Victor Samuelsson Sanne levde 1892- 1974.
Victor växte upp i en barnaskara av 7 barn i Kungshamn. År 1901, när Victor var 9 år var han i Kungshamns kyrka på en söndagsgudstjänst. Längst fram i kyrkan var det en stor järnkamin och rökgången gick upp genom taket. Helt plötsligt började röken strömma ned från taket och elden spred sig fort. Det blev en stor uppståndelse i kyrkan, alla ville ut på en gång. Victor, som var så liten, kunde slinka mellan folk och på så sätt komma ut.
Det var svårt att få vatten till släckningsarbetet. Kungshamn hade en brandspruta som man fick pumpa för hand, och även Smögens spruta hämtades. Nästan 500 personer langade sjövatten i hinkar från hamnen och upp till kyrkan. Kyrkan gick inte att rädda utan den brann ned men byggdes upp igen 1904 på samma plats. Skalet stod kvar men allt trä var utbränt.
En söndag 1904 när kyrkan var återuppbyggd inträffade ett jordskalv, detta var den dagen då Victors syster Rosas barn, Julia Persson döptes, därför minns han att det var den 23 oktober. Pastor Henning sa att det var en jordbävning och alla sprang ut ur kyrkan. Men allt gick bra den gången.
När Victor var 9-10 år hade han små jobb vid sidan av skolan. Han gick runt och sålde småbröd för Amanda på ”Rompen”. På den här tiden fanns det en målare som hette Krans, och det blev så bestämt att varje hus skulle ha ett synligt nummer, så Victor målade siffror på små plåtbitar. Dessa gick han sedan runt och sålde för 50 öre styck. När Victor var 11 år var han med på makrillfiske med garnnen.
Vid 18 års ålder började det stora äventyret då Victor åkte över till Amerika via Liverpool. De var 4 personer från Sotenäs varvid en av dem hade varit över i 7 år tidigare och var kapten på en fiskebåt där borta. Så tanken var att han skulle ta med dem till Belmar och att de kunde få arbete där. Men när de kom till Ellis Island var kaptenen spårlöst försvunnen. Det var som ni förstår svårt att göra sig förstådda då de inte kunde ett ord engelska, men de lyckades ta sig till tågstationen och komma på ett tåg till Belmar. Väl där träffade de andra svenskar och snart också kaptenen. De fick jobb på stranden med att montera bottengarn på pålar som de vittjade två gånger per dygn, och fick massor av fisk.
Efter att ha fiskat ett tag flyttade de vidare till Galveston, Texas och började där arbeta på ett mudderverk som hade en kapten från Klädesholmen. Det visade sig vara ett ganska farligt arbete och efter några månader åkte Victor vidare till New York. Under första världskriget blev Victor inkallad i Flottan och fick delta i en del övningar men inte så mycket mer.
När kriget tog slut 1919 åkte Victor hem till gamla Sverige lagom för att fira jul. Väl hemma köpte han en stor julgran som han placerade mitt på torget och sen dess har det alltid funnits en gran där till jul. En bit in på det nya året gick han med på vadfiske efter sill, fisket gick bra och Victor hade med sig sin fina kamera på fisket. En av de bilder han tog prydde Fiskebrödernas konservburkar i mer än 30 år.
Efter att ha varit hemma i 9 månader längtade han tillbaks till det stora landet i väster och åkte således dit igen. Efter ett par år träffade han en flicka, Valborg, de blev kära och gifte sig. Paret fick en dotter, Gloria, som föddes 1925.
På hösten 1938 kom Victor hem till Gravarne igen och startade en ny konservfabrik tillsammans med sina bröder. Den gick bra, men 1940 började det bli oroligt här hemma då tyska båtar ankrade på Hållöfjorden på väg upp för att invadera Norge. Victor bestämde sig för att resa tillbaks till Amerika som kändes mycket säkrare under det brinnande kriget.
Han fick ett brev från Washington som bekräftade att han kunde åka tillbaka igen. De skulle sända en båt till Petsamo i Finland, American-Legion, för att ta över dem som ville hem igen. Han köpte biljett i Göteborg, åkte sen till Stockholm och var där några dagar innan han tog tåget till Haparanda. Det var en salig blandning av människor på tåget, tyskar, finnar, norskar och svenskar, såklart. När de hade lämnat Petsamo och åkt en bit kom norska kronprinsessan Märta och de tre barnen ombord, de hade fått en inbjudan från president Roosevelt. Med på resan var även den kände pianisten Victor Borge, som Victor blev väldigt god vän med. Resan över tog 12 dagar och de var 900 passagerare ombord. Båten lade till i Brooklyn och Victor var hemma på 10 minuter.
Så var det dags att börja arbeta igen och Victor fick arbete med att bygga pirar för flottan. Ett bra och välbetalt jobb. Efter en längre tid flyttade Victor till Florida där klimatet var lite varmare. Där fiskade han en del fisk och hummer, men framför allt byggde han skyskrapor i Miami. Under tiden som byggnadsarbetare där råkade han ut för en hemsk olycka, han föll ner tjugo meter från en ställning och hans arbetskamrater trodde han var död och samlade ihop pengar till begravningen. Han var borta från allt arbete i över två år efter denna arbetsplatsolycka. Lyckligtvis var han medlem i facket, (the union).
År 1954 reste Victor hem med Svenska Amerikalinjens fartyg, Kungsholm, som han beskriver som ett flytande hotell. Det fanns allt ombord på detta fartyg. Väl hemma köpte Victor en fin träsnipa som låg längst ut på bryggan jämte Karl i hagens, och på bryggan hade han flaggspel och amerikanska flaggor. Victor hade tagit över föräldrahemmet nere på Brunnbacken i Gravarne och bodde där fram till sin död 1974. Hans systerson tog över huset efter hans död. Hans barnbarn Liisa (med två i) Mattsson bor i USA med maken Arne på Staten Island.