Kustens apostel
Johan Samuelsson föddes på Smögen 1854 i en barnaskara av 8. Han var mycket musikalisk och kunde spela dragspel redan vid 10 års ålder. Han brukade spela på ungdomsdanserna. Väckelserörelsen var vid den här tiden mycket stark och snart var alla i familjen utom Johan omvända. Men, när han var 15 år blev även han omvänd.
Johan och sex andra nyomvända pojkar bildade ett bolag och köpte en storsjöbåt som de gav namnet Emanuel. Som fiskare var Johan kvick, djärv och duktig på att navigera, vilket kom väl till pass i hans senare resor och seglatser som evangelist för västkustens missionsförbund. Man skulle kunna säga att Johan var föregångaren till Lennart ”Tarren” Abrahamsson och Elida.
Vid en fiskmarknad i Göteborg 1876 var en mängd båtar samlade vid kajen. Många fiskare från dessa båtar var samlade i Haga missionshus för gudstjänst på söndagen, däribland Johanoch hans blivande fru, Kristina Carlsson. Efter mötets slut gick Johan ned till sin båt och många följde med honom tillbaks, där han tog fram sitt dragspel och spelade och sjöng för dem.
1878 gifte Johan och Kristina sig och de fick 9 barn varav alla utom ett växte upp och blev vuxna. Johan missionerade överallt dit han kom och några år var han frälsningssoldat. Efter att ha missionerat ett antal år fick han en kallelse av Bohusläns missionsförening att resa vissa månader som deras evangelist i länet. Han reste även för en kommitté i Göteborg som gjort till sin uppgift att få evangelium predikat på mörka orter i Bohuslän.
Johan drömde alltid om att få tag på ett stort skepp som kunde rymma hundratals åhörare och till slut hade han samlat in tillräckligt med pengar för att kunna köpa ett stort segelfartyg från Skåne som avriggades och bogserades upp till Bohuslän. Men Johans idé om att bogsera runt skeppet till olika ställen där fiskarna fanns fungerade inte så bra, för nu hade stora delar av fiskeflottan motoriserats och då flyttade de runt hela tiden på olika orter. Men Johan var inte missmodig för det. Några år tidigare hade han byggt ett missionshus på Syd-Koster där han även köpt ett boningshus och upprättat en liten handel. Där tillbringade familjen delar av året när de inte var på Smögen.
Flera gånger kom Johan i kollision med myndigheterna därför att han från sin båt sjöng och spelade och samlade folk omkring sig, både i Göteborg och på andra ställen. En gång utfärdades kyrkorådsförbud för honom i Tossene socken, vilket dock blev upphävdes av Hans Kungliga Majestät, med hjälp av Häradshövding During.
Den 23 april 1908 åkte Johan och familjen till Koster med ångaren Norrviken. Johan sjöng och spelade som vanligt på resan upp till Koster. Ingen anade att detta skulle bli hans sista resa. Då de kom fram till Koster och hade haft ett bönemöte i sitt hus sa han att han skulle gå några ärenden till andra sidan av ön. Någon såg honom falla på vägen och sen var det slut. Han blev 54 år gammal.
Han fördes tillbaks till Smögen och en stor begravning hölls i missionshuset med 175 personer. Kristina kämpade på med sin affär på Smögen och levde tills hon blev 74 år.
Det gick bra för barnen, flera utbildade sig på högskolan i Göteborg.