Årets största fastetid i kristendomen är före påsk. Under fastetiden tänker vi på Jesus som gick igenom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.
Fastan är 40 dagar men bryts varje söndag. Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan.
Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Fastan ger oss tid för eftertanke och bön, och tid att växa i tron.
Men att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan lika gärna vara att avstå från tv-tittande, godis, alkohol, kött eller för att spara pengar. Pengarna kan sedan gå till någon som behöver dem bättre än du gör.
Fastan inleds alltid på en onsdag, men inte på samma datum varje år. Det är när påskdagen infaller som styr när fastan inleds. Och påskdagen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Fastlagen
Den långa fastetiden föregås av tre festdagar, som kallas fastlagen. Förr var det ett sätt att äta upp sig innan den 40 dagar långa fastan. Fastlagen börjar på fastlagssöndagen och avslutas med fettisdagen då många firar genom att äta en fastlagsbulle eller semla.
Fastlagssöndagen var den dag då Jesus och lärjungarna påbörjade vandringen mot Jerusalem och därför är temat ”Kärlekens väg”.
Askonsdagen
Har fått sitt namn efter en gammal kristen sedvänja att strö aska på dem som kom till kyrkan och lyfte fram sina synder.
I många kyrkor firas askonsdagsmässa, som är en gudstjänst med nattvard. I gudstjänsten kan prästen ge de som vill, ett kors av aska i pannan. Korset symboliserar Jesus vandring mot korset och vandringen genom död till nytt liv.
Askonsdagen inleder fastan och avslutas med stilla veckan.