Staden Sölvesborg är troligen anlagd i mitten av 1200-talet. Redan från början kan man ha planerat en stadskyrka på nuvarande plats. Möjligen har här först legat ett enkelt kapell av trä. I slutet av 1200-talet uppfördes koret av tegel med platt tak. Kyrkan är uppförd i spetsbågestil, närmast nordtysk gotik. Som de flesta kyrkor är den orienterad i öst-västlig rikning med koret i öster och tornet i väster. Den har genomgått flera renoveringar, den senaste 1982-1983, då kalkmålningarna rengjordes. Altaret är från medeltiden men flyttades 1905-06 och murades om med gammalt tegel. det är framtill klätt med ett träantemensale (längst ner) med de fyr evangelisterna åtskilda av pilastrar. Altaruppsatsen bär årtalet 1622 och är uppförd i typisk Christian IV-stil. Den består av fyra rikt dekorerade våningar med krön. Huvudvåningen domineras av nattvardsmålningen omgiven av instiftelseorden på latin i två stora fält. Nere till höger ett litet vackert tänkespråk av Durandus de Sancto (c.a 1270-1332), som i översättning blir ungefär "Vi hör Ordet, känner rörelse, vet icke hur, men tror på Herrens närvaro".
Predikstolen av skulpterad ek är samtida med altaruppsatsen d v s början av 1600-talet.
Kalkmålningarna intar en särställning i södra Sveriges medeltida konst. Målningarna - med undantag av ett fåtal från 1906 - är gjorda i början av 1400-talet.
Krucifix i snidat trä är troligtvis samtida med kalkmålningarna.
Stentoftestenen från början av 500-talet i Vapenhuset är en av de märkligaste runstenar i Blekinge.
Den påträffades på en åker ("Stentoften") 1823 vid landsvägen mot Sölve.
Gammalstorps kyrka ligger på en s k ö mitt i odlingslanskapet på Vesan.
Sevärt bl a dopfunt av ek, målad i ekfärg, 8-kantig. Inskrivet i relief "lader smaa born komme till mig" . Funten målades 1690 av Mäster Jon Columbus i Karlskrona.
På norra väggen hänger en tavla föreställande prästfrun Katarina Elfwedahlius, född 1675. Prästfru till tre på varandra följande präster i kyrkan.
Krucifix, rött ländkläde, brunsvart hår och skägg, 1600-talets slut.