Att barn vid dopet får faddrar eller gudföräldrar är en mycket gammal tradition. Länge hade fadderskapet en juridisk funktion, men så är det inte längre. Att vara fadder är att vara en viktig vuxen och att finnas där som ett extra stöd under barnets uppväxt. Dopfadder är man sedan för resten av livet.
Som förälder väljer du om ditt barn ska ha någon fadder eller faddrar. Fundera gärna över fadderskapet och prata med den/de tilltänkta så att ni är överens om vad fadderskapet innebär. Här kan även prästen hjälpa till.
Det går inte att lägga till eller ta bort faddrar.
Det finns bara en enda regel för att kunna bli fadder och det är att man själv är döpt.
Under dopgudstjänsten medverkar ofta faddern, till exempel genom att läsa en text, be en bön, tända dopljuset eller bära fram barnet.
En trevlig tradition kan också vara att fira dopdagen tillsammans med barnet och familjen.
Faddern finns inte antecknad hos någon svensk myndighet, utan skrivs in i Svenska kyrkans dopbok endast med namn och dopdatum.
Vuxen kan också välja fadder
Väljer du som ung eller vuxen att döpas kan du också välja en fadder inför ditt dop - en person som du finner stöd hos och som du kan tala med om kristen tro och ditt liv.