖR FRAMTIDEN
Att Karlskoga kyrka behövt anpassas till verksamheten och tiderna är
inget nytt fenomen, men vi har varit med och skapat en historisk händelse.
Efter nio månader av ombyggnation- och renovering återinvigdes Karlskoga
kyrka den 5 juni 2016.
Karlskoga kyrka alltifrån den äldsta delen från år 1586 är helt byggd av trä.
Kyrkorummet var länge den enda offentliga lokalen i socknen.
I kyrkan lades alltså grunden till den sociala välfärdsbyggnad vi har idag.
Som ortens äldsta byggnad är den ovärderlig i sitt slag.
Som intet annat knyter den samman med oss svunna tider.
Kyrkan är vårt främsta historiska minnesmärke. I sekler har den stått, ett dyrbart arv från våra fäder. I kyrkorummet har våra fäder sina vackraste och högtidligaste minnen.
Vården av kyrkobyggnaden är därför en angelägenhet för oss alla.