Orgeln är vårt största musikinstrument och har stor betydelse både för gudstjänstmusiken, och som bärare av en kristen europeisk musiktradition.
Föregångaren är den antika vattenorgeln som uppfanns i Egypten i mitten av 200-talet före Kristus. Den blev populär och spred sig snabbt till det romerska riket där den användes vid underhållning och processioner. Vattenorgeln utvecklades så småningom och försågs med bälgar och fick spridning i Centraleuropa och Norden. Under medeltiden dyker den upp i kyrkorummens kor.
Efter 1600-talet flyttades orglarna till kyrkornas västra del allt eftersom nya och större orglar byggdes. De hade då vidareutvecklats och var både konstruerade och lät ungefär på samma sätt som dagens orglar. I början användes kyrkorglarna troligtvis bara under mässornas ceremonier, men efter reformationen fick de framförallt stödja församlingssången. Idag finns drygt 3000 orglar i våra svenska kyrkor.
I samband med renoveringen 2020–2021 installeras en helt ny orgel, med 26 stämmor fördelade på två manualer och pedal, byggd av den internationellt välrenommerade firman Metzler Orgelbau AG i Schweiz. Orgelns fasad är däremot mycket äldre. Den liksom altaruppsatsen är troligen ritad av Erik Palmstedt och sattes upp 1773.
Då den nya är tyngre än den förra, förstärktes orgelläktaren. Räcket öppnades upp så att ljudet bättre skulle spridas i rummet. Räcket pryds dock fortfarande av en förgylld relief av skulptören Axel Wallenberg, föreställande kyrkomusikens helgon den heliga Cecilia, omgiven av musicerande änglar.