1. ERICUS.
1550. ContractsProst.
2. MATTHIAS
1556 och 1564
3. JOANNES JONÆ
Hels. 1567. Riksdagsman 1569 och 1571.
Han framträdde flera gånger som riksdagsman under Vasasönernas tid. Han tycks först ha varit anhängare till Erik XIV men avlade 1568 trohetsförsäkran till hertigarna Johan och Karl under deras strider med Erik. Den 31 december samma år fick han mottaga 15 pund spannmål per år som ersättning för den skada han och prästgården lidit av hertigarnas krigsfolk, då de hade läger utanför Stockholm.
Johannes Jonae framträdde senare som en av de präster, vilka underskrev Röda boken 1577. Han hörde också till dem som gillade och underskrev den nya arvföreningen 1590 samt Uppsala mötes beslut 3 år senare.
Men vad har han betytt för Spånga? Enligt det inventarium, som han mottog vid sitt tillträde som kyrkoherde, befann sig prästgården 1564 i ett eländigt skick. Av ett senare sockenprotokoll (daterat 1605) framgår det emellertid att han rustade upp prästgården på ett synnerligen grundligt sätt med nya uthus samt genomförande golv- och takreparationer m. m.
Han var gift med Rakel Hansdotter och hade fem söner, Nils, Jöran, Abraham, Erik och Olof.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
4. JONAS JONÆ
Gillade liturgien 1577. Underskref klerkeriets försegling på arfföreningen 1590 och Ups. Mötes beslut 1593.
5. JONAS HALVARDI
Ångerm. 1598. Såsom Past. I Tibble och Åland underskref han Ups. Mötes beslut 1593. Under hans tid omtalas, att ett signerimåleri från Spånga förevarit i Stockholms StadsCons. En bonde, som besvärades af bölder, hade i en knut borrat tre hål, satt vahret in i hålen och slagit uti, för att blifva qvitt sina bölder. Sedan man såg hans poenitentia, blev han allmänneligen intagen i församlingen. (Stockh. StadsCons. Prot. 1598). Förekommer äfvenledes der som Pastor i Spånga ännu år 1608.
Barn: Johan, Pastor i Dorpt.
6. Mag. NILS EMPORAGNIUS
1602-1604. Se Långtora.
Son af Kyrkoh. Eric Svenonis i Thorsåker. Magister i Greifswald. Kyrkoh. i Spånga 1602. Prot. 1602: ”Mag. N. Emporagrius är tillsagd concensu Capituli, att han må blifva Pastor i Spånga till nestk. vallborgsmessa, efter han hafver i 5 år varut Collega i Gefle schola, sedan hafver han 4 år studerat in Germania och nu sedan 2 ½ år här vid academiam, och låtit sig här bruka ungdomen till godo.” Kyrkoh. i Långtora omkring 1604. Riksdagsman i Örebro 1610. Församl. begärte 1638 hans son Eric till successor. Res.; ”Oansedt att Cons. befruktade, att sådant intet kunde ske utan förargelse, och att det gifver exempel ifrån sig, dock alldenstund fadren är en välförtjent man, den der märkeligen hafver förbättrat prestebordet både till åker och äng stor flit och omkostnad användt på öfverbyggningen i prostgården och kyrkorne med byggning, och eljest sonen D. Ericus nu i 10 år varit hos sin fader utan lägenhet, i den förhoppning, att han, framför någon annan, måtte succedera sin fader, och fördenskull, bevist sig trogen, flitig och skicklig i lärdom och lefverne, kunde intet Cons. subtrahera sin consensum, utan honom meddeltes confirmation derpå; dock skulle sådant härefter icke lätteligen tillåtas, nisi ceteris paribus.”
Död såsom ContractsProst 1642, 75 år gammal.
Barn: Eric, successor; Nils, Rådman i Stockholm; Israel; Christina, g. m. Prosten M. Kolmodin i Simtuna.
7. ABRAHAM BRYNOLPHI
Hels. Stud. 1600. Kyrkoh. 1604. Begärde i Stockholms StadsCons. förhör för en qvinna i Spånga, som anfäktades af djefvulen. Res.: för henne skall
hållas förbön i alla församlingarne. (Stockholms StadsCon. Prot. 1613).
8. ERICUS ER. GÅSE
1631-1644. Se Färentuna. Riksdagsman 1635.
Färentuna: ERIC ER. GÅSE. Kyrkoherde i Spånga 1631. Fick transport hit 1644, emedan hans hustru var en tung qvinna, som brutit benet af sig, och ej kunde uthärda med den stränga gästningen, som var i Spånga. Påkostade enligt Cons. intyg, ”all sin välfärd” på Prestebordet.
Död 1647.
Barn: en dotter.
När Ericus Erici Gåse övertog pastoratet 1631 var prästgården illa medfaren och åkern dåligt brukad.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
9. HAQUNIUS BARTHOLDI
Hels. Född i Jäfversta af Segersta socken. Stud. 1623. Commin. i Bondkyrkan 1641. Opponens vid prestmötet 1644. Kyrkoh. här 1645. Räknade 1650 skafttionden, hvaröfver bönderne så uppretades, att Ä.Bisk. nödgades resa dit, för att ”componera” dem. Riksdagsman 1649. Bevistade provincialmötet i Stockh. 1657. Död 1671.
Barn, som kallade sig Stridsberg: Haquin, Theol. Professor i Lund; en dotter, g.m. Prosten i Tierp Ihering.
…har kyrkoherden stuckit emellan med en notis om en timad sorglig händelse: ”Uti detta år (1666) om Persmässedag blev vår kyrka igenom en häftig ljungeld nederbränd till torn och tak”.
År 1671 avled den verksamme och i hög grad omstridde Haquinus Bartholdi. Han var gift 2 gånger. Första gången med Birgitta Nilsdotter och andra gången med Elisabeth Eriksdotter Gåse, troligen en dotter till företrädaren. Han hade sammanlagt 12 barn. De antog alla namnet Stridsberg efter det gamla namnet på Spånga kyrkoherdeboställe.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
10. OLOAUS JOHANNIS PÅLSK
Fjerdh. Född i Enköping. Stud. 1644. Pvgd 1655 till Adj. i Enköping. Commin. i Veckholm 1659. Kyrkoh. här 1673 emot böndernas vilja. Respondens vid prestmötet s. år. Död 1700.
”Emot böndernas vilja” valdes Olaus Johannis Pålsk till kyrkoherde i Spånga 1673. Orsaken till böndernas motstånd är ej kända. Åtskilliga ståndspersoner var däremot för hans val. Bland dem kan nämnas Magnus Gabriel de la Gardie, vilken rekommenderade honom såväl i brev till ärkebiskopen som till Brita Cruus av Gudhem och Anna Christina Natt och Dag, änka efter riksskattmästaren Gustaf Bonde.
Pålsk var född i Enköping 1626 eller -27 och hade innan han kom till Spånga varit komminister i Veckholm. Även han var en man som höll styvt på ordning och kyrkotukt. ”Böter av Hans i Rinkeby för han drucken somnade kvar i kyrkan efter gudstjänsten – 1 kanna vin och 6 dlr” är ett bland många exempel på efterräkningar för de sockenbor, som ej följde ordningsreglerna.
Otto Pålsk levde till år 1700 och är begravd i Spånga kyrka. Hans gravsten ligger på mittgången i kyrkan.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
11. Mag NICOLAUS PETRI BRÖMS
Upl. Fadren Kyrkoh. i Wendel. Stud 1680. Magister 1697. Pvgd s. år till Huspred. hos Grefvinnan Banér. Kyrkoh. här 1702. Opnens vid prestmötet 1705. Död 2 mars 1708.
Barn: Maria, ogift, njöt fattigdel i Upsala 1749.
Superiet i församlingen var ett problem redan under kyrkoherde Bröms tid i början på 1700-talet. Missbruket var utbrett såväl bland män som kvinnor. Så klagades det t. ex. på sockenstämman år 1702 över Olof Hinderssons hustru i Vällingby, som inte bara hade för vana att överösa sina grannar med ”skamlösa ord” utan även ”sällan eller aldrig kom nökter i kyrkan utan
drucken”. Redan kyrkoherde Pålsk hade ofta varnat henne för ”slikt oväsende”. Nicolaus Bröms ville remittera saken till tinget men inför detta hot veknade församlingsborna och bad för kvinnan, då de hade medömkan över hennes höga ålder och ”det straff som slikt brott följde vore för hennes höga ålder odrägeligit”. Hon skulle i stället ge 8 dlr kmt till kyrkan och göra avbön i sockenstugan. Upprepades emellertid försummelsen ” skulle med henne inte ses igenom fingren”.
En av de äldsta krogarna var Bussenhus, dragontorp under Nälsta, belägen vid Enköpingsvägen straxt intill Spånga kyrka. Här har det ofta gått livligt till enligt protokollen från Sollentuna häradsrätt. År 1744 bodde dragonen Nälstedt på Bussenhus och idkade där lönnkrögeri. Den 9 november detta år blev pliktfälld vid tinget till 10 dlr smt, trots att han åberopade sig på officerarnas tillstånd till försäljningen.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
12. Mag. ANDERS JOH. GAWELHOLM
1708-1716. Se Frötuna.
Anders Gawelholm, född i Gälve 1673. Hans far var krukmakare j. Gadd. Gawelholm blev student 1690, magister 1700 och prästvigdes 1702 till huspredikant hos grevinnan Maria Gustava Gyllenstierna, änka efter Carl Bonde till Björnö. Erhöll i pastoralexamen betyget: cum industria laudatur.
Rekommenderades, förutom av grevinnan Gyllenstierna, av Carl Gustaf Bielke och Arvid Hägerflycht till Spånga-Järfälla, där han blev kyrkoherde genom Karl XII:s fullmakt, daterad i Radoschewicze den 4 juni 1708. Blev kyrkoherde i Frötuna-Rådmansö 1716. Han avled den 12 juli 1718.
Gawelholm var gift med kyrkoherdedottern Britta Andersdotter Litzonia och hade med henne 5 barn. Sonen Anders blev kyrkoherde i Lohärad och Jonas bruksinspektor på Forssbohl.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
År 1710 och 1711 härjades Spånga av pesten. Enligt sockenstämmoprotokoll började den först ”itändas” i Järfälla socken i september förstnämnda år. I oktober hade den spritt sig till Spånga, där sammanlagt 110 personer rycktes bort, bland dem fem kvarvarande av församlingens äldsta sockenfattiga.
Kyrkoherde i Spånga vid pestens utbrott 1711 var Anders Gawelholm. Han fick uppleva en svår tid i socknen. Samma år han tillträdde sin tjänst, år 1709, drabbades landet av den starkaste vintern i mannaminne. ”Kölden var så häftig att många människor fröso ihjäl på vägarna innan de kunde hinna till by. Alla fruktbara trän frösö av i trädgårdarna. Fåglarna funnos ock döda liggiandes av köld, synnerligen vattenfåglar, vilka dock inte funno här i Östersjön någon vak” berättar sockenstämmoprotokollet.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
Mantalslängden för år 1711 upptar 204 personer. (Det var alltså så många som bodde i Spånga vid denna tid.)
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
13. Mag. HENRIC ALANUS
Magister i Åbo 1694. ConRector Scholae i Björneborg 1695. Rector 1703. Kyrkoh. i Ingå i Nyland 1711. Orator vid prestmötet i Åbo 1700 och Conciator 1712. Flydde undan fienden till Sverige och sökte 1716 Wallentuna sacellani, men blef Kyrkoh. här s. år.
Vice Praeses vid Prestmötet 1718. Död 2 maj 1721.
Gift med Elisabeth Thuronius, Kyrkoherdedotter från Kangasala.
14. LARS WESTMAN
Stockh. Pvgd 1697. Lärare vid Barnhuset i Stockh. 1697. Commin. i Bromma 1699. I en inlaga 1716 beskrifver han sina omständigheter på detta sätt: ”Jag vet mig nu ingen råd, att mig och de mina försörja, utan dageligen måste lida en alltför otrolig brist på lifsuppehälle. Uti socknen äro ej flera än 10 bönder, hvilka alla äro fattige, och ganska litet af dem njuter, så att jag under embets-sysslorna alldeles undergår och försmägtar. Inför Gud och Eder Faderl. Högvördighet kan jag tryggt bedyra, det när jag från kyrkan hemkommit, ganska ofta ej haft en beta bröd att lefva af, fastmindre något annat.”
Sammanvigde 1719 olofligen Commin. Arenius i Färentuna med dess kusin, hvarföre han länge var suspenderad, och Cons. Önskade, att han utom Stiftet ville söka sin befordran.
Inlemmade åter 1721 en supplique till Cons. på vers, hvari han beskrifver sina öden. Till prof på innehållet anföras de verser som omtala hungersnöden i Stockh. På 1690-talet, då han hade, såsom prest, mycken befattning med de sjuke:
Visst var jag ock besatt med anfäktningens koppar,
Ej till att undra på, ty jag den första gång
Begrof tutusend och niohundra kroppar,
Med några sextiosju, utaf den hopen mång,
Sen ock tutusend man, och dertill tjugonio
På Olofs Kyrkogård, der vida grafvar var.
Så grym var döden här, alt med sin skarpa lia.
Åt hvilka jag besökt, jag ock begrafvit har m. m.
Kyrkoh. här 1722 genom Kongl. Fullmakt. Gjorde 1728 offentlig afbön på Spånga predikstol, då Söndagen förut 45 communicanter nödgades i brist af vin gå från Nattvarden, hvartill kom, att han på predikstolen utfarit i ”fast svåra och eftertänkeliga expressioner.” Död 28 Sept. 1733.
Gift med Catharina von Brobergen, sedan g. m. successor. Hade med henne fem barn.
15. Mag. LARS HONTHER
Rosl. Född 1701. Fadr. Abraham Honther, Kyrkoh. i Alunda. Stud. 1717. Magister 1731. Pvgd 1733 till Past.Adj i Jacobs församl. Kyrkoh. här 1735. Opponens vid prestmötet 1738 och Concionator 1753. ContractsProst 1745. Död 8 mars 1771, 70 år gammal.
Gift 1. med Catharina von Brobergen, företredarens enka; 2. m. Maria Elisab, von Vegesach.
Skrifter: Likpred. Öfver Rådmannen i Stockh. C. Scherping. Stockh. 1756. – Dito öfver Kammarh. O. Adlerberg. Ib. 1757.
Under nådeåren efter Lars Westman tjänstgjorde Lars Honter som kyrkoherde i Spånga. Han tillhörde en gammal prästsläkt. Fadern, Abraham Honter, var kyrkoherde i Alunda och detsamma hade varit fallet med dennes far, farfar och farfarsfar. Lars Honter gifte sig, som tidigare nämnts, första gången med företrädarens änka, Catharina von Brobergen.
Efter kyrkovalet 1735 ägnade sig Lars Honter med kraft och energi åt pastoratets angelägenheter. Under hans tid tillkom den första fattigstugan. Han var även mån om barnens undervisning. Någon riktig skola kom dock inte i gång under hans tid – utan man nöjde sig med ett provisoriskt inrättat skolrum i fattigstugan. Över huvud taget har man ett intryck av sjudande liv och verksamhet i Spånga under hans tid. Prästgården och kyrkogårdsmuren förbättrades, ett nytt torn till kyrkan byggdes – för att blott nämna ett par av de viktigaste förbättringarna.
Lars Honter avled under missväxtåret 1771 vid 70 års ålder.
1740 var antal mantalsskrivna i Spånga 363.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
16. CARL JOHAN FAST
Stockh. Född 25 Jan. 1711. Fadr. Kyrkoh. i Wada. Stud. 1728. Pvgd 1736. Commin. i Danmark 1738. Respondens vid prestmötet 1746. Kyrkoh. i Wiksta 1753. Led der mångfaldiga olyckor genom vattuflöd, missväxt, kreaturs störtande m. m. Conconiator vid prestmötet 1769. Prost s. år. Kyrkoh. här 1772. Död 25 Dec. 1774. Erhöll belöning af Vetenskaps.Acad. 1766 för sin afhandling om skogarnes vårdande, hvilken dock ej trycktes.
Gift med Wendla Sophia Rodde, död 73 år gammal.
Barn: Nils, Commin. i Danmark; Carl; Maria Sophia; Greta Brita, g. m. efterträdaren; Gunnilla, död ogift.
17. Mag. ISAC SOLANDER
Rosl. Född 19 mars 1739. Stud. 1747. Pvgd 1761 till Huspred. hos FältMarsk. Baron von Ungern Sternberg, E. Ord. Esqu. Predikant vid LifRegementet 1762. Magister 1764. Kyrkoh. här 1775. Död 8 april 1780.
Gift 1777 med Greta Brita Fast, den förres dotter.
Barn: en dotter.
18. JONAS BOSTRÖM
Gestr. Född 28 Oct. 1729. Bondeson från Hedesunda. Stud. 1752. Pvgd 29 juli 1760. HospitalsPredikant och Scholmäst. i Weckholm 1762. Commin. här 1769. Sökte 1780 pastoratet här, uteslöts från förslaget af Cons., men erhöll genom klagomål första rummet. Erhöll församlingens kallelse och fick fullmakt 6 Nov. 1780.
Död 26 Oct. 1795.
Gift med Margareta Dorothea Grahl, dotter af Kyrkoh. Jacob Gral i Askersunds Landsförsamling. Barn: Jacob, Inspektor, flyttade till Finland; Jonas Eric, Arrendator, Frederic (Gustaf Adolf?) Qvartermästare vid LifReg. Flera döde i barndomen.
19. Mag. Lars Lindström
Född i Skepptuna 1743. Fadr. Länsman. Stud. 1762. Magister 1770. Pvgd 25 juni s. år. Vic. Collega vid Trivialscholan i Stockh. 5 Oct. S. år. min. vid Storkyrkoförsaml. 28 Sept 1777. Kyrkoh. här 14 Juni 1796. Prost 30 Mars 1803. Död 24 Nov. 1809. Likpredikan af Doct. Hachenburg är tryckt.
Gift med Charlotta Wäström. Barn: Maria Charlotta, f. 1788, g. m. Kyrkoh. Schillén i Tibble. Anna Sophia, f. 1790, g. m. Prosten Hammarstedt i Tibble.
20. OLOF BJÖRKMAN
Upl. Född i Dahlby 20 Jan. 1759. Fadr. Landthushållare. Stud. 1777. Pvgd 14 Dec. 1783. Commin. vid H. Trefald. förs. 15 Juli 1791. Past.Ex. 15 Febr. 1797. Respondens vid prestmötet s. år och Notarius vid dito 1802. Vice Pastors fullm. 2 Oct. 1805. Kyrkoh. här 27 Juni 1810. Vice ContractsProst 4 Maj 1812. Ordin. Dito 4 Juni 1813. Erhöll på beg. derifrån afsked i Mars 1842. Ogift.
År 1810 var Spångas invånarantal 780.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
Nr 1-20 ovan där inget annat anges,
Källa: Upsala ärkestifts herdaminne / [Joh. Er. Fant, Aug. Th. Låstbom].
Fant, Johan Eric, 1815-1869 (författare)
Låstbom, August Theodor, 1815-1845 (författare)
Alternativt namn: Låstbom, Aug. Th. (August Theodor), 1815-1845
Fant, Andreas Michael, 1763-1813 (författare)
Svenska kyrkan. Uppsala stift (medarbetare)
Publicerad: Upsala : Wahlström & Låstbom, 1842-1845
Svenska 3 vol.
21. LARS VILHELM LÖHMAN
Kyrkoherde i Spånga 1849-1869
Född 6/8 1803, död 23/10 1869. Son till Anders Vilhelm Niclas Löhman och Ulrika Sofia Berg. Make till Josefina Elisabeth Berndtsson. Far till Sofia
Elisabet Löhman; Maria Vilhelmina Löhman och Elma Josefina Löhman.
Källa: www.geni.com/people/Lars-Löhman/6000000008496908571
Lars Wilhelm Löhman föddes den 6 augusti 1803 i Kronospinnhusförsamlingen i Stockholm där fadern varit kyrkoherde. Fadern blev året efter sonens födelse kyrkoherde i Gnarp i Hälsingland, där Lars Wilhelm växte upp. Han tog studentexamen 1821 och prästvigdes 1826. År 1838 blev han komminister i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
År 1840 blev han ledamot av Samfundet pro fide et christianismo. Han var fullmäktig i Riksgäldskontoret 1844-1845 och 1848-1851. År 1849 valdes han till kyrkoherde i Spånga-Järfälla med stor röstövervikt. Avancerade till prost 1854 och var kontraktsprost 1858- 1869. Han avled 1869.
L. W. Löhman var en mångsidig person med starka kulturella intressen. Sina första predikningar höll han redan som gymnasist för sina kära Gnarpsbönder och de behöll honom också i kär hågkomst ej minst i hans egenskap av son till deras gamla vördade prost. Då Gnarps pastorat år 1849 blev ledigt skickades en deputation till Stockholm för att bedja honom, som dock redan innehade förslag till Spånga, att komma dit upp.
-Löhman hade haft för avsikt att disputera för fil. Doktorsgrad – och hade
redan tenterat i flera ämnen – då han fick lov att avbryta studierna p.g.a ett svårt hjärtlidande och dessutom angreps av en svår ögonsjukdom.
Innan han tillträdde tjänsten som komminister i Adolf Fredrik hade han upprättat en privatskola i Stockholm. Han tog också emot pensionärer i sitt hem, vilka han handledde i deras studier. Bland dessa kan nämnas en son till C. J. L. Almquist. Den sistnämnde var gammal, god vän till Löhman som beundrade hans genialiska personlighet och tidigare författarskap. Almquists senare utveckling och fall gick Löhman mycket hårt till sinnet.
Han hade nämligen under uppsalatiden blivit starkt engagerad av de litterära strömningar, som gjorde sig gällande där och han hade själv poetiska anlag. Ända till de sista åren av sitt liv följde han de frågor som rörde religion, politik och litteratur. Han gav även själv ut en rad dikter.
-Löhman tycks ha varit en mycket uppskattad och behaglig sällskapsmänniska, som förenade ett djupt allvar med humoristiskt och glättigt lynne. Mest av allt älskade han dock sitt prästerliga kall. På anmodan av Stockholms prästsällskap författade han de verser som avsjöngs för Johan Olof Wallin efter dennes utnämning till ärkebiskop 1837.
I Spånga fick Löhman kämpa med svårigheter av mångahanda slag. Genom sina trogna bemödanden blev han älskad av många och aktad av alla församlingsbor.
Både Spånga och Järfälla kyrkor reparerades under hans tid och försågs med nya orglar.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
Lars Vilhelm Löhman var författare och efter hans död gavs ut: Dikter och dagboksanteckningar. Ur förordet: ”Enligt den hädangångne författarens egen önskan skulle först efter hans död hans litterära qvarlåtenskap i utdrag lemnas i allmänhetens händer; och det är denna önskan hans efterlemnade vänner nu härmed uppfylla.”
I egenskap af skald tillhörde Löhman egentligen det tidskifte af vår litteraturhistoria som man benämnt det ”romantiska” eller den s. k. ”nya skolans”. Dess blomstring inträffade samtidigt med hans egen första ungdom, med den första utvecklingen af hans egna poetiska anlag.”
Källa: https://litteraturbanken.se/författare/LöhmanLV/titlar
22. AXEL HERMAN MÖLLER
Kyrkoherde i Spånga 1870-1874
Axel Herman Möller föddes i Sabbatsbergs fattighus-församling den 18 februari 1813. Fadern var kontraktsprost. Möller blev student 1832, prästvigdes 1836 och blev skolmästare i Roslags-Bro 1837-40. Pastoralexamen 1844. Han blev skollärare i Spånga 1850, komminister i församlingen 1853. Vid valet erhöll han alla avgivna röster. Han blev kyrkoherde i Spånga-Järfälla 1870 och tillträdde 1873. -Möller karakteriseras som en aktningsvärd och oförvitlig person. Han levde emellertid under tryckta ekonomiska förhållanden och var till sin natur
sluten och otillgänglig. Det vilade därför något tungsint över hela hans personlighet. Han var emellertid i grunden välvillig. Genom de ovan nämnda egenskaperna blev han tyvärr mindre erkänd än han förtjänade. Han bekymrade sig mycket om de vanlottade i samhället och stödde dem både i handling och med sin varma medkänsla. Led under sina sista år av en svårartad svulst, som ej gick att operera.
Han var gift med Aurora Lundewall och hade 2 söner: Benedictus Herman, vilken dog som barn, samt Axel Gottfrid, senare stationsskrivare.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
23. JOHAN HENRIK ROBBERT
Kyrkoherde i Spånga 1874-1884
Född 26/7 1814 i Ununge, Uppland. Student 1836; prästvigd 5/3 1841; skolmästare i Tuna (Uppland) 10/9 1845, tillträdde 1847; pastoralexamen 19/4 1847; komminister i Håtuna och Håbo-Tibble 29/8 1859, tillträdde 1861; kyrkoherde i Vätö 29/7 1867, tillträdde 1869; vald till kyrkoherde i Spånga-Järfälla 30/9 1874 med 47,685/4494 röster mot medtävlarnas 28,580/963 och 0 resp; fullmakt 5/10 1874, tillträdde 5/7 1875; död 22/10 1884; gift 19/6 med Julia Susanna Svanberg;
barn; Jöns Johan Adam, Maria Elisabeth, Anna Susanna, Otto Vilhelm och Adolf Fredrik;
24. FREDRIK REINHOLD HEDLUND
Kyrkoherde i Spånga 1885-1895
F. i Lillkyrka, Upps. län 1844 21/1. Stud. i Upps. 68. Prv 71; kommin. i Österåker 72; kyrkoh. i Rogsta 79 o. i Spånga 85; kyrkoherde i Väster-Löfsta 93; kontr.-prost 96. Utg. Några ord om Nohrborg såsom predikant samt predikoutkast.
Källa: Svenskt porträttgalleri /
X:1 Prästerskapet i Uppsala ärkestift med Stockholms stad (biografier af Albin Hildebrand)
(1895-1913) Author: Albin Hildebrand
Han tillträdde kyrkoherdebefattningen i Spånga-Järfälla 1887. Han blev landstingsman 1889 samt var ledamot av Svenska Bibelsällskapet. Det var under hans tid, som den nya huvudbyggnaden vid Spånga uppfördes 1890-1891.
-Jordbruket vid prästgården sköttes under hans tid av arrendatorn A. G. Nyberg. Hedlund hade i sitt hushåll 5 pigor och 13 drängar. -År 1895 tillträdde han kyrkoherdebefattningen i Västerlövsta och Enåker. År 1896 blev han kontraktsprost i Fjärdhundra södra kontrakt. Han blev ledamot av Vasaordern 1901. Avled den 7 maj 1915.
Han var gift med Emma Sofia Johansson och hade barnen: Karl Fredrik Samuel, Ernst Gustaf Johannes, Anna Emma Gustava, Ester Maria, Knut Rikard, Edit Augusta och Hulda Sofia Teresia.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
25. OLOF GUSTAF SYLVÉN
Studentexamen 1861, teor.teol.ex. 1866, prakt, teol.ex. och prästv. s. å., pastoralex. 1870, kommin. i Sparrsätra och Bred 1868, kyrkoherde i Voxna 1879, kyrkoherde i Harbo 1884. Kontraktsprost i Norra Fjerdhundra kontrakt 1885, kyrkoherde i Spånga och Jerfälla 1894, kontraktsprost i Roslags vestra kontrakt 1898. Af Sala stads förs. uppförd i 2:dra rummet a kyrkoherdeförslaget 1879.
Källa: Svenskt porträttgalleri /
X:1 Prästerskapet i Uppsala ärkestift med Stockholms stad (biografier af Albin Hildebrand)
(1895-1913) Author: Albin Hildebrand
26. JOHAN VIKTOR THORDEMAN
Kyrkoherde i Spånga-Järfälla pastorat 1910-1916. Född 2/11 1849 i Enköping; student 1869; teoretisk teologisk examen 15/9 1873; praktisk teologisk examen 26/5 1874; vikarierande lärare vid Enköpings
elementarläroverk höstterminen 1869 och läsåret 1870-71; prästvigd 31/5 1874; kapellpredikant vid Katrineberg 14/8 1876; komminister i Västerlövsta och Enåker 28/4 1879; tillträdde 1/10 samma år; disputationsprov inför domkapitlet 24/9 1887; kyrkoherde i Ununge-Edsbro 1/9 1888, tillträdde 1889; kontraktsprost i Närdinghundra kontrakt 4/4 1896; ledamot av Vasaordern 1903; vald till kyrkoherde i Spånga-Järfälla 19/9 1909 med 11.900 röster mot medtävlarnas 95 och 0 resp; utnämnd 9/10 1909 och tillträdde 1910; död 24/5 1916; gift 1 14/7 1881 med Anna Augusta Jancke; barn Sigge Johan Jancke; gift 2 17/9 med Maria Hildegard Aurora Nerén; barn: Bror Johan Nerén, Karl Johan Nerén, Anders Johan Nerén, Brita Johanna Aurora Nerén och Bengt Johan Nerén.
Källa: Järfällaboken 1957, sid 168
27. OSCAR FREDRIK VILHELM BUSCH
Kyrkoherde i Spånga 1918-1938
F. i Stockholm 1868 27/3. Stud. i Upps. 89. Prv. 97; komminister o. v. pastor i Hagby 98.
Källa: Svenskt porträttgalleri /
X:1 Prästerskapet i Uppsala ärkestift med Stockholms stad (biografier af Albin Hildebrand)
(1895-1913) Author: Albin Hildebrand
Oskar Busch föddes den 27 mars 1868 i S:a Gertruds församling i Stockholm. Han blev student 1889, avlade teologisk filosofisk examen 1896, praktisk teologisk examen 1897 samt prästvigdes samma år. Han blev komminister i Hagby 1898 och valdes till komminister i Spånga-Järfälla 1911 samt tillträdde 1912. Valdes till kyrkoherde i Spånga-Järfälla efter kallelse som fjärde provpredikant 1917 med 736 röster mot de tre medtävlarnas 7, 6, och 1 resp. Tillträdde tjänsten den 1 maj samma år. Han blev kyrkoherde emeritus 1938 och avled den 4 juni 1945.
-Han var gift med Ada Eugenia Lagergren. De hade barnen: Brita, Olle, och Lasse.
-Busch utgav av trycket följande skrifter: Lågan, Stockholm 1922; Spelet, Stockholm 1923; Hebron, Gammaltestament- liga bilder, Stockholm 1923.
Källa: Spånga Sockens Historia, Uppsala 1967
28. AXEL HADAR GEWALLI
Axel Hadar Gewalli, född 14 januari 1887 i Eskilstuna, Södermanlands län, död 15 juni 1945 i Spånga församling, Stockholms län, var en svensk präst och kyrkoherde.
Gewalli, som var uppvuxen i Gävle, tog studentexamen på Fjellstedska skolan i Uppsala 1909 och teol.kand.examen på Uppsala universitet 1916. Han blev komminister i Spånga församling för Hässelby villastad 1918 med gudstjänst i skolan, komminister i Sundbybergs församling för Duvbo kyrka 1927 samt kyrkoherde i Spånga församling 1939-1945.
Axel Gewalli var nykterhetsvän och engagerad i kommunal-politiken.
Axel Gewalli var gift med Constance (född Törnkvist). Barn: Nils, Anna-Lisa (gift Skough), Lars och Ingrid, (gift Hjertén).
Källa. Wikipedia november 2022
29. KARL ÅKE HERMAN ZETTERBERG
Kyrkoherde i Spånga 1946-1958
Karl Åke Herman Zetterberg, född 30 augusti 1908 i Lund, död 24 augusti 1985 i Maria Magdalena församling Stockholms län, var en svensk politiker (socialdemokrat) och präst.
Åke Zetterberg invaldes till riksdagen vid nyvalet 1958 och tog inträde som ledamot i andra kammaren samma år. Han var pastor primarius i dåvarande Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Åke Zetterberg ingick i den tvärpolitiska organisationen KSA - Kristet Samhällsansvar - en organisation som ville arbeta för att få in fler kristna ledamöter i Sveriges Riksdag. Till initiativtagarna och till de drivande i denna organisation hörde "pingstledaren" Lewi Pethrus med flera representanter från andra partier.
Åke Zetterberg var också ordförande i Broderskapsrörelsen, organisationen för kristna socialdemokrater, och hörde till dem som tog initiativ till Nobelpriset till Martin Luther King 1964. Enprocentsmålet för biståndet antogs av riksdagen 1962, en fråga där Broderskapsrörelsen och Zetterberg hade varit mycket aktiva. Han var ledamot av flera utredningar om kyrka-statfrågan och hörde till de få präster som aktivt drev frågan om att frigöra svenska kyrkan från staten. Som pastor primarius var han också en av de präster som den 10 april 1960 deltog i vigningen av de första kvinnliga prästerna i Storkyrkan.
I januari 1967 drabbades Zetterberg av en stroke som innebar att hans samhällsgärning tog ett abrupt slut.
Åke Zetterberg var gift med Ann-Louise Zetterberg (född Holmgren 1909). Han var far till fem barn, däribland politikern Eva Zetterberg och Olle Zetterberg, och farfar till skådespelaren och politikern Hanna Zetterberg. Makarna Zetterberg är begravda på Spånga kyrkogård.
Källa: Wikipedia November 2022
30. TORBJÖRN RICHARD WIKMARK
Kyrkoherde i Spånga 1959-1969
Bromma kontrakt - Spånga
T.K, LNO, 02 (59) 62.
Källa: Sveriges statskalender 1963 (runeberg.org/statskal/1963/0788.html
Wikmark, Torbjörn R, fd kyrkoherde, Sthlm, f i Högbo, Gävleb l, 020901 av komminister Rickhard W och Maria, f Skårman. Teol kand o pröstvigd 26, kyrkoadj Hökhuvud 26, Bollnäs 28, Johannes förs Sthlm 33-46, komminister Matteus förs 46-59, kyrkoh Spånga 59-69.
Lär Beskowska sk 31-46, Sthlms hdlsmellansk 31-44.
Gm 38 folkskollär Inga Zetterberg, f 11, dtr t underinsp Carl Z o Debora, f Ohlsson.
Källa: Vem är det: Svensk biografisk handbok 1985 runeberg.org/vemardet/1985/1193.html
31. AXEL YNGVE FRYKHOLM
Kyrkoherde i Spånga 1969-1983. Den siste kyrkoherden som bodde i Spånga prästgård.
FRYKHOLM, A YNGVE, kyrkoherde, Fagersta, f i Madras, S Indien1/2 17 av missionär, teol lic Harald F och Gertrud Lange.
Fil kand Upps 38, teol kand 41, tf kyrkoadj Upps domkyrkoförs 42, bitr gen:sekr internat studenthj Genève 42-47, rådg f utb:fråg Unesco Tyskl 46, bitr ledare Kyrkornas världsråds ekumen inst Bossey Schweiz 47, Sv kyrkans mission Sydind 48-58, ledare dess brunnsborrn:- projekt 53-58, tf kyrkoherde Klinte 59-60, kyrkoherde i Västanfors förs Fagersta sedan 61.
-Led beredn f internat bist:fråg 61-62, utsk f stip:mottagn NIB, ordf kyrkoråd 61, ungd:råd, medl Rotary. -Skr: Viruntali (relig drama på tamil, 56), Vatten ur torrt land (60), Biblar och brunnar (61), ch:red tamiltidn Arunodhayam 57. -Hobby: musik.
Gift 43 m Ulla Eriksson f 18, dtr t dir Karl-Gustaf E och Ruth Carlsson. -Barn: Bo f 44, Eva f 46, Lars f 48, Annika f 50, Sylvia f 57.
Källa: Vem är vem? / Svealand utom Stor-Stockholm 1964 http://runeberg.org/vemarvem/svea64/0285.html
32. CLAES FREDRIC BOLLING
Född 12/10 1929, död 13/8 2018. Kyrkoherde i Spånga 1983-1994.
Kerstin Lindqvist, präst Sverige kyrkoherde och Claes Bolling, präst Sverige kyrkoherde gifter sig i Storkyrkan 21 augusti 1965. Det är första gången i Sverige som två präster gifter sig med varandra.
33. KURT GEORG SUNDÉN
Kyrkoherde i Spånga församling 1994-2009 samt i Spånga-Kista församling 2010-2011
Kyrkoherde då Svenska kyrkan skildes från staten 1 januari 2000 och blev ett självständigt trossamfund.
34. GUNNAR TINGSTRÖM
Kyrkoherde i Spånga-Kista församling 2012-2015