Det började med att Gunilla Simes och Ingela Thor besökte Utmarksmuseet i norra Värmland för några år sedan och tittade på Pilgrimstapeten som skildrar Pilgrimsleden från Hammarö till Trondheim.
– Den är helt fantastisk och gjord av 10 kvinnor från Värmland och Norge. Vi blev så inspirerade att vi bestämde oss för att åka ner till Frankrike och titta på Bayeuxtapeten, som är broderad av kvinnor i Normandie under åren 1067–1076. Den är 70 m lång och skildrar slaget vid Hastings. Troligen var det en eller flera män som designade, väl förtrogna med krigskonst. Men det var kvinnor som broderade efter deras ritningar, säger Gunilla Simes.
– Det var väldigt berörande hur de här kvinnorna hade berättat en historia, bevarad för eftervärlden, med broderade stygn. Att man tillsammans kan åstadkomma något så stort som bildar ett historiskt dokument, fortsätter Ingela Thor.
På vägen hem till Borlänge talade de om möjligheten att göra något liknande. Att berätta historier om livets små och stora ting som också skulle spegla vår tid.
Gunilla Simes och Ingela Thor, som arbetat med lera och konsthantverk i många år, bjöd in hantverkande vänner och bekanta till sin ateljé i Romme och de fångade upp tråden.
– Vi gick då en kurs i rakubränning på en folkhögskola i Eskilstuna och flera av de andra eleverna blev också entusiastiska. Snart spred sig ryktet och många ville vara med!
Kattis K Hofvander, länshemslöjdskonsulent i Dalarna, blev tidigt involverad i projektet som också blev ett integrationsprojekt präglat av mångfald, berättar Gunilla och Ingela.
Kriterierna var desamma för alla. Varje kvinna fick berätta sin historia i ullgarn på ett tygstycke av bomull – 50 centimeter brett och 70 centimeter högt, därefter har broderierna monterats ihop sida vid sida till en 38 meter lång berättelse. Broderistygnen som använts är bayeauxstygn, kedjestygn eller annat valfritt stygn.
Med tiden blev det alltså 82 kvinnor som illustrerat delar av sitt liv. Några röda trådar som går igenom Tunatapeten är familjen, miljöfrågor, politik, integration, religion, hantverk och djur. Flera av kvinnorna berättar också om deras platser här på jorden där de funnit sina tyngd- och vilopunkter.
För Gulli Hughes är det Romme, Isle of Lewis, Jokkmok och Inkaleden i Peru som hon också illustrerar med broderade bilder.
– Vi bjöd in både kvinnor och män, men det var ingen man som svarade an på inbjudan. Genom tiderna är det också männen som har skrivit historien, kvinnornas har inte fått samma utrymme. Tunatapeten är varje kvinnas berättelse och den tar bokstavligen plats.
– För varje gång du tittar på den hittar du dessutom nya detaljer, säger Ingela.
I mitt liv är du en viktig bit, står det med broderade stygn på en av bonaderna. Under orden syns en hårfläta med en kropp som mynnar ut i ett pussel. Man behöver inte vara helt lika för att passa ihop. Ibland räcker det att en sida av dig, passar med en sida av mig, har Malin J Gustafsson skrivit som en kommentar till sin bonad.
Fayza Badal har broderat en lalish som är en helig byggnad och som ligger bredvid hennes hus ”hemma i Irak.”
Ingela och Gunilla har själva bidragit. Gunillas tapetbit visar glimtar ur hennes liv som haft betydelse.
– Broderandet har väckt tankar av existentiell karaktär, vad är viktigt i mitt liv? Vad jag vill jag berätta? Att brodera är dessutom en lustfylld sysselsättning och i det närmaste beroendeframkallande, säger hon och tillägger att de existentiella frågorna går igen i flera av bilderna. Högt och lågt ramas in av mjuka värden.
Ingelas tapetbit speglar politiskt arbete – kampen för solidaritet och jämställdhet och kärleken till familjen. Där finns också Leonard Cohens poetiska rader ”There is a crack in everything. That´s how the light gets in” från låten Anthem.
– Livet är inte alltid enkelt men det finns ofta ett ljus i tunneln, säger hon.
Tunatapeten visades för första gången på mässan Folk och kultur i Eskilstuna 2019 och har sedan dess ställts ut i bland andra Engelbrektskyrkan och Huskvarna kyrka.
– De hade tema livsberättelser i anslutning till samtalskvällar och predikningar som utgick från livsberättelser i Bibeln. Och människan har ju berättat sin historia i alla tider. Från hällristningar och runstenar till dagens bloggare och influencers, säger Gunilla och Ingela.
Vad har Tunatapeten betytt för kvinnorna som medverkar?
– Stolthet och glädje. Vi lägger regelbundet ut bilder och texter på vår instagramsida vilket uppskattas, säger Gunilla.
– Det finns ett stort sug efter att göra saker tillsammans och vi har startat ett stickcafé på biblioteket i Borlänge. Intresset för broderi och hantverk bara växer, jag tror det handlar om en längtan efter stillhet. Pulsen går dessutom ner när du stickar, har forskning visat.
Samtalen kommer naturligt när du handarbetar, du blir nyfiken på andras arbete och så blir det ofarligt att närma sig, avslutar Ingela.
Text: Ann Thörnblad