Begravningsavgiften används för att säkerställa att det alltid finns lediga gravplatser inom förvaltningsområdet. Den används också till att förvalta begravningsplatser och se till att det finns andra typer av gravskick som minneslundar och särskilda gravplatser för de som tillhör andra trossamfund. Avgiften betalas till den församling, pastorat eller kommun som är huvudman för begravningsverksamheten på orten. Det är Kammarkollegiet som fastställeravgiftssatsen efter förslag från varje huvudman.
Dödsboet efter en person som vid dödsfallet var folkbokförd i Sverige har rätt till vissa tjänster gratis. Dessa tjänster räknas upp i 9 kap. 6 § begravningslagen.
Följande tjänster ingår i begravningsavgiften:
gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år
gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav
transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för gravsättning utanför huvudmannen område, om inte transporten beror på avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatsen
kremering
lokal för förvaring och visning av stoft, samt
lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
Detta får begravningsavgiften inte användas till:
Huvudmannens övriga verksamhet, kista, gravsten, skötsel av den enskilda gravplatsen, religiösa symboler eller ceremonier som till exempel begravningsgudstjänster, klockringning eller ceremoniella bärare.