Det kan kännas som att framtiden hotas
Att förlora en vän eller anhörig kan vara mycket svårt. Förlusten är ju oåterkallelig. Det kan kännas som att meningen med livet och framtiden vi hoppades på hotas.
Många som sörjer, särskilt vid plötsliga dödsfall, har frågor om varför och hur det kunde hända. Men rationella förklaringar hjälper sällan.
Ibland får vi skuldkänslor
Varje förlust är individuell, eftersom varje relation är unik. Ibland drabbas vi av skuldkänslor, kanske för att vi inte var där när personen dog, eller för att vi inte förhindrade det som hände. Då behöver vi påminna oss om vad vi visste och kunde göra – och inte visste eller kunde göra – i den faktiska situationen.
När vi sörjer kan vi förlora förmågor vi hade tidigare. Minnet kan svikta och känslorna kan överfalla oss. Ibland blir tankarna så skrämmande att vi inte känner igen oss själva.
Sorgen går i vågor
De första timmarna eller dygnet efter att sorgen har drabbat kan vi ha hjälp av våra egna reaktioner. De avlastar något av den kraftiga psykiska och fysiska påfrestning som ett dödsbesked kan innebära. Att få kunskap om omständigheter runt dödsfallet kan hjälpa oss att ta in vad som har hänt, till exempel att få konkreta beskrivningar av hur den sista tiden i livet var.
Efter någon dag brukar det som har hänt bli klarare. Sorgen kan då ta sig olika uttryck i känslor av förlust, saknad, förtvivlan, vrede, utmattning eller psykisk och fysisk smärta. Oron för framtiden och rädsla för det okända kan vara svår.
I sorgens svåraste stunder ställs vi inför att erövra en ny mening med tillvaron, hopp inför framtiden och någorlunda balans i livet. Sorgen är lite som tidvattnets vågor. Vattennivån lyfts, men sjunker sedan tillbaka, för att sedan lyftas igen. Ibland kan vi plötsligt kastas tillbaka till det vi kände de första timmarna eller veckorna efter dödsfallet.
Första året efter förlusten är fyllt av tillfällen då vi måste göra saker för första gången efter dödsfallet. Tiden läker inte sår, men tiden hjälper oss att utveckla nya strategier för att leva, finna hopp och mening.
Så kan du bemästra tillvaron
Det finns inget lätt sätt att sörja på. Det går inte heller att bota sorgen. Men det finns kraft och stöd som kan lindra och hjälpa till att bemästra tillvaron.
1. Håll fast vid rutiner
Det är viktigt att skydda och ta hand om sig i den påfrestning som sorgen innebär. Att hålla fast vid vardagliga rutiner som att äta och sova ger struktur, även om maten kanske inte smakar och sömnen inte ger vila.
2. Ta emot stöd
Det finns en fara i att tänka att ensam är stark. I stället vinner vi på att ta emot stöd när det erbjuds. Det kan handla om människor vi känner som vi kan vara nära, men ibland är det bra att vända sig till någon som står lite utanför ens liv. Det kan till exempel vara en präst eller en diakon, eller en samtalsgrupp i en församling.
3. Lär av barnen
När sorgen blir övermäktig kan vi behöva distrahera oss själva från den, om än bara för en stund. Vi kan lära av barnen, som ofta går in och ur sorgen och glädjen. Man brukar tala om att barn sörjer randigt: de pendlar mellan djupaste förtvivlan för att kort därefter leka och skratta. Det betyder inte att de inte sörjer eller att de har sörjt färdigt, utan att de skyddar sig själva från den kraftiga påverkan som sorgen har.
4. Ta en paus från sorgen
På samma sätt kan det vara bra att ibland ta en paus från sorgen med andra sysslor som kräver tankemässig uppmärksamhet: lösa ett korsord, spela ett spel eller byta däck på bilen.
5. Livet finns kvar
Även om det kan kännas som att livet fortsätter för alla andra, men inte för en själv, så finns livet kvar. När du är redo att delta igen kommer en ny tid när du kan börja uppskatta tillvaron, en tid när du kan le och skratta igen.