Tända gravljus i granris.
Lyssna

Kostnader för begravning

Kostnaderna för en begravning hämtas ofta från två eller tre olika håll – från begravningsavgiften och dödsboet, samt från kyrkoavgiften om den döda personen var medlem i Svenska kyrkan.

Kostnader som kyrkoavgiften täcker

Medlemmar i Svenska kyrkan betalar en kyrkoavgift, även kallad kyrkoskatten. Om den döde tillhörde Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften kostnaderna för: 

  • Präst från Svenska kyrkan
  • Begravningsgudstjänst
  • Kyrka eller kapell
  • Kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
  • Övrig personal vid begravningsgudstjänsten 
  • Processionsbärning av kistan, det vill säga att bära ut kistan och sänka ner den i graven
     

Kostnader som begravningsavgiften täcker

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en årlig begravningsavgift. Begravningsavgiften täcker merparten av kostnaden för nödvändiga praktiska arrangemang i samband med begravningen.

  • Gravplats på allmän kyrkogård eller särskild gravplats i 25 år
  • Gravsättning
  • Vissa transporter av kistan
  • Kremering
  • Lokal för förvaring och visning av stoftet
  • Lokal för begravningsceremoni
  • Begravningsavgiften täcker även anläggning och skötsel samt underhåll av kyrkogårdens allmänna ytor.

 

Kostnader som dödsboet står för

Dödsboets pengar ska först och främst används till begravningen och bekosta det som inte täcks av begravnings- eller kyrkoavgiften. Det kan handla om

  • Kista och eventuell urna
  • Svepning
  • Transport av kistan till lokal för förvaring och visning av den avlidna (bisättningslokal)
  • Dödsannons
  • blommor
  • Förtäring vid begravning eller minnesstund
  • Gravsten
  • Bouppteckning
  • Begravningsbyrå


Om pengarna i dödsboet inte räcker till begravningen kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den som har dött var skriven