Att fasta betyder inte alltid att du avstår från att äta utan det kan vara något annat du väljer att avstå ifrån under en tid. Kanske något som du känner får för mycket fokus i ditt liv. Du kan välja att titta mindre på TV, att inte äta godis eller att avstå från alkohol eller kött. En kristen fasta kan också handla om att avstå från något för att spara pengar. Pengarna kan sedan gå till någon som behöver dem bättre än vad du gör. Du kan kanske åka lokaltrafik i stället för att köra bil till och från jobbet? Pengarna du sparar på minskade bränslekostnader och vägtullar kan du skänka till Act Svenska kyrkans fasteinsamling.
Fastan före påsk är den största fastan i vår kyrka, men det finns flera olika fastedagar. Advent är en annan fastetid. I en del kristna traditioner fastar man på onsdagar och fredagar varje vecka.
Årets största fasta i kristendomen börjar på askonsdagen, knappt sju veckor före påsk. I år ligger askonsdagen den 21 februari. Då är du välkommen till kyrkan på askonsdagsmässa. Där kan de som vill få ett kors av aska tecknat i pannan. I Kista kyrka erbjuder vi Drop in-aska hela eftermiddagen.
Fastan inleds alltid på en onsdag, men inte på samma datum varje år. Det är påskdagen som styr när fastan inleds. Och vilken dag påskdagen firas olika år kan variera mellan 22 mars och 25 april. Datumet styrs av att det ska vara den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Den sista veckan i fastan kallas för stilla veckan, eller passionsveckan. På söndagen har vi palmsöndagen och i slutet av veckan är det skärtorsdag och långfredag.
Fastan avslutas på påskafton. Fastan är 40 dagar lång och den bryts varje söndag. Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan.
Under fastan före påsk är färgerna i kyrkan blå eller lila. Det syns till exempel på prästens kläder och på altaret. Den lila eller blå färgen står för fasta och bot, det vill säga att ångra sig och erkänna sina fel, få Guds förlåtelse och gottgöra de fel vi gjort.